Det har ljusnat för småföretag som befinner sig i underläge i förhandlingar. Ett litet företag som tvingas in i ett konkurrensbegränsande avtal med en starkare part kan få skadestånd. Det har nu slagits fast i EG-domstolen.

En mycket aktuell och betydelsefull fråga för den europeiska konkurrenspolitiken är i vilken utsträckning enskilda har möjlighet all få ersättning för skador de lidit till följd av att företag begått brott eller överträtt konkurrensreglerna. Frågan är viktig av flera skäl.
   För det första har den aldrig prövats av EG-domstolen eller svensk domstol. För det andra är frågan rättspolitiskt viktig, eftersom konkurrensreglerna är till för att skydda konsumenternas intressen. En rätt till skadestånd skulle därmed kunna bidra till att legitimera EUs grundtanke om öppen marknadsekonomi och fri konkurrens.
   För svensk del aktualiserades frågan särskilt i somras när flygbolagen SAS och Mærsk Air bötfälldes av Europeiska kommissionen för brott mot konkurrensreglerna. Brottet bestod i att bolagen delat upp marknaden på ett antal flygrutter. Det otillåtna samarbetet mellan SAS och Mærsk Air ledde till att SAS fick monopol på sträckan Stockholm-Köpenhamn.
   Kommissionen såg allvarligt på brottet eftersom det skadat konsumenterna genom att SAS relativt oberoende har kunnat bestämma priset på flygbiljetterna.

I en nyligen (20/9) avkunnad dom har EG-domstolen nu tagit principiell ställning i frågan om enskildas rätt till ersättning.

EG-domstolen slår i domen fast att den fulla verkan av EG-fördragets konkurrens regler skulle kunna ifrågasättas, om inte varje person kan begära ersättning för en skada som ett avtal eller ett handlande som kan begränsa eller snedvrida konkurrensen påstås ha orsakat honom.
   EG-domstolen anser att en sådan rättighet förstärker gemenskapens konkurrensregler och avskräcker från sådana, ofta hemliga, avtal eller förfaranden som kan begränsa eller snedvrida konkurrensen.
   En effektiv konkurrens i gemenskapen kan lättare upprätthållas, om det är möjligt för enskilda att föra talan om skadestånd inför nationella domstolar. EG-domstolen slår därefter fast att de nationella rättssystemen måste vara utformade på ett sätt som gör det möjligt för enskilda att utöva sin rätt att kräva ersättning av företag som bryter mot konkurrensreglerna.

Domen ger även principiellt viktiga svar på frågor kring vilka rättigheter en part i ett konkurrensbegränsande avtal har i förhållande till motparten.
   Enligt EG-domstolen ankommer det särskilt på nationell domstol att ta ställning till och pröva om den part som påstår sig ha lidit skada, till följd av att vederbörande ingått ett konkurrens begränsande avtal, befann sig i en svagare ställning i förhållande till den andra parten.

Ett litet företag som tvingas in i ett konkurrens begränsande avtal med ett större företag kan sålunda väcka talan mot och erhålla skadestånd av det större företaget på grund av det ingångna avtalet.
   EG-domstolen introducerar vidare en princip som går stick i stäv med bland annat brittisk rätt.
   Domstolen slår nämligen fast att en part som ingår ett konkurrensbegränsande avtal får åberopa att konkurrensreglerna åsidosatts för att väcka talan med anledning av avtalet gentemot den andra avtalsparten. Domstolen gör därefter klart att en nationell rättsregel som förbjuder en part i ett konkurrensbegränsande avtal att yrka skadestånd som ersättning för en skada som orsakats av avtalet strider mot EG-fördraget.

Domen i detta mål innebär en viktig utvidgning av möjligheten att få ersättning på grund av företags konkurrensbrott. Detta är av särskild betydelse för dels enskilda som kan drabbas av högre priser och sämre villkor till följd av konkurrensbrott, dels för mindre företag som fastnat i ett nät av avtal som tillsammans snedvrider konkurrensen.

EG-domstolen har än en gång lyft fram en viktig rättsskyddsaspekt i och med att fokus riktas på avtalsparternas ställning i förhållande till varandra. Domen präglas av en omtänksamhet om den svagare parten på marknaden. Såväl den enskilde som det mindre företaget får möjlighet att skydda sig, när förhandlingsfriheten är kringskuren.
   EG-domstolen har helt enkelt valt att prioritera skyddet för konsumenterna och småföretagarna.
   Risken för att drabbas av betungande skadeståndsanspråk kommer utan tvivel att ha en stor inverkan på företagens agerande på marknaden. Domen har därför en långtgående praktisk betydelse.

Ola Wiklund
docent, ansvarig for konkurrensfrågor,
Advokatfirma Lindh Stabell Horton KB

Copyright