[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

För det första måste vi utveckla Sveriges företagsklimat till att bli mer tillåtande. Ge utrymme för företagandets kreativa lösningar. Sverige måste bli så attraktivt att människor lockas hit för att förverkliga sina idéer och bidra med nya tankar.

Förutsättningar för företagande måste vara goda. Entreprenörsklimat måste uppmuntra och belöna människor som prövar egna idéer. Trygga människor har självförtroende att våga tänka kritiskt och ta risker. Sverige behöver fler personer som redan i unga år vågar experimentera och prova nya idéer.

I framtidens globaliserade värld kommer Sveriges konkurrenskraft att avgöras än mer av vår förmåga att ta tillvara alla människors vilja till att själva skapa nya företag och utveckla nya affärsidéer.

Hur skall då politikerna göra för att stödja denna utveckling ? Svaret är att svenska politiker måste lära sig att göra tvärtom, vad de gjort de senaste 20 åren. Sedan den svenska bankkrisen 1987 – 1993 har svenska politiker ensidigt gynnat bankerna på allmänhetens, fastighetsägarna och företagens bekostnad. Den oberoende utredning som riksdagen beslutat om som skulle utreda hur bankerna och politikerna behandlade företagen under bankkrisen, har fortfarande inte ens påbörjats.

Hur företagen skall forma framtiden är ju enkelt: ökad tillväxt. Vägen dit är svårare. Det första steget, som nu är politikernas svåra uppgift, blir att minska ner den stora statsskulden, som uppkom genom bankkrisen. Om staten inte lyckas med det, måste staten låna ännu mer pengar. Det leder till högre räntekostnader för alla lån och ännu sämre finanser för staten och ökade inflationsförväntningar. Det är där den borgerliga regeringen nu tvingas sälja ut de mest lönsamma statliga företagen för att få in tillräckligt med pengar för att kunna betala av på statsskulden.

Genom att minska statens utgifter kan inflationen hållas låg. Låg inflation gynnar sparande, arbete och produktion. Hög inflation däremot uppmuntrar i stället till en spekulationsekonomi och skadar landets ekonomi.

Men det är inte bara genom att spara som vi formar framtiden. För det krävs också stimulans för ökad tillväxt. Ett centralt mål, när vi nu har en ny stor global bankkris under uppsegling, är att få ner räntan för att stimulera företagen att våga göra nya investeringar, även när det blåser kalla vindar. Därmed skapas nya jobb och ökad tillväxt.

De stora problemen som företagen fortfarande har med de svenska bankerna måste också lösas. Bankerna följde aldrig bankrörelselagen under bankkrisen. När kapitaltäckningsgraden understeg 8 procent, fortsatte bankerna ändå sin verksamhet, som om ingenting hade hänt.

Det var därför som de utländska långivarna tröttnade och hotade med att verkställa omedelbart kreditstopp, som endast skulle kunna hävas genom att den svenska regeringen tvingades gå in och garantera de svenska bankernas verksamhet.

Staten måste se till att skötsamma företagare inte godtyckligt kan försättas i konkurs av bankerna, på de olagliga grunder som skedde under bankkrisen och som fortfarande sker. Om detta har jag redan skrivit i åtskilliga artiklar och berättat om i mina böcker. Det är den omilda behandlingen av företagare under bankkrisen, som gjort det så svårt för Sverige att betala amorteringar och ränta på den självförvållade svenska statsskulden.

Regeringarna har också tvingats låta allmänheten betala, genom de skyhöga räntekostnader, som blev följden av bankkrisen. Från pensionärerna har man också tagit 250 miljarder som fortfarande inte har betalats tillbaka, trots löften från den dåvarande statsministern Göran Persson.

I dag vet vi vilka oerhörda konsekvenser bankkrisen fått för statens ekonomi. Vi vet också vilka ohyggliga konsekvenser bankkrisen fått för olika företag, entreprenörer och privatpersoner. Kostnaderna för staten kunde ha minimerats, om man skyddat företagen mot bankerna under krisen. Nu gjorde man inte det.

Därför är regeringen – om man menar allvar med att företagen och entreprenörer skall uppmuntras i stället för att likvideras när det blir en ny kris – skyldig att ersätta alla de som oskyldigt drabbats och att berätta för allmänheten hur omilt företagen behandlades av bankerna under krisen – så att inte samma sak händer på nytt – när en ny och större global bankkris står för dörren.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:
Från bankkris till börskris
Från folkhem till fattigstuga
Nollkoll
Härdsmälta
Falskspel i affärer och politik
Pengarna eller livet

Bankrättsföreningen