[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Bankernas pyramidspel Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 2 febr. 2009 I flera år har de svenska storbankerna varit alltför frikostiga med krediter i Baltikum, och genom att ge stora lån till riskkapitalister. De svenska riskkapitalbolagen som Altor, EQT och Nordic Capital har köpt på sig stora bolag med allt högra belåning. Nu gör den globala bankkrisen att många av dessa inköpta bolag fått stora kreditproblem, som snabbt måste lösas. Totalt beräknas de svenska riskkapitalbolagen ha banklån på cirka 200 miljarder kronor, varav merparten ligger i svenska banker, som under de närmaste åren måste refinansieras. Bara i USA kommer riskkapitalbolagen att behöva refinansiera lån på tre tusen miljarder dollar de kommande fem åren. De redan bankrutta bankerna i USA kommer få svårt att ge nya krediter, vilket jag tror gäller för de svenska bankerna också, eftersom de redan riskerar tiotals miljarder kronor i förluster, bara i Lettland. De fyra svenska storbankerna har hjälpt riskkapitalisterna i deras ogenomtänkta och vildsinta spekulationer, i en allt större skala. Till dags dato beräknas de tillsammans ha lånat ut cirka 120 miljarder kronor bara till nordiska riskkapitalister. Handelsbanken 15 miljarder, SE-Banken 20 miljarder och Swedbank 15 miljarder kronor. Bankerna verkar inte ha lärt sig någonting från den förra bankkrisen 1987 – 1993. Delstatliga Nordea är åter den bank som utmärkt sig i dessa sammanhang. Under den förra krisen lånade Nordbanken (som Nordea hette tidigare) ut enorma belopp till stora svenska fastighetsbolag, med negativ direktavkastning, och var därför skyldig att begära sig själv i konkurs redan den 1 februari 1990, när banken inte längre uppfyllde sin lagstadgade kapitaltäckningsgrad. Ändå fortsatte staten att driva banken vidare som om ingenting hänt. Den här gången har Nordea lånat ut mer pengar till riskkapitalister än de övriga storbankerna, tillsammans. Nordea har med svenska staten som huvudägare lånat ut mer än 70 miljarder till riskkapitalbolag som nu pressas av den globala bankkrisen. I finska Sanitec, som ägs av Wallebergarnas eget riskkapitalbolag EQT, kan storbankerna redan nu tvingas skriva ned sina lån med 5 miljarder kronor. För frikostiga Nordea rör det som om lån till riskkapitalisterna till ett hundratal stora företagsköp. Liksom under den förra bankkrisen blir nu knäckfrågan, hur mycket som allmänheten och skötsamma företagare tvingas skjuta till för att rädda bankerna från konkurs ännu en gång ? Den fråga jag därför ställer till regeringen Reinfeldt är varför det är så tyst om de svenska bankernas befarade kreditförluster ? Vad tänker regeringen vidta för åtgärder när bankerna snart tvingas bekänna färg ? Kommer vi att få uppleva samma sak som förra gången, när 60.000 skötsamma företagare tvingades i konkurs, och 400.000 människor tvingades ut i arbetslöshet, bara för att bankerna hade gjort slut på sina pengar. Mats Lönnerblad Mina böcker: |
Bankrättsföreningen |
Hemsida |