Hanteringen av Barsebäck är exempellös, konstaterar Ulf Bernitz, professor i Europarätt vid Stockholms Universitet.

Regeringsrätten, Arbetsdomstolen och Högsta domstolen har i flera fall tolkat oklara regler i Europarätten självständigt utan att fråga EG-domstolen. Trots att detta är påbjudet när rättsläget är oklart. Vad skickar det för signaler till lägre instanser?

Ett slags tyst EU-motstånd finns på olika håll i det svenska samhället. Man vill inte riktigt ta till sig Sveriges nya roll i Europa och vara med i det europeiska samspelet. Oroande är att man kan märka en sådan tendens också hos våra högsta domstolar.
- Kärnan i EU är den gemensamma rättsordningen. Vad Europarätten innebär är det i sista hand EG-domstolen i Luxemburg som slår fast. När domstolar i Sverige eller andra EU-länder är tveksamma om innebörden, kan de fråga EG-domstolen som då ger ett förhandsavgörande. För sista instans i medlemsländerna gäller det en skyldighet att fråga EG-domstolen, såvida inte rättsläget är klart. Det har kommit allvarliga exempel på att de svenska högsta domstolarna inte följer detta.
- Viktigast är Regeringsrättens dom i somras i målet om stängningen av den första kärnkraftsreaktorn i Barsebäck. Här har nu hänt något exempellöst.
- Domen har föranlett Sydkraft att anmäla Sverige till EU-kommissionen för fördragsbrott, därför att Regeringsrätten grundat sin dom på omfattande egna uttolkningar om vad Europarätten innebär i tveksamma frågor i stället för att begära förhandsbesked från EG-domstolen.
- Redan att en internationell koncern känner sig nödgad att vidta en sådan åtgärd är allvarligt. Än allvarligare är dock att EU-kommissionen nu tagit upp Sydkrafts anmälan till prövning i sak och bett svenska regeringen om ett snabbt svar.

- Hur fallet än slutar är situationen pinsam. Regeringen ska alltså yttra sig till EU om Sveriges högsta domstol begått ett fördragsbrott vid sin juridiska bedömning av regeringens eget beslut att stänga Barsebäck!

- Särskilt två frågor är problematiska. Den ena rör miljöprövningen.
Regeringens beslut att Barsebäck 1 skulle stängas fattades utan att det hade gjorts en miljökonsekvensbeskrivning enligt Europarättens regler.
- Regeringsrätten konstaterar i domen att det är oklart om EU-reglerna krävt en sådan beskrivning i detta fall, men anser sig likväl inte behöva begära besked från EG-domstolen om saken, utan gör själv bedömningen att äldre svenska avvecklingsutredningar kan anses likvärdiga.
- Den andra frågan rör konkurrensförhållandena. Eftersom avvecklingslagen inte ger full kompensation till ägarna, får det stor effekt att regeringen beslutat stänga det privatägda Barsebäck och inte något statsägt kärnkraftverk.
- Detta rör svåra och i Europarätten tämligen ouppklarade frågor om konkurrensneutralitet med mera. Här kommer Regeringsrätten efter ett långt resonemang fram till att de nationella regeringarna skulle ha mycket stor rörelse-frihet.

- I båda fallen är det tveksamt om EG-domstolen skulle ha gjort samma bedömning - något klart rättsläge är det i vart fall inte fråga om. Men då skulle ju Regeringsrätten ha tillfrågat EG-domstolen!

Det finns fler liknande exempel. Arbetsdomstolen har gått långt när det gällt självständiga tolkningar av oklara bestämmelser i EGs överlåtelsedirektiv om anställdas ställning när ett företag fått ny ägare.
- HD har bara frågat EG-domstolen en gång och valde nyligen att inte fråga om tolkningen av varumärkesdirektivet i ett fall där en fristående verkstad skyltade om Volvo-Service.
- Bara några månader efter HDs dom tog dock EG-domstolen en delvis annan ståndpunkt i ett parallellt fall från annat EU-land om BMW. Den domen tar över vad HD kom fram till.
- Man hör ibland höga svenska domare tala om att man inte bör "besvära" EG-domstolen för mycket. Det är dock ingen risk vad gäller Sverige: bara cirka 20 svenska fall har gått till EG-domstolen medan till exempel Österrike har skickat mer än dubbelt så många. Barsebäck och de andra här nämnda fallen har ju dessutom stort ekonomiskt och principiellt intresse.

Det ger ett egendomligt intryck när det tydligt framgår av en dom från högsta instans i Sverige att Europarätten är oklar och domstolen ändå inte begärt förhandsavgörande. Skickas det här signaler till domare i lägre instanser att man inte behöver eller rentav inte bör ta så hårt på Europarätten?

- EG-domstolen formar successivt den nya Europarätten under medverkan av domstolarna i medlemsstaterna. De fall EG-domstolen får speglar medlemsstaternas rättsordning och rättstänkande och styr utvecklingen.
- Ställer sig svenska domstolar vid sidan, blir vi utanför och tappar ett viktigt instrument för påverkan.

Ulf Bernitz

Copyright