Begäran om att gällande prejudikat både i Högsta domstolen och i Europadomstolen beaktas ”som rätten till en rättvis rättegång” i ett Mål T6405-26 mot Svenska staten. Avbildad: Mats Lönnerblad

Både Högsta domstolen och Europadomstolen har genom en omfattande praxis etablerat att rätten till en rättvis rättegång, främst genom Europakonventionens artikel 6 (EKMR) som ska genomsyra alla delar av rättsprocessen. Prejudikatmål handlar ofta om balansen och en till alla delar effektiv brottsbekämpning/statligt agerande och enskildas rätt till insyn, kontradiktion och oberoende domstolsprövning som måste ske. Frågan om avsaknaden av en ordentlig domstolsprövning är aktuell i en dom i Europadomstolen.

Det gäller också i ett fall som aktualiserar frågan när det gäller när Europadomstolen nyligen fastställde en beviljande att konkurs ogillades där myndigheten tidigare som även i detta fall hade ignorerat överklagandet vid flera tillfällen som aldrig borde ägt rum i Målet: VUJOVIC´ och LIPA D.O.O. mot MONTENEGRO .(27.11.2025) I detta fall försattes klagandens företag i konkurs 2013, men fick till slut rätt att konkursen måste ogillas, genom Europadomstolens resoluta agerande. Se Europarättslig tidskrift Nr 1 2026 (ERT)

Samma sak gäller i ett nytt fall i Sverige där en konkursen i ett bolag måste ogiltigförklaras orsakats av att huvudmannen i detta fall aldrig följt lagar och förordningar i Mål T 391-15 som nu skall prövas på nytt i Stockholms tingsrätt i en talan mot Svenska staten i Mål T 6405-26. Bolaget Digital Print Center Europe (DPC) gick i konkurs - bara för att huvudmannen - i detta fall Jet Print Storbilder AB (Jet Print) - som tecknat ett förlängningsavtal som gällde för en period av ytterligare fem år.

Huvudmannen hade aldrig följt det godkända och undertecknade förlängningsavtalet mellan parterna, och dessutom kapat parternas gemensamma hemsida och telefonnummer, så agenten inte kunde bedriva någon verksamhet alls. I detta fall har agenten kunnat bevisa att själva förlängningsavtalet godkänts av både DPC och Jet Print och dessutom bevittnats. Parterna är ju överens om att förlängningsavtalet skall gälla fram till den 31.12. 2019.

.När käranden valde att förlänga avtalet mellan bolaget Digital Print Center Europe AB för att själv kunna fakturerar sina kunder och erhålla 30 procent i provision som parterna kommit överens om. Europadomstolen konstaterade att den orimliga tidsutdräkten - som skett Montenegrofallet - berodde på myndigheternas felaktiga agerande. Samma förhållanden gäller i Mål T 391-15 som aldrig prövat betydelsen av inlämnade bevis och och godkända avtal. Mål T 391.15 som skulle kunna avgöras på 3 månader men som tog 13 år i anspråk, redan i första rättsinstans utan att bolaget Digital Print Center Europe AB tilläts förhöra åberopande vittnen eller att de avtal som parterna kommit överens om aldrig hade följts.

Medan svenska domstolar i detta fall aldrig prövat betydelsen av inlämnade bevis och kärandens bakgrund som handelsagent, där han och uppnått en omsättning på 10 miljoner kronor och valde hade några av Sveriges största annonsköpare som kunder innan han valde att byta huvudman för att få större tekniska resurser med Jet Print som aldrig haft lika stora kunder. Käranden yrkar därför att samtidigt som han erhåller skadestånd från Svenska staten och både på grund av den felaktiga hanteringen av själva målet och i samband att sin talan mot Svenska Staten i Stockholms tingsrätt. Digital Print Center som försattes i konkurs.

Jet Print hade i stället för att följa förlängningsavtalet som Jet Print tillsammans med sin personal godkänt, och sedan valde att kapa både deras gemensamma hemsida och agentens telefonnummer som var kopplat till Jet Print så och bolaget inte kunde bedriva någon verksamhet alls. Alla arbeten förmedlas till Jet Print skulle ju i fortsättningen debiteras genom förlängningsavtalet genom min och mitt företagsförsorg så jag skulle kunna erhålla 30 procent i provision. Det betyder att Jet Print är skyldig att också ersätta bolaget Digital Print Center Europe AB för dessa förluster, vilket käranden yrkar att Svenska staten nu godkänner medan en skadeståndstalan mot Svenska staten fortfarande bara innefattar fyra miljoner kronor jämte dröjsmålsränta för att staten i detta fall inte följt gällande rätt i sin tidigare domstolsprövning.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt