[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]


Brakförluster i bankerna
Av Mats Lönnerblad - Ledaren  - 2 mars 2009

I februari år 2009, räknade den Europeiska Utvecklingsbanken med (EBRD) att de samlade svenska storbankernas kreditförluster i Östeuropa, lågt räknat, kommer att uppgå till cirka 100 miljarder kronor. Lettland, Ukraina och Ungern har redan ansökt om nödlån från Internationella Valutafonden. Flera andra länder som Rumänien och Serbien väntas följa efter.

De svenska bankerna har enligt en sammanställning från centralbankernas egen bank (BIS) lånat ut närmare tusen miljarder kronor till Östeuropa. Själv beräknar jag att kreditförlusterna för de svenska bankerna kan komma att uppgå till cirka 20 procent i Baltikum.

Den ekonomiska utvecklingen i Ukraina där Swedbank har stora ekonomiska intressen gör att Swedbank kan tvingas till ytterligare en nyemission förutom de 12 miljarder som redan har satsats. Den 25.2. 2009 chocksänktes landets kreditbetyg för såväl den kortsiktiga som långsiktiga upplåningen av kreditinstitutet Standard & Poor´s. Ukrainas kreditbetyg för långsiktig upplåning har sänkts från B till CCC +, med fortsatt negativa utsikter.

Det är inte bara Östeuropa, där svenska bankerna har stora intressen, som har drabbats. Med en förlust för 2008 på över 300 miljarder kronor sätter den engelska storbanken Royal Bank och Scotland (RBS) nytt brittiskt rekord. Brittiska staten, som redan är majoritetsägare är tvingad att satsa ytterligare miljarder i förlustbanken och är dessutom tvungen ta över risker på nya kreditförluster till astronomiska belopp.

Det är RBS köp av den holländska storbanken ABN Amro för 71 miljarder euro som skedde hösten 2007 som nog får betecknas som mindre genomtänkt som nu bidrar till de gigantiska kreditförlusterna. För RBS hade köpet av ABN Amro lett till omedelbar konkurs, om inte den brittiska staten gått in med nytt kapital på 20 miljarder pund hösten 2008. Då hade redan de luttrade aktieägarna tidigare satsat 12 miljarder pund i den största nyemissionen i brittiskt näringsliv.

Den 24 februari 2009 tog även den amerikanska storbanken Citigroup ett steg närmare ett statligt övertagande. Enligt uppgifter från medier i USA Banken inväntas inleda förhandlingar om att staten skall förvandla sina preferensaktier i banken till vanliga stamaktier.

Det är inte bara bankerna som har drabbats. Den krisdrabbade amerikanska försäkringsjätten AIG väntas rapportera en förlust på 60 miljarder dollar ( cirka 535 miljarder kronor) för fjärde kvartalet 2008. När den amerikanska regeringen sommaren 2008 gick och tog över 80 procent av AIG mot en kapitalinjektion på 85 miljarder dollar trodde de flesta att det inte kunde bli mycket värre. Den förlust på som bolaget gjort under det fjärde kvartalet väntas bli den största i amerikansk historia.

Det är lätt att hålla med i analysen som de 500 riskanalytiker på chefposter runt om i världen gjorde i februari 2009, om uppkomsten av den globala bankkrisen. De menar precis som jag gör i mina 7 böcker, den senaste med titeln: Finansfrossa, (2008) om uppkomsten till den förra hemmagjorda svenska bankkrisen 1987 – 1993. Även denna gång, är det de krisande finansinstituten och storbankerna runt om i världen, som har brustit i sin riskbedömning. Det konstaterar också revisionsbyrån KPMG i en rapport, från januari 2009, där revisionsbyrån efterlyser radikala förändringar.

Men det är inte bara i riskbedömningen det brister. Precis som jag tidigare skrivit i mina böcker, om den förra svenska bankkrisen, är det också kortsiktiga bonussystem och den snedvridna företagskulten inom bankerna som det brister. Det främsta syftet med bankernas bonussystem sägs vara att behålla nyckelpersoner. Därigenom blir den kortsiktiga vinstmaximeringen till en målsättning för bankledningarna. Riskhanteringen blir sekundär.

I dag befinner sig också storbankerna i Sverige i kris och är piskade att skaffa fram nytt kapital. Bara under det senaste året fram till februari 2009, har de svenska bankerna förlorat 481 miljarder kronor i börsvärde. Precis som förra gången det var bankkris i Sverige, växer missnöjet bland kunderna över den vilda utlåningen, som orsakat enorma förluster. År 2009 tror jag personligen att kreditförlusterna i de svenska bankerna kommer att explodera.

Det börjar bli tomt i de svenska bankvalven. Men bankerna tvingas då som nu upprätthålla sin lagstadgade kapitaltäckningsgrad. Då lär skattebetalarnas pengar komma väl till pass, ännu en gång. Liksom Swedbank redan tvingats göra, kommer nu också SE-Bankens huvudägare bli tvingade att skjuta till 15 miljarder i en nyemission. Nordea har redan annonserat att man planerar en nyemission på cirka 26 miljarder kronor.

Hur hårt den globala bankkrisen har drabbat världen, visade Amerikas nye president Barack Obama, när han lade fram sin nya budget den 26.2. 2009. Krisåtgärderna som kallas för ”Big Deal” är stora – större än Presidenten Franklin D Roosevelt som försökte få igång den amerikanska ekonomin under depressionen 1933 med åtgärder som kallades för ”New Deal”. Den gången blev notan 1933 – 1938, mer än femtusen miljarder kronor i dagens penningvärde.

Mer än ettusensjuhundra miljarder dollar (cirka 15.300 miljarder kronor) innehåller Barack Obamas nya stimulanspaket ”Big Deal” för att få igång den haltande amerikanska ekonomin och försöka stabilisera det finansiella systemet.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:
Från bankkris till börskris
Från folkhem till fattigstuga
Nollkoll
Härdsmälta
Falskspel i affärer och politik
Pengarna eller livet

Finansfrossa

Informera en kollega:

Bankrättsföreningen


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida