[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Den stora konkursvågen under den svenska bankkrisen 1987 -1993, orsakades inte av att företagen kunde belåna sina företag till 100 procent. Det var krisbankernas brist på kapital – och åtföljande kreditåtstramningar och felaktiga uppsägningar av krediter – som var orsaken.

Det framgår tydligt när man läser Jan Herin och Tomas Backtemans rapport vad som hände under bankkrisen i den s k Revisorsenkäten (Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF 1992) Vissa revisorer som deltog i undersökningen hävdade t o m att krisbankerna genom sitt agerande, alldeles i onödan, drev företag på obestånd.

Antalet konkurser till följd av krisen var 1992 tre gånger så många som 1989. Det var följden av de svenska bankernas egen obeståndssituation, hög ränta och försvaret av en orealistisk kronkurs. Bankerna, inklusive deras systerföretag blev i många fall stämda för brutna kreditlöften och andra kontraktsbrott, som ledde till stora förluster för företagarna.

Det stora antalet rättsfall (2000 fall bara mot Nordbanken i Stockholms tingsrätt, när krisen var som värst) visar på att låntagarna, dvs företagarna kände sig orättvist behandlade, utan några som helst möjligheter att kunna påverka sin egen situation. I själva verket är bitterheten, för att inte säga ilskan, mot både banker, myndigheter och domstolar fortfarande både djup och utbredd bland de företagare som oskyldigt drabbades under bankkrisen.

I en artikel i Dagens Industri (DI,2008-05-31 tror författaren Anders Fintling att nuvarande 55 procentsregler inte skulle ha förhindrat en dominoneffekt av konkurser, som blev följden av denna kreditåtstramning. Det tror däremot jag. Marie Karlsson och Tuula och Mats Emthen delar min uppfattning och vill ha kvar värdet av en företagsinteckning på 55 procent (DI 16/5).

Mot bakgrunden av den globala bankkrisen som nu härjar och som har sitt upphov i USA 2007 i ”bolånekrisen”, som redan spridit sig till Europa och som företrädare för både Bankrättsföreningen och Sveriges Bankkunders Riksförbund anser jag det skulle vare mycket olyckligt om regeringen på nytt ändrar tillbaka regelsystemet, så att det blir lika lätt som tidigare för bankerna att säga upp krediter, för företagare när de själva på nytt hamnar i en obeståndssituation.

Kreditförlusterna i det svenska banksystemet beräknades till cirka 100 miljarder kronor bara under åren 1991-92. Omkring tre fjärdedelar av prisfallet kom från bankernas och finansinspektionens nedvärdering av den svenska fastighetsmarknaden, när det i själva verket var bankerna som saknades kapitaltäckningsgrad och borde begärt sig själva i konkurs redan den 1 februari 1990, när deras kapitaltäckningsgrad skulle redovisas.

Efter flera motioner till riksdagen för att utreda orsaker till, kostnader för och efterverkningar från småföretagardöden under bankkrisen beslutade sig riksdagen för att tillsätta en oberoende kommission för att utreda vad som hände med företagsamheten under bankkrisen. Denna kommission har fortfarande inte tillsats av regeringen.

Inte heller har den lagstiftning som utlovats för att klargöra hur regeringen skall hantera bankerna nästa bankkris påbörjats. Detta trots att den globala bankkrisen på samma sätt som i USA, snart kan drabba Sverige med full kraft.

Den 14 april 2008 uppvaktade därför hela styrelsen för Sveriges Bankkunders Riksförbund Statssekreterare Urban Karlström på Finansdepartementet för att få till stånd en ordenlig utredning om bankkrisen och en ny lagstiftning som skyddar företagarna bättre inför nästa kris. Men fortfarande har vi inte fått någon som helst reaktion, trots att det brinner i knutarna.

Därför vill vi gärna få svar på om Finansdepartementet tänker följa riksdagens fattade beslut ?

Och få ett ordentligt svar på vår fråga vad Finansdepartementet tänker göra för att skydda företagarna bättre inför nästa bankkris ?

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:
Från bankkris till börskris
Från folkhem till fattigstuga
Nollkoll
Härdsmälta
Falskspel i affärer och politik
Pengarna eller livet

Bankrättsföreningen