I enbart tre av dessa citat (det finns fler felaktiga att välja bland) har Nordbanken och Reinius utmålat Penser som någon som inte sköter sina affärer på ett korrekt sätt, som befinner sig i trångmål, när Nordbanken griper in som räddaren i nöden. I själva verket var det tvärtom, skriver Mats Lönnerblad.

I november 1993 fick Ulla Reinius i uppdrag av Nordbankens ledning och styrelse att skriva en vitbok om bankens rekonstruktion som publicerades under namnet "Stålbadet" (Ekerlids förlag 1996.) Boken var ett beställningsarbete från Nordbanken.
- Efteråt har jag inte haft någon ytterligare anledning att kommentera boken, förrän jag häromdagen fått in uppgifter, som visar att såväl Nordbanken som Ulla Reinius själv, dessutom måste de handlat i ond tro, när boken skrevs.
- Många av de uppgifter som förekommer om finansmannen Erik Penser i boken, visar sig vara helt osanna.

Syfte att skada
För att läsaren skall förstå vilka uppgifter som Nordbankens ledning och Ulla Reinius sprider i boken vill jag bara återge några direkta citat som visar hur banken kan agera för att skada Penser i den pågående rättegången, i stället för att återge vad som är sant:
- På sidan 91 i boken står det apropå Pensers ränteinbetalningar: "Räntorna betalades visserligen normalt genom att banken lade räntebeloppet direkt till lånet, vilket således inte krävt någon aktiv insats från Pensers sida."
- Denna skrivning berättar att Penser visserligen betalade sina räntor i Sverige, men att räntorna lades på lånen, varför han ändå slapp att betala några räntor personligen.
- Sanningen är att Penser personligen vid denna tidpunkten inte hade några lån i någon svensk bank. Hur kan Reinius och ledningen tillåta sig en sådan skrivning, utan att kontrollera fakta ordentligt ?

Osanning
På sidan 100 fjärde stycket rad 4 - 8 skriver Reinius, att Penser den 18 januari 1991 var i försatt i default (försatt sig i en obeståndssituation) av Bank in Lichtenstein. "Det innebar i steg ett att banken hade rätt att säga upp hela lånet till betalning och i steg två att banken vid utebliven betalning efter 30 dagar kunde sätta låntagaren i konkurs."
- Uppgiften att Penser den 18 januari 1991 faktiskt var försatt i default av Bank in Lichtenstein och vid utebliven betalning efter 30 dagar kunde sättas i konkurs är helt gripen ur luften.

Oriktiga uppgfiter
För att avsluta citaten från boken räcker det att gå till sidan 120 tredje stycket rad 6-8. "Den inneboende svagheten i hans (min anm: Pensers) imperiebygge, nämligen att hans bolag var tätt sammankopplade i ett omfattande korsägande.."
- Uppgiften om ett omfattande korsägande är ej korrekt. Det fanns inte något korsägande.
I enbart tre av dessa citat (det finns många fler felaktiga att välja bland) har Nordbanken och Reinius utmålat Penser som någon som inte sköter sina affärer på ett korrekt sätt, som befinner sig i trångmål, när Nordbanken griper in som räddaren i nöden. I själva verket var det tvärtom.
- Det var Nordbanken som befann sig på obestånd redan från den 1 februari 1990 och därför med hjälp av lagändringar, tilltvingade sig nedskrivning av fastigheter och företag med över 50%.
- Jag är övertygad om att Nordbankens egna jurister måste ha läst denna bok flera gånger innan man vågade låta den gå i tryck, eftersom boken hela tiden gränsar till förtal.

Ingen reagerar
Men när Finansinpektionen får in uppgifter som visar hur en av våra största affärsbanker, Nordbanken, sprider falska rykten omkring sig om enskilda personer som bevisligen är osanna, då är det dags för Claes Norgren att reagera eller avgå. Men regeringen är uppenbarligen nöjd med hans arbete. Norgren har nyss fått ytterligare tre års förordnande på sin post.
- Det är således helt klarlagt att inte bara Ulla Reinius är skyldig till det som skrivs utan även den verkställande ledningen i banken har varit inblandad, utan att Finansinspektionen vidtar erforderliga åtgärder.
- Min fråga till Finansinspektionens Claes Norgren är enkel. Om man får in uppgifter från en av våra största affärsbanker mot en enskild person som bevisligen är osanna. Varför gör man då ingenting åt saken?