[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Riksbanken kaster pengarna i sjön Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 30 okt. 2008 Investmentbanken Carnegie måste nödlåna en miljard kronor för att undvika konkurs. Lika mycket som bolaget betalade ut i bonusar förra året. – Bankens bonusar belönar kortsiktighet, säger Carina Lundberg Markow på Folksam, i en kommentar i Aftonbladet den 28/10 2008, till de gigantiska och vårdslösa bonusutbetalningarna. Nu flyr de stora kunderna Carnegie som blivit närmast peststämplad på marknaden. Därför tvingades Carnegie redan samma dag be Riksbanken om ytterligare lån. Utan att ifrågasätta bankens verkliga behov, beviljar Riksbanken snabbt ytterligare 4 miljarder i nödkrediter. Efter det första lånet på 1 miljard, var Carnegies hela börsvärde redan nere på 930 miljoner kronor den 28.10.2008. Riksbanken har inte tagit ut några nya säkerheter för de extra miljarderna. Min uppfattning är att det är riktigt av svenska staten att skydda spararnas pengar. Vad jag inte förstår, är hur regeringen kan tillåta bankernas vårdslösa bonusprogram, som så tydligt visar att de svenska bankerna under en lång tid på ett otillbörligt och konsekvent sätt gynnat sig själva, på bankkundernas bekostnad. Att detta har kunnat pågå ända sedan den förra stora bankkrisen 1987 – 1993, visar att bankerna inte lärt sig någonting av sina tidigare misstag. Nu ökar varslen i både stora och små företag dramatiskt. De svenska bankerna svarar med ett vidgat räntegap – som man behåller så länge som det går – trots att Riksbanken tvingas sänka reporäntan rejält. På ägarsidan är framtiden i Carnegie i högsta grad osäker. Det enda rätta av Regeringen i detta läge vore att försätta Carnegie i omedelbar konkurs. Samtidigt borde politikerna kräva personligt ansvar av styrelsen, för att man tidigare varit så vårdslös i sina bonusutbetalningar, att man riskerat hela investmentbankens framtid. Det är vad som händer med vanliga aktiebolag som inte sköter sina betalningar ordentligt. Där kan ägarna i aktiebolag, bli personligen ansvariga för bolagets skatteskulder, om inte dessa betalas, innan företaget försätts konkurs. Varför bankerna skall ha alla fördelar och inga nackdelar, när det gäller att driva finansiell verksamhet i Sverige ? Vad som hände i Gota Bank, där den borgerliga regeringen (1991 – 1994) under statsminister Carl Bildt och bankminister Bo Lundgrenreagerade reagerade två år för sent, har jag redan berättat om i min första bok om bankkrisen: Från bankkris till börskris (Bankrättsföreningen, 2003) Gota Bank var egentligen konkursmässig redan den 1 februari 1990, genom att banken inte uppfyllde sin kapitaltäckningsgrad, i enlighet med Baselreglerna (Basel 1) Men det brydde sig heller inte Hans Löwbeer om, som var den dåvarande chefen för Bankinspektionen. Han lät banken fortsätta sin verksamhet mot en säker konkurs två år senare. Det skapade stora konsekvenser för både bankens aktieägare och alla företag som aldrig blev förvarnade om Gota Banks obestånd i tid. Nu håller den borgerliga regeringen på att göra om samma misstag som förra gången det begav sig. Man gynnar krisbankerna på allmänheten och företagens bekostnad. Även denna gång verkar det vara andra som skall betala notan för bankernas stora bonusutbetalningar och slarviga kreditgivning. Mats Lönnerblad Mina böcker: |
Bankrättsföreningen |
Hemsida |