[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Knappt hade stormen lagt sig, efter det att USA:s finansminister Henry Paulson den 8 september 2008 tvingats meddela att han – med den amerikanska regeringens benägna bistånd – räddat de två bolånejättarna Freddie Mac och Fannie Mae från en oundviklig konkurs den 8 september 2008 – förrän nästa bankkatastrof inträffar.

Bara någon vecka senare meddelar den anrika investmentbanken Lehman Brothers att man ansökt om konkursskydd enligt Chapter 11. Banken uppger samtidigt att de söker en försäljning av mäklarverksamheten, men att denna ska fortsätta att fungera tills vidare. Mäklarverksamheten omfattas alltså inte av ansökan om konkursskydd.

Beskedet om ansökan om konkursskydd kom efter att förhandlingarna med den siste spekulanten på Lehmans Brothers, Barclays som Storbritanniens tredje största bank, avvisat sitt intresse att förvärva den bankrutta banken. Många tror nu att Lehmans, en gång USA: s fjärde största investmentbank, kommer att avvecklas. I och med att investmentbanken ansökt om konkursskydd, riskerar de att förlora de flesta av sina kunder, tror Christopher Whalen, vid Institutional Risk Analytics.

Efter ett helt år av våldsam turbulens i den globala bankvärlden är det nu många som tror att krisen bara har börjat. Men trots den stora oron på världens finansmarknader lämnade USA:s centralbank räntan oförändrad. Investerare över hela världen väntar nu på om ytterligare storbanker kommer att kollapsa.

Latinamerika sköra ekonomier tappar andan efter Lehman Brothers ”bancarotta”. Det som har skett är en jordbävning skriver tidningen La Nación om den ekonomiska effekten i Argentina. I Brasilien föll börsen med hela 7,6 procent. För Argentina är läget så illa att risknivån för investeringar i landet nu ligger på lika hög nivå som under de värsta krisdagarna i början av 2000-talet.

Centralbanker över hela världen försöker nu dämpa den finansiella oron genom att pumpa in närmare 200 miljarder dollar i ny likviditet i det finansiella systemet. Bara den europeiska centralbanken (ECB), sägs ha bidragit med en ytterligare injektion på 70 miljarder euro.

Det värsta är således inte över. Den globala bankvärlden genomgår ett reningsbad. Lärdomar måste dras av alla fel. Men det är viktigt att rädslan och paniken inte tar överhand, vilket kan leda till katastrofala påföljder.

I det finansiella kaos som råder i Storbritannien fick Bank of England, som förra året räddade Northern Rock från en säker konkurs, skjuta till ytterligare 243 miljarder kronor till det engelska banksystemet. I dag plågas britterna av stigande inflation, svag tillväxt och ökad arbetslöshet.

För Sveriges del innebär de internationella chocksignalerna att lågkonjunkturen kan bli värre än befarat. Även den svenska banksektorn drabbas hårt. Det vore naivt att tro att krisen inte slår mot de svenska bankerna. Men frågan är om det kan bli lika allvarligt för Sverige som under den svenska bankkrisen 1987 – 1993, när nästan hela det svenska banksystemet var på väg att kollapsa.. I dag är Swedbank den svenska bank som haft störst exponering mot Lehman Brothers med lån på 8,5 miljarder till den konkurshotade banken.

Bankkrisen kan skapa en dominoeffekt eftersom den globala finansvärlden hänger samman. Svenska banker har intressen i de amerikanska. Dessutom blir det svårare att få låna pengar. Vare sig man skall köpa bostad eller starta ett företag.

Dagens globala bankkris påminner om ”den svarta torsdagen” i USA den 24 oktober 1929. Kraschen övergick snabbt till depression med fallande produktion, priser och handel. Den gången spriddes konjunkturnedgången till Europa och andra delar av världen med hög arbetslöshet och fattigdom som följd. Bara under 1931 tvingades cirka 2.300 banker stänga sina kontor i USA.

Det är således en rejäl kris. Fortfarande vet ingen hur denna kris kommer att sluta. Krisen har ungefär samma karaktär som den svenska bankkrisen 1987 – 1993. Under bankkrisen hade Sverige negativ tillväxt tre år i rad. 1991, 1992 och 1993 sjönk värdet av den samlade produktionen och statskulden ökade dramatiskt.

Under denna period fick de svenska bankerna all den hjälp de behövde, medan man offrade företagen och tillät arbetslösheten att stiga dramatiskt. Låt oss därför hoppas att man inte tillämpar samma metod mot företagen som man gjorde under den förra bankkrisen. Då har vi snart inte kvar några företag i Sverige.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:
Från bankkris till börskris
Från folkhem till fattigstuga
Nollkoll
Härdsmälta
Falskspel i affärer och politik
Pengarna eller livet
Finansfrossa

Bankrättsföreningen