Den demokratiska friheten är ingen självklarhet. Det fick tio regimkritiker erfara som den 26.4. 2004 ställdes inför rätta på Kuba för att ha kritiserat Kubas president. Bland de åtalade var den blinde juristen och människorättsaktivisten Juan Carlos Gonzales Leyva, som dömdes till 4 års fängelse för att ha uttryckt missaktning för Kubas diktator Fidel Castro.

De åtta andra fick kortare fängelsestraff. Den tionde åtalade visade sig vid rättegången vara en regeringsagent som infiltrerat gruppen i staden Ciego de Avila, berättade ledaren för Kubas Människorättsorganistation, Eliazardo  Sanchez efter rättegången.

Det var inte den första rättegången mot regimkritiker på Kuba. Bara under förra året dömdes 75 regimkritiker för att försöka avsätta Kubas envåldshärskare Fidel Castro, för att  på nytt införa demokrati och frihet på Kuba. De hårdaste straffen som då utdömdes var 28 års fängelse.

Innan den senaste rättegången i år, hade alla regimkritikerna suttit fängslade utan någon som helst rättslig prövning under två år,  vilket på ett flagrant sätt strider mot både FN-stadgan och Den Europeiska Konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Tjugohundratalets liberala demokratier hade fortfarande varit en önskedröm om det inte varit för hundratals år av målmedveten liberal kamp, som lätt kan raseras om man inte vårdar demokratin på rätt sätt, vilket exemplet med Fidel Castros Kuba tydligt visar.

Historien bjuder på många liberala hjältar som i likhet med den blinde juristen och människoorättsaktivisten Juan Carlos Gonzales Leyva kämpar för frihet och rättvisa . Trots härskarnas motstånd brukar rättvisan till sist segra. De som kämpat för idividuell frihet, tolerans, jämställdhet, internationalism, för äganderätten och mot orättfärdiga privilegier brukar till sist få rätt i sak.

Även om det brukar ta sin tid, som de som tillsammans med Nelson Mandela, kämpat mot apartheid och diskriminering i Sydafrika fått erfara.

Många av dem formulerade sina tankar i kontroversiella pamfletter, artiklar och böcker, och flera av författarna fick, i likhet med de nio opositionella som nyligen dömts på Kuba, betala ett högt pris för sin frispråkighet från fängelse eller exil till akademisk utfrysning, skriver Mattias Bengtsson och Johan Norberg i boken: "Frihetens klassiker" (Timbro Förlag 2003)

De har lyckats med konststycket sammanställa några av de främsta texterna från femhundra år av liberal utveckling. Från några av dem som redan på 1500 -talet argumenterade mot slaveri och envåldshärskare, till de som i 1900 -talets mitt försvarade kapitalism och ekonomi, när andra lockades av de totalitära staternas falska löften.

I boken Frihetens klassiker samsas libealismens klarast lysande stjärnor som John Locke och John Stuart Mill med strålande mindre berömda tänkare som Lysander Soooner och Rose Wilder Lane. Här finns också några av de svenska tänkare som har givit viktiga bidrag till frihetstraditionen som Erik Gustaf Geijer, Eli Heckscher och Vilhelm Moberg.

Många svenska författare har medvetet inkluderats i boken. Det är för att visa att Sverige också är en del av den breda liberala traditionen, som vi ibland får för oss är ett anglosaxiskt fenomen.  I boken kan vi därför läsa om svenska frihetskämpar som står sig väl på den internationella scenen.

Den liberale prästen Anders Chydenius föregick Adam Smith. Den anti-nazisitiske redaktören för Göteborgs Handels - Sjöfartstidning Torgny Segerstedt såg redan från början de tydliga hoten från nazisterna, som ett slag hotade både demokratin och friheten i hela Europa. Både Gustav Cassels och Eli Heckschers ekonomiska liberalism, när det gäller styrningen av vår ekonomi har fått stort inflytande även långt utanför Sveriges gränser.

Urvalet i denna antologi inleds vid den tidpunkt då vi kan se födelsen av den liberala friheten som ett organiserat politiskt alternantiv i 1500 - 1600-talens Europa. Med renässansens upptäckt av individen, och med upplysningens insikt om att denna individ har rätt till frihet. Det är då man börjar kombinera föreställningen om individens rättigheter med misstro mot stat och överhet, samt tron på att ordning och samarbete kan uppstå frivilligt.

Mattias Bengtsson och Johan Norberg som svarat för den lyckade sammanställningen av urvalet vill att Frihetens klassiker skall tala direkt till oss och göra ett inlägg i vår tids debatter.

Voltaire och Vilhelm Moberg talar för kulturens frihet. Karl Popper Popper och F A Hayek varnar för tron att man kan planera fram ett gott samhälle ovanifrån. Frédéric Bastiat och Wilhelm Röpke förklarar problemen med socialismen och välfärdsstaten, medan lord Acton och Ayn Rand avslöjar nationalismens och rasismens vidriga människosyn.

Den enda gemensamma nämnaren för alla författarna är att de delar en obändig tro på den mänskliga friheten. En tro på demokrati och frihet som jag själv delar med författarna. Många som funderat på vad begrepp som demokrati och frihet egentligen står för, bör därför läsa boken. Urvalet av författare och texter är gjort med både eftertanke och stor omsorg.

Att frihet inte är någon självklarhet kan säkert många från dagens Kuba intyga, som gått från demokrati till diktatur. Därför är läsningen av Frihetens klassiker en viktig bok.  För att vi skall lära oss att uppskatta den demokrati och frihet vi själva har, och vara rädda om den.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Skribent i finansrätt