Det var den värsta terrorattacken i historien mot World Trade Centers bägge byggnader i New York den 11 september, som kostade mer än 6.000 människor livet, och som tvingade den nyvalde presidenten George W Bush att vidta stridsåtgärder för att komma åt terroristledaren Usama Bin Ladin och hans internationella terrorist - organisation al-Quada.

Bokens titel:
The Presidential Difference. Leadership Style from FDR to Clinton
With a new afterword on George W.Bush
Författare: Fred I Greenstein
Förlag: Princeton University Press

Den fråga som världen nu ställer sig, är hur president Bush skall bära sig åt för att komma tillrätta med fortsatta terrorattacker, sedan terroristledaren Usama Bin Ladin i ett TV-tal den 7.10 i den Qatar-baserade TV-stationen al-Jazira tackar Gud för att dessa byggnader nu är förstörda, och samtidigt svär till Gud, att amerikanarna inte längre kommer att kunna leva i fred.

Usama Bin Ladin upprepade sina hotelser i ett tal den 9 oktober när han återigen hotar USA med att ”USA måste veta att den islamska nationen inte håller tyst. Jihad är i dag varje muslims skyldighet. Amerika måste inse att stormen av flygplan inte kommer att ta slut och det finns tusentals unga människor som ser fram emot att dö på samma sätt som amerikaner ser fram emot att leva”

För att få svar på frågan, hur tidigare amerikanska presidenter reagerat för olika politiska hotbilder, där terroristhoten utgör en ny form av hot som riktar sig direkt mot den amerikanska nationen, fick jag möjligheten att träffa den amerikanske professorn Fred I Greenstein den 9 oktober när han var på en snabbvisit i Sverige.

Greenstein är professor emeritus vid universitet i Princeton och är nog den person som är bäst insatt i hur amerikanska presidenter agerat under sin mandatperiod. Hittills har han hunnit skriva åtta böcker i ämnet ( ! )

Den bok som vi diskuterade vid detta sammanträffande var hans nyligen utkomna bok:
”The Presidential Difference, Leadership Style from FDR to Clinton” som nyligen utgivits på Princeton University Press. Boken innehåller 12 välskrivna kapitel om olika presidenter från Franklin D Roosevelts ”virituosa” ledarskap fram till den ”odiciplinerade” Bill Clinton med hans kvinnohistorier. Boken innehåller också ett efterkapitel om George W Bushs bakgrund trots att han bara nyligen tillträtt som president.

I sitt författarskap går Greenstein grundligt tillväga. Han beskriver de 12 olika presidenterna utifrån 6 olika värderingar.

1. Förmåga att tala
2. Organisationsförmåga
3. Skicklighet
4. Framtidsvision
5. Absorbera information
6. Emotionell intelligens

Genom Greensteins noggranna analys av de 12 tidigare presidenterna får läsaren en god bild både av den situation en amerikansk president befinner sig i och hans förmåga att kunna lösa både inrikes och utrikes problem. I boken utgör olika mer eller mindre allvarliga hotbilder mot amerikanska intressen den mest intressanta läsningen. Jag vill därför gärna berätta om hur.

Några av dessa presidenter reagerade inför allvarliga hot.

Enligt författaren har ingen tidigare president varit mer politisk skicklig än Franklin D Roosevelt som tillträdde i samband med depressionen. Mellan den 9 mars 1933 och den 6 juni 1933 lyckade Roosevelt genomföra flera stora och viktiga reformer av stor betydelse för amerikanska nationen som b l a: arbetslöshets-, bank- och jordbruksreformen. Han fick också uppleva andra världskriget, där Amerika intervenerade på slutet.

Harry S Truman har anklagats för att under andra världskriget han använt atombomben mot Japan, mer för att skrämma Sovjet än för att besegra Japan, som när bomben föll redan var på reträtt. I övrigt följde han Roosevelts politik när det gällde inrikesfrågor, men lyckades aldrig bli någon populär president.

Populär var däremot president Dwight D Eisenhower som blev utnämnd till chef för amerikanska militära styrkorna i Europa redan ett halvår efter attacken mot Pearl Harbor. President blev han efter att ha blivit ombedd att kandidera som president för de konservativa vid flera tillfällen.

