Dramat om de svenska storbankernas utlåning till Baltikum fortsätter. Vad de svenska bankerna gjorde sig skyldiga till som utlöste den svenska bankkrisen 1987 – 1993,  gör dom nu om på samma sätt i Baltikum. Det är lätt att konstatera att de svenska bankerna, med undantag för Handelsbanken,  inte lärt sig någonting av vad som hände under den förra krisen.

Nu står vi där igen. Både Baltikum och Sverige drabbas av de svenska bankernas stora förluster i Baltikum. Den svenska borgerliga regeringen som regerade under slutet av den förra krisen (1991- 1994)  har nu återtagit den politiska makten, men ännu inte gjort om samma misstag i Sverige, som man gjorde under den förra krisen.

I stället för att höja räntan har man sänkt den. Det har fortfarande inte inrapporterats att man upprättat några statliga ”skräpkreditföretag” för svenska företag  som Securum i Sverige som man använde sig av för att plundra skötsamma företagare på deras egendom, under den förra krisen.

Det är inte längre Carl Bildt som är statsminister och Bo Lundgren som är bankminister. I stället har vi Fredrik Reinfeldt och Anders Borg som basar över Sverige. Bo Lundgren ville ingen veta av efter den förra krisen. Göran Persson var tvungen att göra honom till chef för Riksgälden, eftersom Lundgren inte blev omvald och sparkades ut som partiledare. Carl Bildt som inte ställde upp till omval i det senaste valet, efter sitt stora misslyckande som statsminister i den förra borgerliga regeringen, blev ändå kallad till den nya regeringen. Denna gång som utrikesminister.

Misstagen i Baltikum står både svenska politiker och banker för, som inte vill låta länderna devalvera. I slutet av förra året fick Lettland  ett stort nödlån från IMF, EU och Sverige  på 7,5 miljarder euro för att klara sin närmaste framtid. Anders Borg tvingas erkänna att de svenska bankerna förtjänar den hårda kritik för den gigantiska vårdslöshet som bankerna uppvisat i Baltikum.

Det bankerna gjorde sig skyldiga till i Baltikum var samma sak som hände i Sverige, under andra halvan av 80-talet. Bankerna hade alldeles för stor och aggressiv utlåning i Sverige, och tjänade i början stora pengar, men när konjunkturen sjönk svek bankerna sitt ansvar och lät staten ta över. Det gjorde man också i Baltikum under denna kris då regeringen åter måste rädda bankerna med hjälp av allmänheten och företagen.  

SEB och Swedbank har som största banker i Estland, Lettland och Litauen lett en våldsam kreditexpansion, som tidigare genererat stora vinster. SEB har tjänat 10 miljarder under de senaste fem åren i Baltikum.  Swedbank har tjänat 14, 6 miljarder kronor på den baltiska verksamheten  under samma femårsperiod. Nu riskerar den vårdslösa utlåningen att utlösa stora kreditförluster när de baltiska ekonomierna rasar. SEB och Swedbank knäar för vad som komma skall.

Det sätt som storbankerna och regeringen behandlat företagen i Baltikum under denna kris är identisk hur man behandlade företagarna i Sverige under den förra krisen. Därför är min förhoppning att när nu Sverige är ordförande under andra halvåret, att så fort som möjligt få en ny europeisk finanstillsyn på plats.

Både den förra ”hemmagjorda” svenska bankkrisen och den globala bankkris vi nu är mitt uppe i visar att regleringen och tillsynen av bankerna inte varit tillräckligt robust.  När den svenska regeringen har misslyckats med att hantera två bankkriser på ett tillfredsställande sätt är det nödvändigt att EU får till stånd en ny struktur med ett system som är bättre anpassat till att försvara allmänheten och företagen mot bankerna när det är bankkris.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund