De flesta företagare ställer inga nya krav på skattebetalarnas pengar. Det enda de begär är att få behålla en större andel av de egna pengarna, för att inte utsättas för negativ särbehandling, i förhållande till andra grupper i samhället. Hos majoriteten entreprenörer och företagare – som själva äger sina företag – finns det ingen girighet. Det man själv äger vårdar man.

Det är därför som företagarna kan hjälpa till med att bidra till samhällsutvecklingen. I dag kämpar de flesta svenska företagare för att ta sig igenom en bankkris, som med kort varsel på nytt drabbat Sverige med full kraft. Det har skett mindre än två decennier efter att Sverige tidigare såg slutet på den tidigare ”hemmagjorda” bankkrisen, som höll på att försätta hela Sverige i konkurs.

Fortfarande är det många som tolkar den förra krisen som ett ofrånkomligt resultat av hela den svenska modellen, med dess höga skatter och ambitiösa välfärdssystem. Det är bara en liten del av förklaringen. Det var varken skattetrycket eller den offentliga sektorn, som utlyste den förra bankkrisen (1987 – 1993) och som fick den svenska modellen på fall, i slutet av krisen. Den bravaden, liksom under denna kris, stod och står bankerna själva för.

I dag är det klarlagt att flera svenska banker var konkursmässiga redan den första februari 1990. Som en omedelbar effekt ströps kreditgivningen till företagen. Många friska företag tvingades i konkurs och deras tillgångar beslagtogs, bara för att rädda bankerna från kollaps, och från deras egna misstag. Nu håller samma sak på att hända igen. Alliansen måste därför snart vidta drastiska åtgärder för att skydda företagarna mot de svenska bankerna.

Vad Sverige behöver är fler entreprenörer i ett läge när de flesta större svenska företag redan sålts ut till utlandet och nya jobb eftersom arbetsintensiv produktion flyttar till länder med lägre löner.

Denna gång är krisen inte svensk utan global. Då krävs det samlade insatser för att ta Sverige ur krisen. Det gör man redan nu genom att regeringen tvingas rädda bankerna – ännu en gång. Vad som nu skett är att bankerna denna gång har spekulerat bort spararnas pengar i Baltikum och till riskkapitalisterna, i stället för att satsa på långsiktigt företagande i Sverige.

Den dåliga nyheten är att Sverige redan i början av denna kris ser ut att ha drabbats av samma utdragna bankkris som förra gången. Arbetslösheten i Sverige är i redan i dag uppe i 387.000 arbetslösa. Världshandeln befinner sig i dag sin djupaste kris i vår livstid, orsakad av den globala bankkrisen. Sverige kan inte längre räkna med någon större tillväxt. Då måste vi åtminstone också börja tillvarata intressena hos de entreprenörer och företagare som finns kvar i vårt land.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund