Det anser både Camilla Littorin som är verksam inom Företagarförbundet i Stockholm och Robert Gidehag som är verkställande direktör i Skattebetalarnas förening i en debattartikel i Dagens Industri (DI 2009- 02-18) .

De menar att den rådande bristande rättssäkerheten och de alltför krångliga svenska skattereglerna är förödande för människors vilja att starta och driva företag i Sverige. Därför uppmanar de också politikerna att se till att företagarnas villkor som måste förbättras: också omfattas av skatteområdet.

Kicki Igelström som tidigare drivit en pizzeria i Sälen är en av dem som blivit oskyldigt anklagad för att fuska med skatten. Efter bara några års verksamhet fick hon plötsligt besked om att skatteverket ville upptaxera henne företaget med över två miljoner kronor.

Att bli oskyldigt anklagad på detta sätt var det värsta som Kicki Igelström varit med om. Trots att hon först överklagade till länsrätten blev hon inte frikänd med en gång utan blev tvungen att överklaga sitt mål till Kammarrätten, som sänkte beloppet till en tiondel. Hon hade inte fått anstånd med skatten, rörelsen gick i konkurs och hon tvingades sälja sitt hem.

I ett annat ärende blev Elias Melki, som byggt upp ett stort städföretag anklagad för att ha undanhållit sju miljoner kronor i skatt. Han friades helt i en brottsutredning. Men skatteverket fortsatte ändå att driva ärendet. Fallet drevs i länsrätten, där han fick helt rätt. För att klara kostnaden under processen, blev han tvungen att sälja en fastighet och belåna sitt bostadshus.

Den som inte kan betala i förskott är helt ensam i skatteprocessen, säger Elisabeth Sjödén som är chef för Skattebetalarnas förenings juristavdelning. Hon reagerar starkt på hur skatteverket tillämpar ”omvänd bevisbörda” i skattemål. Skatteverket slipper bevisa att det förekommer skattefusk. Det är den skattskyldige som måste bevisa att han är oskyldig.

I en undersökning som gjorts svarar två tredjedelar av tusen företagare att de svenska skattereglerna är så pass krångliga att de i princip är omöjliga att efterleva utan professionell hjälp. Mindre än tre procent av de tillfrågade förstår regelverket fullt ut.

De politiska partierna vill inte förstå hur sårbara företagare är både mot de svenska storbankerna och mot skatteverket. Bankerna kan utan att straffas säga upp krediterna och lägga beslag på en företagares egendom om de anser att säkerheterna har försämrats. Detta sker fortfarande trots att det åligger banken att i domstol bevisa att säkerheterna har försämrats.

Beviskraven i skatteprocessen borde åtminstone motsvara de som tillämpas inom straffrätten anser både  Robert Gidehag och Camilla Littorin. De anser också att reglerna om ersättning för ombudskostnader i skatteprocesser måste bli generösare och att anstånd med betalning av skatt måste beviljas automatiskt vid överklagande.

När bankerna beslutar sig för att säga upp krediter för skötsamma företagare kan de ibland bara få några dagar på sig för att återbetala alla pengarna de är skyldiga. Annars försätts de i omedelbar konkurs, alla tillgångar i företagen beslagtas och företagaren blir i regel personligt betalningsansvarig för alla skulderna, medan banken lägger beslag på alla övervärden.

När Skatteverket beslutar sig för att kräva in mera pengar har företagaren bara en månad på sig innan kravet förfaller. Det går att få anstånd , men den som avgör detta är i regel samma tjänsteman som har fattat det ursprungliga beslutet. Både Elias Melki och Kicki Igelström nekades anstånd, vilket medförde att skattekraven måste betalas på utsatt datum.

Vill man underlätta för svenska företagare som försörjer större delen av Sveriges befolkning, är min bestämda uppfattning att man snarast måste ändra reglerna, och göra det lättare för företagarna att driva processer både mot bankerna och mot skattemyndigheten, när det är bankerna och skatteverket som har felat.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund