[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort]

Historiskt sätt har alltid de svenska storbankerna varit det största hotet mot skötsamma företagare, vilket yttrar sig bland annat, när bankerna själva befinner sig i kris. Så var det under Kreugerkraschen, så var det under den förra stora svenska bankkrisen och så är det i dag.

Bankernas tillvägagångssätt för att lägga beslag på sina kunders tillgångar är detsamma i dag som under Kreugerkraschen. Oftast yttrar det sig i att de företag som bankerna har säkerheter i – långt över sina fordringar är de företag som drabbas först – när bankerna själva befinner sig i kris, säger upp krediter och försätter företag i konkurs. När konkursen väl är ett faktum behåller sedan bankerna överskottet eller avvecklar sina engagemang, som ren vinst.

Det var så det gick till när den väldiga Kreugerkoncernen avvecklades och försattes i konkurs 1932, som Fil Dr Sven Olof Arlebäck beskrivet på ett alldeles utmärkt och detaljerat sätt i sin bok: Kreugerkraschen. Storbankernas verk ? (Wallgårds förlag,2000).

Förutom att förvalta slutredovisningen kunder konkursförvaltaren i samband med beslagtagandet av Ivar Kreugers alla tillgångar – där man skrev upp alla skulderna och undanhöll många av de värdefulla tillgångarna – redovisa ett överskott på 100 miljoner svenska kronor.

De tretton banker som lånat Kreugerbolagen och Ivar Kreuger pengar slöt den 13 maj 1932 ett konsortieavtal, där de överlät sina fordringar på ett gemensamt ägt bolag (Lånekassan af 1914). Den fjortonde banken – Stockholms Enskilda Bank – överlät sina fordringar på närstående Förvaltnings AB Caritas. Detta gjorde man dels tio dagar före konkursdagen, utan styrelsen i Kreuger & Tolls ( K & T) godkännande. Konkursboet var med andra ord, enligt Sven Olof Arlebäcks uppfattning, redan plundrat utan styrelsen i K & T godkännande.

Under den förra svenska bankkrisen som är den svåraste bankkris som drabbat Sverige gick det till på samma sätt som jag själv bland skildrat i min bok: Från bankkris till börskris (2003) och i åtskilliga artiklar i svensk dags – och fackpress. De svenska bankerna försatte 60.000 skötsamma företag i konkurs och 400.000 människor kastades ut i permanent arbetslöshet.

De som straffades för att bankerna misskötte sig var således de svenska företagarna som fick sina krediter uppsagda och tillgångar beslagtagna. Under den isländska bankkrisen lång senare, och vars rättsliga efterspel som vi nu kan studera, som orsakade stor skada för företagarna och landet resonerade man helt annorlunda.

Bland dem som i dag riskerar långa fängelsestraff finns i stort sett hela det forna toppgarnityret i de havererade storbankerna Glitnir, Landisbanki och Kaupthing. I Sverige avgick bankdirektörerna i stället, med stora avgångsvederlag. Ingen av cheferna eller styrelsen i storbankerna har hittills straffats för vad de ställde till med.

Nu skakas åter hela det globala ekonomiska systemet åter av finansfrossa. Denna gång har den sitt upphov i USA under den uppmärksammade bolånekrisen 2007. De amerikanska bankerna lånade lättvindigt ut pengar för att göra snabba klipp. Banker och försäkringsbolag har redan tagit kreditförluster på 1.500 miljarder dollar motsvarande fyra gånger Sveriges BNP.

IMF varnar nu Sverige för att den nuvarande ekonomiska krisen kan drabba Sverige hårdare än andra länder i Europa på grund av den stora utlåningen på bolånemarknaden. IMF befarar också att slutnotan för världens storbanker kan sluta på mer än 4 biljoner dollar.

När såväl Kreugerkonkursen och den förra bankkrisen visar hur bankerna behandlar företag i kristider borde det vara hög tid att börja bevaka företagens intressen. Det borde inte kunna gå att försätta företag i konkurs som sköter sina åtagande.

Det är självfallet så att om en bank helt godtyckligt drar in såväl checkkrediter som byggnadskreditiv och tillåts strunta i bankkundernas bankgarantier och därefter lägger beslag på ett företags alla tillgångar, återstår inte mycket för företagaren att försvara. Hur skall han kunna försvara sina intressen så länge banken slipper att bevisa i domstol att säkerheterna har försämrat, som skedde under Kreugerkraschen och under den förra bankkrisen – och nu riskerar att ske på nytt – om den svenska bolånebubblan exploderar som IMF fruktar.

Genom den stora utslagningen av skötsamma företag som skedde under den förra bankkrisen kan Sverige i dag uppvisa en mycket hög arbetslöshet. Bland ungdomar under 22 år är arbetslösheten betydligt högre än i många andra länder. Det är dubbelt så mycket som i exempelvis Norge, Nederländerna, Tyskland och Österrike.

 Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Bankrättsföreningen