Disciplinnämnden kommer att tvingas motivera sina beslut bättre om anmälaren får rätt att överklaga, framhåller Stig Gustafsson, fd chefsjurist på TCO

När Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatsamfundet, ska kommentera mina synpunkter på samfundet, tillgriper hon i sin senaste artikel den gamla beprövade metoden: höj rösten om argumenten är svaga. Hon vet lika väl som jag att flera advokater som medverkat i oetiska förfaranden inte uteslutits utan på sin höjd fått en varning eller erinran. Jag har i tidigare artiklar gett flera sådana exempel.
- Men låt oss se vad advokatkommittén föreslog i sitt betänkande som kom i mars 1999 i syfte att reformera framför allt disciplinförfarandet.
- När det gäller tillsynen över advokaterna föreslog kommittén att ordförande i disciplinnämnden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Som i Danmark. I övrigt föreslås nämnden till antalet vara oförändrad - sju advokater och tre offentliga representanter.

- I dag är disciplinnämndens verksamhet näst intill hemlig. Endast en mycket begränsad krets av personer får del av nämndens beslut, nämligen advokaten som berörs av beslutet. Advokatsamfundets styrelse och JK!
- Allmänheten får alltså inte information från samfundet vid förfrågningar om en viss advokat.
- Argumentet från samfundets sida för att behålla denna sekretess har varit att den tillkommit i klientens intresse. Men som advokatkommittén framhåller kan detta problem lösas genom att en sekretessprövning får ske från fall till fall.
- Detta är ingenting ovanligt i andra sammanhang där känsliga uppgifter handläggs.
- I dag kan bara Justitiekanslern, JK, och den berörde advokaten överklaga disciplinnämndens beslut. Kommittén föreslår att även anmälaren ska få sådan rätt.
- En sådan ordning skulle ha flera fördelar. Dels skulle disciplinnämndens beslut i framtiden komma att motiveras utförligare - kvaliteten på verksamheten höjs.

- Vidare kan en bedömning av advokaters agerande vara av betydelse för skadeståndsanspråk, och med hänsyn härtill är det rimligt - framhåller kommittén - att den som drabbats av advokats handlande får en starkare ställning, i disciplinförfarandet än han har i dag.
- Advokatsamfundets argument mot en effektivare tillsyn har genom åren alltid varit detsamma: Sådana förslag medför att samfundets och advokaternas fria och oberoende ställning ar i fara.
- Argumentet användes i debatten om införande av samhällsrepresentanter i början på 1980-talet, och används nu när det gäller förslaget om en domare som ordförande i disciplinnämnden.

- I Danmark, där samhällsrepresentanterna är i majoritet i nämnden, har det danska advokatsamfundet enbart positiva erfarenheter, och man anser att det är en styrka att kunna hänvisa en missnöjd klient eller motpart till ett oavhängigt organ.

 Utan jämförelser i övrigt kan man också hänvisa till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om disciplinansvar för bland andra läkare.

- Där saknar läkarna representation. I den mån någon läkare finns med i nämnden, representerar han i regel sin fackliga organisation.
- Nämnden består av en ordförande, som är jurist, och åtta samhällsrepresentanter.

  En liknande nämnd som utövar tillsyn över revisorer har också en majoritet av samhällsrepresentanter.

- Advokatsamfundet har alltid motsatt sig att offentlighetsprincipen tillämpas på disciplin verksamhet och hävdat att samfundet är en privaträttslig organisation, och att den disciplinära verksamheten är en intern angelägenhet.
- Men som kommittén framhåller är den verksamhet som samfundet bedriver i disciplinärenden myndighetsutövning, och därmed bör tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars offentlighet bli tillämpliga på verksamheten liksom sekretesslagen.
- Samfundet har nu i sitt remissyttrande över utredningen något motvilligt accepterat offentlighetsprincipen.

- Deras betydelse har dessutom under senare år stärkts på olika områden. När det gäller hanteringen av den allmänna rättshjälpen och konkursförvaltning har advokaterna också fått vissa uppgifter som innebär myndighetsutövning.
- Dessutom råder advokatmonopol i ett viktig! hänseende. nämligen när det gäller rätten alt bli förordnad till offentlig försvarare i brottmål,
- En stor del av advokatverksambeten finansieras dessutom med skattemedel genom den rättshjälp som förekommer. Statens kostnader för rättshjälp i olika former kan beräknas uppgå till cirka 700 Mkr. Dessa kostnader avser framför allt ersättning till advokater.
- Samfundet har regler om god advokatsed som brukar åberopas till stöd för uppfattningen att allt står väl till. Men det är anmärkningsvärt att förhållandet till det allmänna inte fått någon framträdande plats i reglerna. Det är en brist som bör rättas till.

- En revisor har en ännu längre gående plikt, nämligen all anmäla om ekonomisk brottslighet föreligger i ett företag som han reviderar.
- Det är nu mer än ett år sedan advokatkommittén lämnade sitt betänkande, och vi väntar på en reaktion från justitiedepartementets sida. Det borde inte vara svårt att komma med förslag åtminstone i de centrala frågor som kommittén behandlat. Och det blir heller inte svårt att i riksdagen få majoritet för sådana förslag.

Gömd eller glömd i skrivbordslådan?
(SOU 1999:31 går att hämta på www.regeringen.se under SOU/Justitiedepartementet)

Tidigare inlägg
27/5, 8/6, 17/6, 4/7, 13/7, 25/7, 3/8, 4/8, 19/8, 29/8, 1/9, 2/9, 5/9, 8/9 och 19/9

Copyright