Sedan den senaste bankkrisen drabbade Sverige med full kraft har 90 procent av alla varsel drabbat den privata företagssektorn, medan endast 10 procent berör den offentliga sektorn. Krisen har redan slagit hårt mot medelstora och mindre företag, framför allt inom tillverknings- och exportsektorn, med minskad omsättning, sysselsättning och mindre satsningar för framtiden.

Konjunkturinstitutet (KI) har skrivit ned sin prognos för den svenska ekonomin ytterligare. BNP väntas nu sjunka ytterligare med 5,4 procent under 2009, vilket är den sämsta utvecklingen för Sverige sedan andra världskriget. Svenska banker har för lite aktiekapital. Om de inte gör nyemissioner frivilligt, bör staten tvinga dem att höja det lagstadgade kapitaltäckningskravet, anser Internationella valutafonden.

I det läge vi befinner oss 2009 – har de svenska storbankerna minskat sin utlåning till svenska företag med över 40 miljarder kronor – bara under de senaste 12 månaderna. Det visar Finansinspektionens siffror. Precis som under den förra krisen gör bankerna detta för att bättra på sin egen kapitaltäckning.

Enligt de internationella kapitaltäckningsreglerna, Basel II, är även de svenska bankerna tvingade att ha ordentliga buffertar, som säkerhet för sin egen utlåning. Något som bankerna saknat både under den förra bankkrisen och denna större globala kris.

I stället för att försvara företagarnas intressen – genom att göra det omöjligt för bankerna, att säga upp krediterna för företagare som punktligt betalar amorteringar och räntor – gör den svenska regeringen, precis som förra gången det begav sig. Man fortsätter att garantera de svenska storbankernas överlevnad till varje pris, på allmänhetens och företagens bekostnad.

Precis som under den förra och denna bankkris, den tidigare varvskrisen, stålkrisen och den nuvarande globala bilkrisen, går regeringen in och på olika sätt sponsrar de krisdrabbade svenska storföretagen. Men små och medelstora företag som befinner sig i olika faser av utveckling, bryr man sin inte ens om att skydda, mot de misskötta bankernas härjningar.

I stället för att se till att skötsamma företagare slipper får sina krediter uppsagda och tillgångar beslagtagna av de misskötta bankerna – låter regeringarna bankerna hållas – som under den förra bankkrisen. Thomas Backteman, Swedbanks kommunikationsdirektör borde veta hur det förhåller sig.

Under den förra bankkrisen fick han tillsammans med Jan Herin uppdraget från Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF, som numera heter Svenskt Näringsliv) genomföra en stor utredning som konstaterade hur bankerna behandlade företagen under den förra krisen med titeln: Rapport om Revisionsenkäten.

Svenska Arbetsgivareföreningen genomförde under perioden augusti till oktober 1992 en undersökning riktad mot 651 auktoriserade revisorer. Dessa konstaterade att bankerna tillät sig att säga upp krediterna för långsiktigt lönsamma företag. Enligt mina beräkningar fick 60.000 lönsamma företag sina krediter uppsagda och tillgångar beslagtagna av de svenska bankerna och deras ”skräpkreditföretag” avsedda för de företagare som inte längre passade in i bankernas ”portfölj”. 400.000 människor kastades ut i arbetslöshet.

På frågan varför krediterna sades upp för företagen under den förra krisen svarade huvuddelen av revisorerna att motiv saknades, och att det berodde på ändrade regler för bankerna. Sanningen är att kapitaltäckningsgraden på 8 procent som då gällde, inte hade ändrats. Precis som nu så var det bankerna – som utan att straffas – hade överskridit sina befogenheter när det gäller bankernas likviditet.

Thomas Backteman och Jan Herins undersökning visade också att hela 75 procent av revisorerna under den förra bankkrisen hade varit med om att bankerna hade ökat kravet på säkerheterna för företagen. Motivet hade i första hand varit fallande värden i de säkerheter som givits – främst fastigheter – som bankerna med staten statens medgivande, själva nedvärderat på fastighetsägarnas bekostnad.

Nu är vi där igen. Regeringen spår att 500.000 människor kommer att bli arbetslösa under år 2010. Hur många företagare som orättfärdigt kommer att få sina krediter uppsagda under denna kris vågar jag inte ens sia om. Som ordförande i Bankrättsföreningen och Sveriges Bankkunders Riksförbund har jag aldrig, till skillnad från bankerna och krisdrabbade storföretag, begärt några extrapengar från staten.

Allt vi begär är att bankerna inte skall säga upp krediterna för företag som sköter sina företag och betalar amortering och ränta till bankerna enligt avtal. Genom att inte tillse att företagen blir skyddade mot bankerna – pantsätter regeringen Sverige – eftersom företagsamheten minskar varje gång det är bankkris och utvecklingsbara företagare risker att få sina tillgångar konfiskerade, varje gång bankerna själva befinner sig i kris.

Egendomsskyddet i den svenska grundlagen når inte ens upp till Europarättens nivå. Regeringen måste därför se till att ge egendomsskyddet en mer framskjuten ställning i vårt land.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund