[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Grunden för rättssäkerheten
Av Mats Lönnerblad - Nya Wermlands Tidningen - 21 maj 2004

En envis föreställning hos det sedan länge makthavande socialdemokratiska partiet är att inga lagar, t ex på äganderättens  eller liknande områden får stå i vägen för samhällets succesiva omdaning i socialistisk inriktning, skriver Mats Lönnerblad

Sverige börjar få ont om oberoende domare som följer gällande lagregler som sig bör. Rättssäkerheten har blivit ett tomt honnörsord,  när lagreglerna inte längre tillämpas som det är tänkt från början.

Rättssäkerhet är inte någonting man får gratis. Det framgår klart när man läser senaste numret av Rättspolitisk Debatt 2004. I en väl formulerad artikel tvingas hovrättslagmannen Per Eriksson från Malmö öppet att erkänna vad jag länge påstått, att de inkommande målen numera avgörs i en allt raskare takt,  i det uttalade syftet att hålla målbalanserna nere.

Länge sedan
Per Eriksson tvingas också erkänna att det var mycket länge sedan man koncentrerade sig på rättsutredningar som man borde, och gjorde omsorgsfulla genomgångar av processmaterialet samt på ett klargörande och övertygande sätt formulerade sina avgöranden.

Eriksson har varit verksam som domare sedan mitten av 1970-talet, så han vet vad han talar om. Han har på nära håll kunnat följa utvecklingen från kvalitativa till kvantitativa avgörande i våra domstolar. Fram till de hafsverk förekommer i dag.

Själv granskar jag i min egenskap av ordförande i Bankrättsföreningen sedan 1996 och vice ordförande i Medborgarrättsrörelsen sedan år 2000, hundratals mål varje år som innehåller domar som på ett uppenbart sätt både strider mot Avtalsrätten, EG-rätten och Den Europeiska Konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det sker i många fall, utan att jag kan hjälpa de oskyldigt drabbade, genom att se till att de får rättelse.

Tillräckliga resurser
Med hänsyn till den centrala roll som domstolarna intar i varje västerländsk demokrati är det nödvändigt att tillräckliga resurser måste anslås till domstolsväsendet. Där håller jag med Per Eriksson. Vi verkar vara helt överens om att de svenska domstolarna befinner sig i ett långsamt och fortskridande förfall.

Det är först när det gäller analysen varför det har gått snett inom domarskrået som Erikssons och mina åsikter går isär. Eriksson menar att den avgörande faktorn är att anslagen till domstolarna succesivt gröpts ur. Det är det som är själva grunden till uppenbara förfallet.  Ökade förpliktelser gör att domarna inte längre orkar sköta sina arbetsuppgifter. Själv vill jag hävda att en del av förfallet beror på den politiska styrningen av våra domare.

Tre instanser
I dag kränks våra medborgliga fri - och rättigheter i princip av tre instanser: av regeringen genomför lagstridiga beslut som strider mot EG-rätten eller Europakonventionens bestämmelser, av riksdagen genom en ny lagstiftning som många gånger inte är kompatibel med gällande lagregler. Och av domstolarna som inte följer dessa regler.

Det grundläggande kravet på varje svensk domare borde vara att följa gällande lagregler som framgår av både svensk lag och Europakonventionen. Konventionstexten har 66 artiklar plus ytterligare 6 artiklar i ett senare s k tilläggsprotokoll. Den är för lång för att återges i min text. Men de flesta artiklarna  inleds med en samlande mening, som sedan noga specificeras i den följande artikeltexten, och samlingsmeningarna ger ett ganska gott begrepp om vad artikeln handlar om. Denna text borde alla domare lära sig utantill.

Inte frivilligt
Europakonventionens innehåll ratificerades redan 1952, men blev aldrig frivilligt inskriven i den svenska lagen. Det skedde först 1995 i samband med Sveriges inträde i den Euopeiska Unionen, när Sverige tvingades införliva Konventionen i lagtexten, vilket på ett tydligt sätt visar att Sverige hellre dömer politiskt  i stället för juridiskt.

För att trygga uppfyllandet av alla de grundläggande förpliktelser, som staterna åtagit sig genom Europakonventionen, har i enlighet med konventionen upprättats en europeisk kommission för de mänskliga rättigheterna och en europeisk domstol för de mänskliga rättigheterna. I denna domstol har landet Sverige blivit fälld åtskilliga gånger, utan att därefter ta rättelse som man borde.

Skälen till rättigheternas oacceptabla läge i Sverige kan för närvarande sägas vara tre. Det första är en envis föreställning hos det sedan länge makthavande socialdemokratiska partiet att inga lagar, t ex på äganderättens och liknande områden får stå i vägen för samhällets succesiva omdaning i socialistisk inriktning. Det är inte en antidemokratisk inställning i för sig, men en fixering vid tron på att just socialdemokraterna vet vad "folket" behöver. Någon frizon för icke-socialistiska medborgare anser de inte bör finnas.

Ogärna accepterar
Det andra skälet är att det i Sverige finns en gammal lagstiftningstradition som ogärna accepterar "principiellt" avfattade lagar. Alla lagar bör i stället vara sådana att varje tänkbart, under lagen fallande rättsfall är förutsett i själva lagtexten. Så fullständigt och exakt kan naturligtvis svårligen de medborgerliga fri - och rättigheterna formuleras.

Slutligen fruktar många att den mer vaga lagteknik, som principiellt uttryckta medborgerliga fri- och rättigheter innebär, kräver att speciella domstolar måste inrättas för att i förekommande fall uttolka rättigheterna och övervaka att de respekteras.

Döma rättvist
Min förhoppning är att vi genom inträdet i EU också kommer att tvingas acceptera att följa gällande lagregler. Gör vi det kommer också våra domstolar att döma mer "rättvist" än vad som sker i dag. Även om den snålt tilltagna budgeten till våra domstolar inte tillåter ytterligare anslag.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Vice ordförande i Medborgarrättsrörelsen


Nya Wermlands Tidningen

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida