Christel Persson skriver på ett förtjänstfullt sätt om hur den spanska krisen påverkat Spanien i kvällstidningen Expressen (Expressen: 2012-05-12). Där det framgår hur tronen gungar under Juan Carlos, samtidigt som Spanien härjas av en ekonomisk kris, som hotar att bli EU: s värsta, efter Greklands kollaps.

Landet som har den värsta ungdomsarbetslösheten i hela Europa på över 50 procent och befinner sig sedan länge i djup ekonomisk kris. Vad gör då kungen för att hjälpa till att få landet på fötter igen ? Inte mycket visar det sig.

I stället för att engagera sig i landets ekonomiska problem åker kungen till Botswana för att jaga elefanter, en utflykt för över 400.000 kronor, skriver Christel Persson. Det hade kanske kunnat gå landet obemärkt förbi. Men nu föll han och bröt höften. Det blev privatflyg hem, sedan kunde inget längre dölja att han varit på en kombinerad kärleksresa med sin älskarinna Corrinna från Danmark, som han haft som sin ständiga följeslagerska under de senaste sex åren.

Fram till den europeiska finanskrisen upplevde Spanien – precis som Sverige före den svenska bankkrisen, åren 1987 – 1993, ett decennium av hög tillväxt och en veritabel guldrush i byggbranschen. Bankbubblan sprack med en väldig smäll i Sverige, när räntan gick upp till 500 procent. Bankerna och den svenska staten lade beslag på skötsamma företag för att rädda bankerna från total kollaps.

Precis som sparbankerna i Sverige gjorde under den förra bankkrisen, och Swedbank under den senaste krisen i Baltikum, lånade man ut pengar till fastighetsspekulanter som nu gått under. Följden blev att arbetslösa fick svårt att klara amorteringarna.

I Spanien gjorde regeringarna sina tafatta försök att försöka hejda det ekonomiska raset. Men nu har verkligheten hunnit ifatt även de spanska sparbankerna. I maj 2012 tvingades den spanska staten ta över Bankia, efter en fusion av sju sparbanker som visat sig vara en enda sammanfogning av dåliga lån skriver Dagens Nyheters Gunnar Jonsson i en artikel i DN 2012-05-12.

I samma artikel befarar Gunnar Jonsson att sådär 180 av drygt 300 miljarder eruo i krediter till fastighetssektorn i Spanien är problematiska. Nu tänker Spanien göra som Sverige gjorde under den förra bankkrisen. Dåliga lån skall skyfflas över till separata bolag, liknade svenska Securum i början på 90-talet, där svenska banker behöll lånen för dåliga fastighetsbolag men samtidigt sade upp krediterna för skötsamma bolag, så att man skulle tjäna på affären.

Madrid gjorde sitt bästa för att få ordning på sin budget. Men Spanien har länge gått med ett stort underskott i betalningsbalansen. Medan europeiska banker fortsatte att låna ut stora pengar till fastighetsbranschen. Efter kraschen hamnade det privata skuldberget i statens knä.

EU-kommissionen tror inte längre att Spanien har en chans att klara löftet att få ner det spanska budgetunderskottet 2013 till 3 procent. Från Bryssel antyds att landet kan få respit med betalningarna om man räddar de hårt skuldsatta bankerna och tvingar de självständiga regionerna att strama åt ordentligt.

Spanien har i maj 2012 Europas högsta arbetslöshet och ser ingen ljusning i sikte. Den ekonomiska spanska sjukan med en stor skuldfälla har därför slagit till mot Spanien som har ett stort budgetunderskott och krympande ekonomi. Det behövs tillväxt, men spanjorerna verkar inte själva kunna åstadkomma detta.

Hur det skall gå med Juan Carlos och demokratin i Konungariket Spanien är därför en öppen fråga. Den verktygslåda som Spaniens politiska klass besitter är oroväckande tom