För Sveriges del under denna gång, kan det handla om många fler jobb än de som försvann under den förra svenska bankkrisen, när 400.000 människor kastades ut i arbetslöshet och 60.000 företag försvann. Det var också under perioden 1987 – 1993 när den förra krisen härjade som värst som både företagen och jobben försvann.

Ungdomsarbetslösheten börjar närma sig 30 procent. Och det finns ingen ljusning i sikte.

Denna gång är det tre av de svenska bankernas äventyr i Baltikum som sänker både banker och börsen. Aktiekurserna för svenska storbanker med stor exponering mot Baltikum rasar. Både Nordeas, SEB:s och Swedbank backar.

Den nuvarande situationen ställer stora krav på en regeringspolitik som kan underlätta för uppmuntra företagande i landet. Varaktigt företagande sker i första hand genom att ett mindre antal företag med god potential tillåts växa sig stora. En företagsbaserad politik skapar den efterfrågan på arbetskraft som har de bästa förutsättningarna att lyfta sysselsättningen i Sverige.

Det har gått ohyggligt fort. 2008 gick svenska statens affärer med 135 miljarder i överskott. I år blir underskottet minst lika stort, eller större om länderna i Baltikum devalverar. De svenskar som hoppas på nya reformer, dyra vallöften år 2010 eller stora stimulanspaket lär få vänta förgäves. Plånboken är tömd.

Det blir tufft för svensk ekonomi de närmaste åren. Den globala ekonomin och de svenska bankerna har långt kvar till normala tider. Den svenska ekonomin krymper fortfarande. Nyligen varslade Volvo 1.500 anställda om uppsägning.

Vad den nuvarande bankkrisen tydligt visat är att hög belåning i företagen är farligt i kristider. När både aktieägarna och staten tävlar i att ta ifrån bolagen deras kapital i form av alldeles för stora aktieutdelningar och skatter under högkonjunktur, finns det inte längre så mycket pengar kvar i bolagen, när konjunkturen svänger. Därför är det viktigt att företagen får behålla mer av både kapital och ägande i Sverige.

Den kris som hela världen nu går igenom har samtidigt inneburit en svår kreditkris för alla typer av företag, som i vårt land vare sig fått behålla eller disponera tillräckligt med kapital, för att kunna utveckla bolagen vidare i kristider. Företag med låg soliditet får heller inte låna av bankerna.

Det svenska skattesystemet gynnar också lånefinansierad verksamhet. Det straffar sig när det blir kris. Den genomsnittliga kapitalskattesatsen i omvärlden är 17 procent medan Sveriges normalskattesats för kapitalinkomster är 30 procent.

Därför måste vi sluta med att plundra och svartmåla företagen. Vad företagen behöver i kristider är skydd mot både aktieägarna, bankerna och staten, som när det är goda tider på olika sätt förser för sig själva av bolagens vinster i så stor utsträckning att det inte finns några pengar kvar för att skydda både de anställda och företagen när vi befinner oss i mitt uppe en global bankkris som världen aldrig tidigare skådat.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund