[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort]

Bankproblemen ökar i Europa. Piigsländerna befinner sig i kris. Grekland verkar redan ha gett upp hoppet. Grekerna vill inte lämna den europeiska valutaunionen. Men de vill heller inte göra de uppoffringar som krävs för att få stanna kvar. När fastighetsbubblan sprack på Irland rasade bankerna och hela ekonomin. Nu behöver Irland mer hjälp. Regeringarna i Dublin har redan pumpat in 64 miljarder i den irländska banksektorn.

Den spanska bankgruppen Bankia kräver en kapitalinjektion på 19 miljarder euro för att överleva, motsvarande 170 miljarder kronor. Spanien, som redan dras med mycket stora budgetunderskott – har redan tidigare bidragit med 4,5 miljarder euro till Bankia – som sedan länge befinner sig på obestånd.

Förtroendet för Grekland och Spanien och deras finanser har sjunkit kraftigt. Kapitalutflödet från Spanien har uppgått till 100 miljarder euro, under första kvartalet 2012. Om Grekland är Europas sorgebarn ligger Spanien inte långt efter. Arbetslösheten i Spanien var uppe i 24 procent under första kvartalet 2012.

EU-kommissionen – som tvingas ta tag i alla de ekonomiska problem som Europa brottas med vet inte längre hur man skall kunna hantera den Europeiska krisen. När Francoise Hollande kom till makten i Frankrike, efter en intensiv presidentkampanj, var det på löften om att han ville ha svängrum i stället för svångrem. Han har talat sig varm för att få igång tillväxten och argumenterar för att EU skall ge ut euroobligationer, som i själva verket bara är en gemensam upplåning som avser att kortsiktigt kunna lätta på det ekonomiskt trycket som Europas krisländer befinner sig i.

I väntan på vad som skall hända lider Europa. Beredskapen för kraschlandning är hög, även om ingen vet när det kommer att ske. En våg av sänkta kreditbetyg har slagit in över Europa. I maj 2012 kom beskedet att Kreditvärderingsinstitutet Moody´s sänker de både svenska storbankerna Handelsbanken och Nordeas kreditbetyg. Om kreditbetyget sänks betyder det att bankernas kostnad för att låna pengar till sina lån blir dyrare.

Handelsbanken sänks i ett steg. Orsaken är att 35 procent av inlåningen kommer från kunderna, vilket Moody´s anser vara i underkant. Nordea sänks också i ett steg. Moody´s bygger främst denna sänkning på att Nordea är beroende av marknadsfinansiering. Dessutom anser man att Nordeas stora inblandning i fastighets – och sjöfartsbranschen har riskfyllda framtidsutsikter.

Sanningen håller på att hinna ikapp EU:s ledare skriver Lena Mellin i Aftonbladet ( AB 2012-05-24) Alla miljarder de plockat fram räcker inte för att mildra den djupa krisen i Europa. Trots räddningsfonder med tusentals miljarder kronor, den nya europapakten (och en hel del andra halvnya lagar och regler) och räddningpaket på ofattbara summor till krisländer som Grekland, Irland, Portugal och Spanien och läget inte stabiliserats, skriver hon.

Den ekonomiska krisen i Europa har redan pågått i 4 år och ännu ser vi inte slutet. Grekland är på väg ner i ett svart hål. Efter valet i maj 2012 gick det inte att bilda regering. Fullföljs inte planerna på nya nedskärningar i statsbudgeten fryser stödet från EU och IMF inne. Då kan Grekland tvingas lämna euron.

Förvärras Spaniens problem orsakar det långt större skador än Greklands gjorts. Var går den bortre gränsen ? Ingen vet. Faktum är att Europa aldrig tidigare gått igenomen liknande kris. Det finns inget facit. EU-ledarna lovar ökade satsningar på tillväxt och att Grekland skall få stanna kvar i euron. Men de är mer oeniga än någonsin tidigare om hur det skall gå till.

Det förslag som kommit fram är att EU-länderna skjuter till ytterligare 10 miljarder euro i nytt kapital till Europeiska investeringsbanken (EIB). Det ger banken möjlighet att tillsammans med det privata näringslivet finansiera ytterligare infrastruktursatsningar som väg - och järnvägs byggen för 180 miljarder, enligt EU-kommissionen. EIB är beredd att prioritera investeringar i krisländerna, om EU:s budget används för att garantera satsningarna.

EU-regeringarna och parlamentet har enats om ett försök med ”projektobligationer” under 2012 – 3013. 230 miljoner från EU:s budget ska användas till satsningar för att få igång privata investeringar i utbyggnad av energinät och annan infrastruktur.

Men euroobligationer ger ingen tillväxt anser Tysklands Angela Merkel. Angela Merkel vill i stället ha strukturreformer på arbetsmarknaden. Storbritanniens David Cameron och Sveriges Fredrik Reinfeldt talar om reformering av EU:s inre marknad. Medan de syderuopeiska ledarna talar sig varma om det stora behovet av EU-miljarder för krisande banker.

Vad som än händer borde euroländernas budgetpolitik ställas under överstatlig kontroll så att Europas politiker förstår att det inte går att lova runt och hålla tunt – med pengar som man inte längre förfogar över – Det är inte längre är gångbart, om vi skall kunna återskapa ett kraftfullt och konkurrenskraftigt Europa.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Bankrättsföreningen