[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Från fest till fiasko Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 7 mars 2009 Bankkrisen har återigen skapat ett osannolikt stort svart hål i
svenska statens budget, som av Riksgälden beräknas till 135 miljarder för
2009. För år 2010 uppskattar Riksgälden budgetunderskottet till cirka
65 miljarder kronor. Det finns alltid en rejäl
eftersläpning mellan den reala ekonomin och statsfinanserna med tanke på
hur djup nedgången blir 2009 finns en stor risk att underskottet blir
mycket större än vad Bo Lundgren på Riksgälden räknar med, för både
2009 och 2010. 2008 års budgetöverskott beror
till stor del på statliga utförsäljningar av bolag, och inte på att
statsfinanserna skötts bättre än tidigare. I år och nästa år blir
statens budgetunderskott i procent av BNP (bruttonationalprodukten, allt
som produceras i ett land under ett år) högre än på mycket länge. Årets
beräknade underskott på 135 miljarder kronor blir i förhållande till
BNP (cirka 3.400 miljarder kronor) klart över 3 procent vilket är i
strid med EU:s tillväxt – Samtidigt vet ingen hur Nordeas,
SE-bankens och Swedbanks äventyrliga verksamhet i Baltikum kommer att
kosta. Swedbanks nyemission på 12,4 miljarder kronor, har redan blivit en
dyr affär, för huvudägaren som är Sparbanksstiftelserna. Spekulationer
om ytterligare kapitalförstärkning i Swedbank har redan tagit ordentlig
fart. Stiftelserna har redan sagt nej till att satsa mer pengar i den
sargade banken. Förtroendet för bankens styrelseordförande Carl-Erik Stålberg
är i botten. Sedan den förra stora
nyemissionen i Swedbank har värdet på aktierna mer än halverats. Tiden
håller på att rinna ut för Carl-Erik Stålberg om aktien fortsätter
att rasa. Eftersom även övriga storägare i banken är tveksamma att
satsa pengar i ytterligare en nyemission riskerar Swedbank att helt förstatligas.
Den Ukrainska centralbanken kräver också att de utländska bankerna i
landet utökar sin kapitalbas. Nu kan Swedbank också tvingas skjuta till
pengar till sin bank i Ukraina. De svenska storbankernas kreditförluster
riskerar att nå 170 miljarder kronor de närmaste tre åren spår Dagens
Industri (DI, 2009-03-05) Pressen på bankerna tvingar SE-Banken att rea
ut sina aktier för 10 kronor styck i den planerade nyemissionen på minst
15 miljarder kronor. Samtidigt kommer storbankernas räntenetton –
skillnaden mellan inlåningen och utlåningen – Det är i huvudsak inom fyra
problemområden som i tre av de fyra svenska storbankerna riskerar att bli
störst: Baltikum, Ryssland och Ukraina. SE-Banken har 12 procent av sin
exponering mot dessa marknader, Swedbank cirka 20 procent av sin låneportfölj
i dessa regioner och Nordea 5,7 procent. Handelsbanken har klokt nog avstått
från att leka följa John genom att gå in i Östeuropa. Som om inte de svenska bankernas
stora problem i Östeuropa skulle räcka riskerar fler än 30 av de
svenska riskkapitaljättarnas portföljbolag allvarliga finansiella
problem. Totalt handlar det om lån på uppskattningsvis över 200
miljarder kronor, där de svenska storbankerna är involverade som
huvudfinansiärer. Sveriges största
riskapitalbolag, EQT har redan förlorat 5 miljarder i det finländska
bolaget Sanitec. Nordic Capital har förlorat så mycket som 3,5 miljarder
i takboxtillverkaren Thule. Den 5 mars 2009 meddelade
underleverantören Plastal, med sextusen anställda och en omsättning på
cirka 15 miljarder kronor att bolaget sätts i konkurs, sedan ägaren
Nordic Capital misslyckats med alla räddningsförsök. Plastal är Sveriges näst största
komponentleverantör till fordonsindustrin och en viktig underleverantör
till både SAAB och Volvo. Plastals ägare, riskkapitalbolaget Nordic
Capital förlorar därmed ytterligare 1,5 miljarder kronor som företaget
investerat i ägarkapital. När den globala bankkrisen slår
till med full kraft är riskkapitalets skuldtyngda bolag de mest sårbara.
Men smällen i Plastal slår också mot investerarna som till stor del
består av svenska och utländska pensionsförvaltare. Riskkapitalkrisen
kommer dock inte som en blixt från en klar himmel. Det är en bubbla som
jag själv med flera varnat för i flera år. Hittills har dock
riskkapitalisterna lyckats med att tysta ner sina kritiker. Finansmannen Sven Olof Johansson
är kritisk till Nordic Capitals affärer i både Plastal och Thule. –
Hade de inte ägts av riskkapitalbolag som finansierat förvärvet med en
liten andel eget kapital och en hög belåningsgrad så hade företaget
inte alls haft några problem i samma omfattning. Bolagen som
riskkapitalbolagen köpt får i stort sett stå för köpeskillingen och räntekostnaderna,
menar han Min och många andras uppfattning
är att de flesta riskkapitalägare är alldeles för kortsiktiga ägare.
De verkar bara ha en sak i sitt huvud, att få bra avkastning på sitt
kapital. Min uppfattning, som både företagare och skribent i finansrätt,
är att som företagare bör man i första hand se till vad som är bra för
företaget och för de anställda.
Mats Lönnerblad Mina böcker: |
Bankrättsföreningen |
Hemsida |