Det är inte ofta jag får tillfälle att skriva om en bok som kom ut ungefär samtidigt med min egen: Från folkhem till fattigstuga  (2004) och som dessutom kommer fram till delvis samma slutsatser som jag själv, men med helt skilda utgångspunkter.

Jag tänker nu inte recensera min egen bok. Det får andra göra. Men jag skriver gärna om ekonomie doktor Fredrik Bergströms och den f d chefekonomen Robert Gidehags intressanta och tankeväckande bok: Sverige versus USA . En analys av tillväxtens betydelse (Timbro, 2004)

Den långsiktiga tillväxten, som är helt avgörande för ett land, har helt enkelt varit för svag i Sverige. Vad detta beror på har jag själv redan skrivit om utifrån ett ekonomiskt och politiskt perspektiv. Författarna Fredrik Bergström och Robert Gidehag skriver utifrån sina undersökta makroekonomiska resultat.

Vad jag kan hålla med om är att stigande skatter och en expanderande offentlig sektor som kräver betydligt större utrymme än tidigare gjort det mindre lönsamt att starta och driva företag i Sverige. Författarna har under snart två år jämfört utvecklingen i Sverige och i USA. Innan de skrev boken har de enligt egna utsagor presenterat sina resultat för en bitvis misstrogen och kritisk omvärld. Den första rapporten presenterades för första gången som en debattartikel på DN Debatt den 4 maj 2002.

Artikeln väckte stor uppmärksamhet och kritiserades bitvis hårt, trots att det författarna ville belysa någonting som egentligen inte borde kunna ifrågasättas: att USA har under lång tid haft snabbare tillväxt än Sverige, vilket bland annat gett utslag i hushållens inkomster.

Svenskarna får behålla allt mindre pengar till både hushållskassa och konsumtion, medan den amerikanska medelklassen får det allt bättre ekonomiskt.

Det är en ganska enkel men intressant matematik som Bergström och Gidehag redovisar i boken. Som den att små skillnader i tillväxt per år i - länder emellan medför stora skillnader i välstånd på längre sikt, och att levnadsstandarden mätt i pengar är högre i USA än i Sverige.

En av huvudtankarna i boken är att visa hur sagan om det framgångsrika folkhemmet fick sitt definitiva slut i skiftet mellan 1960 - och 1970-tal. För att kunna göra detta har författarna också gjort en intressant kartläggning av Sveriges ekonomiska utveckling, i jämförelse med övriga länder inom OECD-området.

Vad som tydligt framgår av boken är att den svenska ekonomiska utvecklingen varit relativt dålig sedan slutet av 1960 - talet jämfört med många andra länder i den industrialiserade världen. Detta gäller i synnerhet om man jämför den svenska utvecklingen med den i USA.

Vad som framgår av gjorda jämförelser i boken, mellan Sverige och andra länder är att det svenska medelhushållet också har väsentligt lägre nettoförmögenhet än länder författarna jämför med.. Som andel av den årliga disponibla inkomsten har de tre bästa länderna i detta avseende mer än dubbelt så hög nettoförmögenhet som det svenska hushållet.

Vad jag saknar i boken är därför Fredrik Bergströms och Robert Gidehags egna uppfattningar: vad detta kan bero på ? Vad jag hoppas på är att vi får vi höra mer från Robert Gidehag om orsakssammanhangen, eftersom han nyligen tillträtt som ny VD för Skattebetalarnas Förening. Författarna analyserar tillväxtens betydelse vilket är lovvärt och viktigt.

Vad jag också saknar i boken är hur denna försvunna tillväxt skall kunna återuppstå

Mats Lönnerblad