Den dåvarande hotbilden mot demokratin var kommunisternas framgångar i Korea. I samband med valet lovade Eisenhower också att försvara Syd Korea mot det anfallande Nord Korea, vilket han också gjorde med framgångs så snart han blivit vald. Eisenhower var också förståndig nog att inte involvera Amerika för mycket i striderna i Indokina sedan fransmännen förlorat kriget och var tvungna att lämna landet, när kommunisterna tog makten 1954.

12 dagar före John F Kennedys installation som president hotade Sovjetunionen med ”frihetskrig för tredje världen”. Det kalla kriget var ett faktum. Ryska kärnvapen installerades på Kuba. Amerikanarna kände sig allvarligt hotade. Denna gång av Sovjetunionen. Kennedy fruktade ett tredje världskrig.

Fred I Greenstein redogör för hur hälften av Kennedys rådgivare ville att han skulle bomba Kuba medan hälften var emot. Kennedy hade bara varit president i 89 dagar när han beslutade att man först skulle försöka invadera Kuba. Detta skedde också i samband med den famösa invasionen i Grisbukten som snabbt blev ett nederlag för amerikanarna och en stor besvikelse för att man inte lyckades med sitt uppsåt att invadera Kuba.

Till slut lyckades Kennedy personligen lösa krisen mellan Sovjet och USA genom att lova att dra tillbaka amerikanska kärnvapenmissiler från både Grekland och Turkiet ( vilket man redan hade gjort ) om bara Sovjet drog tillbaka de ryska missilerna från Kuba, vilket man sedan gjorde. Efter mordet på John F Kennedy i Dallas den 22.11. 1963 tillträdde den dåvarande vicepresidenten Lyndon B Johnsson som president.

Det vi minns från Lyndon B Johnsson presidentperiod är hans oförmåga att hantera utrikespolitiken. Inför hotet från Nord Vietnam mot Syd Vietnam initierade Johnsson 1965 upptrappningen av Vietnamkriget som kostade 50.000 amerikanska soldater livet. Vietnamkriget var den främsta orsaken till att Johnsson inte ställde upp för omval.

Det blev hans efterföljare Richard Nixon som till slut lyckades få bort soldaterna från Vietnam. Richard Nixon lyckades bra med sin utrikespolitik Han var den första presidenten som åkte till Moskva för att minska kapprustningen. Han såg också till att Amerika fick goda relationer till Kina. Till slut var det ändå Watergate-skandalen och inbrottet i demokraternas partihögkvarter som fick Richard Nixon på fall.

Den fråga som världen nu ställer sig är förstås hur George W Bush kommer att lyckas med att bekämpa den nya form av terrorismen från fanatiska fundamentalister som utgör en alldeles ny hotbild. Svaret vet vi inte, eftersom kampen just har börjat. Men förhoppningsvis har den nuvarande presidenten hunnit lära sig en hel del både av sin far som också var president och av del av hans rådgivare som också var hans fars.

 Faderns eldop den 2 augusti 1990 kom i samband med diktatorn Saddam Husseins invasion av Kuwait. Han ville lägga beslag på landets oljetillgångar. Kriget blev ett antiklimax. Amerikanarnas och dess allierades intervention påbörjades den16 januari. Redan den 24 februari hade man segrat och Saddam Hussein tvingades att dra tillbaka alla sina trupper och lämna landet.

Professor Fred I Greensteins briljant skriva bok visar, att det är i den politiska krisen som ledarskapet prövas. På sin tid myntade Roosevelt uttrycket att ”vi inte har någonting att frukta, förutom fruktan i sig själv”, vilket är min stilla förhoppning när vi varje dag får ta del av världshändelser som kan utmynna i en katastrof om inte det politiska ledarskap i världens mäktigaste nation utövas på rätt sätt.

Jag upplever Greenstein som en av de bästa observatörerna vad som krävs av det moderna presidentskapet, vilket han också ger uttryck för i sin bok. De presidenter som han beskriver får både positiva och negativa omdömen och på ett bra sätt förklarar han respektive presidents för - och nackdelar. Boken ”The Presidential Difference” är nog den bästa analys jag läst om politiskt ledarskap varför jag gärna rekommenderar boken.