De svenska bankaktierna har rasat rejält på börsen i januari 2009 efter deras riskfyllda utlåning till de stora svenska riskkapitalbolagen och Baltikum. För bankerna ledningar och styrelser som tillsammans lånat ut cirka 6.200 miljarder kronor, borde nu vänta räfst och rättarting, eftersom bankerna i det längsta försöker dölja sina stora förluster, på samma sätt som man gjorde under den förra bankkrisen.

Men de har fortfarande inte ställts till svars för den vårdslösa kreditgivning som skedde under den förra bankkrisen 1987 – 1993. Även denna gång håller bankstyrelserna och ledningar låg profil. S-E-B:s styrelseordförande Marcus Wallenberg som kvitterar ut närmare 3 miljoner i styrelsearvode för SE-Banken, har hittills inte med ett ord kommenterat bankens befarade stora kreditförluster i Baltikum.

Det har heller inte heller Nordeas styrelseordförande Hans Dalborg, som har sin mest utlåning i Skandinavien. Han får ut nästan lika mycket i styrelsearvode från Nordea, där han tidigare varit verkställande direktör, trots att han bär ett stort ansvar för att ha varit med om att orsaka den största företagsdöden i Sveriges historia, redan under den förra krisen.

Swedbank, som denna gång visat sig vara värstingbanken i alla kategorier, med sin vårdslösa utlåning i Baltikum och Urkraina, har den styrelseordförande som tjänar mest. Carl Eric Stålberg kan skratta sig lycklig hela vägen till banken när han tar ut sina dryga 4 miljoner per år. Medan Handelsbanken styrelseordförande ”bara” får ut närmare en miljon för sitt ordförandeskap i Handelsbanken, som är den mest välskötta banken i de ”de fyras gäng”

Genom de svenska bankernas agerande riskerar Lettland att bli ett parallellfall hur det var i Sverige under den förra krisen. Då försvarade statsminister Carl Bildt och bankminister Bo Lundgren den svenska kronan och tillät bankerna att försätta skötsamma företag i konkurs på ett sätt som Sverige aldrig varit med om tidigare.

Lettland som blev självständigt så sent som 1991 gick med i EU 2004. Landet har bara 2,3 miljoner invånare. Lettlands BNP har 7 procent av Sveriges . Men hela 30 procent av landets ekonomi beräknas vara ”svart”

I december 2008 tvingades Internationella Valutafonden ( IMF) att blanda sig i leken för att rädda Lettland från total ekonomisk kollaps. IMF lånade ut 7,5 miljarder Euro till Lettland, varav huvuddelen kom från EU och de nordiska länderna, vilket motsvarar en tredjedel av Lettlands BNP.

Lettlands President Valdis Zatler har tidigare hotat med att upplösa parlamentet, och utlösa nyval, eftersom missnöjet mot politikerna är lika stort i Lettland som det var i Sverige mot de svenska politikerna under den förra bankkrisen. Företagen slås ut på löpande band i Lettland och arbetslösheten stiger snabbt, eftersom de svenska banker, som numera dominerar landets finansmarknad, inte längre förmår att hjälpa sina kunder.

År 2009 beräknas Island och Lettland få Europas sämsta ekonomiska utveckling, med ett stort BNP fall på närmare 10 procent och även följande år väntas landet visa upp en negativ tillväxt, tack vare svenska bankers våldsamma kreditexpansion i landet.

De svenska bankerna har ett stort ansvar för Lettlands ekonomiska kris, skapad av år med överhettning och överkonsumtion, på samma sätt som skedde i Sverige från 1987 och framåt efter att alla kreditrestriktioner i vårt land släppte 1985. Sedan dess brydde sig vare sig den svenska bankinspektionen eller bankerna om att följa Baselreglerna, som alla världens banker är skyldiga att respektera, med känt resultat som följd. Det ser vi också ser under denna kris.

Som gammalt kommunistland har Lettland ingen erfarenhet av tidigare bankkriser. Regeringen tvingas därför lyssna till de svenska bankerna hur de skall lösa bankkrisen. S-E-banken och Swedbank lär nog förorda samma recept som under den svenska bankkrisen, där den svenska regeringen gick in och räddade bankerna på allmänhetens och företagens bekostnad.

Om så blir fallet blir det de lettiska företagen som får betala för bankernas ovarsamhet. Att det är de svenska bankernas kortsiktiga vinstintressen som har förstört landet behöver man inte tvivla på. Redan i november 2008 tvingades den Lettiska staten ta över Parex Bank. Landet riskerar nu att inte kunna finansiera sitt budgetunderskott.

På samma sätt som de svenska företagen drabbades under den förra bankkrisen har de lettiska företagen nu fått erfara hur mycket lättare det är att förstöra än att bygga upp, när de svenska bankerna stoppar redan beviljade krediter till företagen i Lettland efter att ha gjort slut på sitt eget kapital.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund