Bankrättsföreningen
|
[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Samma misstag igen Av Mats Lönnerblad - Ledaren -12 dec. 2008 Storbankerna verkar inte
ha lärt sig någonting från den förra bankkrisen 1987 – 1993. Detta trots att företagen betalar in amorteringar och räntor i rätt tid. Att bolagen uppfyller sina avtalsförpliktelser hjälper inte, när de svenska bankerna har ont om pengar. Precis som förra gången, är det inte företagen utan bankerna, som behöver banta sina balansräkningar. Även om det saknas skäl säger bankerna upp krediter eller nekar till förlängning av givna lån. Eller så höjs räntorna drastiskt. Hösten 2008 har redan bankerna sagt upp redan beviljade krediter för tusentals företagare. Ett exempel är när en av våra storbanker, med bara sju dagars varsel, sade upp ett bottenlån på 65 miljoner kronor till ett byggföretag. Nu kräver banken en högre ränta som ligger drygt 180 räntepunkter (tiondels procentenheter) över reporäntan eller ytterligare 140 punkter jämfört med tidigare villkor. Företagaren hade inget annat val än att acceptera den nya högre räntan. Nu när det åter är bankkris i Sverige lönar det sig heller inte att gå till en annan bank. Det är när bankernas tidigare livaktiga kreditgivning bytts till ängslan att lämna krediter – trots att de drabbade företagen har kontantflöden som gör att betalningarna sker i rätt tid – som vi riskerar att se samma misstag om igen. Att företagare som har goda förutsättningar att driva verksamhet, medvetet drivs i konkurs av bankerna som ännu en gång vill plundra sina kunder eller återfå sin förlorade kapitaltäckningsgrad. I förlängningen drabbar bankernas behandling av skötsamma företagare, även deras många underleverantörer som ger bankerna kreditförluster, precis som under den förra bankkrisen. Då gick 60.000 skötsamma företagare gick i konkurs och 400.000 människor kastades ut i permanent arbetslöshet. Till skillnad mot den förra hemmagjorda svenska bankkrisen, är dagens stora bankkris internationell. Eftersom riksbankerna i de flesta länder som har drabbats, agerar till bankernas förmån, behöver bankerna inte ängslas för att ge krediter till företagare som uppfyller sina förpliktelser. Därför måste bankerna börja agera med större ansvar än förra gången. En företagare vill inte stå med mössan i handen inför banken. Genom att tillåtas bygga upp en egen och högre kapitalbas kan företagaren skapa egna reserver för tuffare tider. Sänkta egenavgifter för enskilda näringsidkare skulle ge de minsta och mest sårbara företagen större möjligheter att bygga upp eget kapital. När jobben försvinner är det många som väljer att starta eget. Sänkningar skulle göra de nya företagen konkurrenskraftigare. För aktiebolag har förändringarna i fåmansbolagen gett ägarna bättre villkor för utdelningar. Det är bra. Nu borde regeringen gå vidare med att lindra dubbelbeskattningen ytterligare genom att sänka skatten på utdelningar. Den svenska staten har under många år tagit in mer skatt än vad som egentligen behövs från företagen. Finansminister Anders Borg har motiverat detta med att staten måste samla i ladorna för att kunna möta svårare tider. Det är inte mer än rätt att landets företagare får möjlighet att göra detsamma. Det är på företagarnas risker och insatser som hela vårt svenska välstånd bygger. När bankerna med jämna mellanrum får problem, stryps kapitaltillförseln till företagen. Den långsiktiga lösningen är att regeringen skapar bra lagar som skyddar företagen mot bankernas härjningar och att företagen ges möjligheter att minska sitt beroende av bankerna. Mats Lönnerblad Mina böcker: |
|
Bankrättsföreningen |
|
|
|
|
Hemsida |