[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort]

På Irland avskyr medborgarna den hårda budgetpolitiken. Det rådde skräck och ilska när irländarna skulle folkomrösta om EU:s hårda finanspakt under maj månad 2012. Men ja-sidan vann eftersom alternativet att stå utanför EU:s regelverk kändes så mycket värre för irländarna.

Irland är det enda land i Europa som får rösta i denna fråga, ty så är deras grundlag. Efter den irländska bankkrisen – som startade 2007 och som exploderade 2010 – fick de söka nödlån från EU och IMF på totalt 67,5 miljarder euro på grund av de irländska bankernas vårdslösa kreditgivning som höll på att försätta hela landet i konkurs. Regeringarna i Dublin har därför redan tvingats betala in 64 miljarder euro i det irländska banksystemet, hittills.

Historiskt sätt har Irland nästan alltid varit ett stort utvandrarland. Nu har det åter blivit hårda tider för Irland som många irländare inte klarar av att hantera. Sedan 2007 har inte mindre än 130.000 irländare utvandrat från landet i den ekonomiska bankkrisens spår. Men att hitta jobb inom andra länder inom Europa är inte längre så lätt – eftersom även England befinner sig i ekonomisk kris – som är nästan lika svår som den irländarna nu upplever.

Finanspakten som irländarna folkomröstade om – och tvingades tacka ja till – innebär att mycket strängare regler för dem som bryter mot EU:s ekonomiska regelverk. Paktens länder har förbundit sig att inte ha ett större strukturellt budgetunderskott på mer än 0,5 procent av BNP.

Spänningen ökar nu mellan EU:s medlemsländer som drar åt olika håll. Södra Europa är hårt pressat av den höga arbetslösheten, bankernas stora skulder och en mycket svag tillväxt. Sprickan mellan nord och syd i Europa ökar.

Den 30 maj 2012 lade EU-kommissionens ordförande José Barosso fram en ny rapport om EU-ländernas ekonomiska läge där Sverige uppmanas att höja momsen på livsmedel och restaurangbesök. Barosso var bekymrad. Han vill att vi tar ytterligare steg för att uppnå en full ekonomisk union inom EU. Ett av hans förslag är en bankunion med en gemensam bankgaranti. Förslaget måste betraktas som ännu ett exempel på den överstatlig kontroll av Europas eländiga krisbankernas ekonomi som EU nu eftersträvar eftersom de flesta länderna inte följt den budgetdiciplin som EU-länderna är förpliktigade att följa.

Det stålbad som Irland nu går igenom fortsätter. Men EU och den Europeiska centralbanken (ECB) liksom Internationella valutafonden (IMF) håller fram Irland som ett mönsterland när det gäller att ta sig inom den inhemska bankkrisen. Irland visar upp det goda exemplet när Grekland vägrar att ta itu med de faktiska ekonomiska problemen och dess orsaker som orsakat krisen i Grekland.

Men irländarna börjar nu tröttna och frågar sig hur länge åtstramningen och det hårda tiderna skall vara. Och varför belönas Irland med skyhöga räntor på sina statsobligationer när det blåser ännu snålare vindar i södra Europa ?

Svaret är att efter en sprucken bostadsbubbla och en våldsam utlåning på fastighetsmarknaden (som under den förra svenska bankkrisen) verkar det vara långt kvar tills Irland hämtat sig från kraschen. Ekonomin har heller inte kommit loss. För 2011 steg BNP med ynka 0,7 procent efter flera års minussiffror. För 2012 kalkylerar man att ekonomin stiger med ungefär lika mycket.

Ekonomin i Irland har svårt att komma igång. Men bankerna (precis som i Sverige) nu verkar ha lärt sig sin läxa och håller hårt i pengarna. Arbetslösheten på Irland är därför fortfarande stor, cirka 15 procent, och många ser tyvärr ingen ljusning i den irländska ekonomin.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund