EG-rätten står över nationell rätt. Men EUs grundlagar - fördragstexterna - är så ofullständiga och oprecisa att EG-domstolen hela tiden måste tolka EG-rätten för nationella domstolar. Tolkningarna blir praxis och fungerar som lagstiftning.
- "EUs fördragstexter är resultatet av politiska kompromisser och de är till sin natur ofullständiga med stora tolkningsutrymmen", säger 60-ånge Hans Ragnemalm, som lämnar EG-domstolen i höst för att bli ordförande i Regeringsrätten.
- "Fördragen måste därför fyllas med juridiska preciseringar som blir lagstiftning. Politikerna kan enas om strukturen, men det är EG-domstolen som får fixa detaljerna. Jag har svårt att se någon annan lösning."

Sverige EG-domare
Han är Sveriges första domare i den mäktiga EG-domstolen och ersätts i höst av Regeringsrättsdomaren Stig von Bahr.
- Hans Ragnemalm håller med om all EG-rätten inneburit all domstolarna stärkt sin ställning i förhållande till den politiska makten.
- "Att vi har denna lagstiftande roll innebär att vi mycket noga måste tänka igenom konsekvenserna av varje domslut", säger han.

Mycket olöst
"När jag kom hit trodde jag att alla stora frågor var lösta, men vi kommer hela tiden in på nya fördragstolkningar. Det gäller till exempel i vilken mån skyldigheter och rättigheter bara gäller stater eller även individer."

- Han har det senaste året ägnat mycket av sin tid åt att titta på rätten för personer att utnyttja andra EU-länders sjukvård, utan att behöva betala mer än man gör hemma.
- "Jag ångrar aldrig att jag tog det här jobbet, för det är fantastiskt spännande", säger han.
- "Men vi får bara fler och fler mål på bordet. Det mest frustrerande är att väntetiderna på domar hela tiden ökar och vi är nu uppe i en genomsnittlig behandlingstid på två år. Det är alldeles för länge med tanke på att mänga mål kommer från nationella högsta domstolar dit det tagit tre år för målen att vandra."

Radikala reformer
"Det finns två radikala reformer för att få ned behandlingstiderna. Det ena är prövningstillstånd så att vi själva väljer våra mål. Del andra är att införa ett språk i rättsprocessen. Nu måste alla domar översättas till EUs elva officiella språk, vilket gör att domarna offentliggörs tidigast en månad efter att vi tagit domslutet."
- Två andra saker som Ragnernalm vill ifrågasätta handlar om öppenheten. Alla handlingar i målen är hemliga och lämnas aldrig ut. I domarna får domare med avvikande mening inte redogöra för dessa. Varje domare har en röst, men minoriteten måste alltid böja sig.
- "Jag tycker det är egendomligt att muntliga förhandlingar är öppna medan inlagor är hemliga. Det är också hemskt frustrerande att inte få redovisa en avvikande mening i mål där man inte är enig i domslutet. Motivet är att domsluten då skulle riskera att bli för splittrade och otydliga." säger Hans Ragnemalm. som annars är mycket försiktig när han pratar om EG-domstolen och sina erfarenheter.
- Han vill inte heller kritisera svenska domstol ar för att de är minst flitiga bland EU-länderna med att konsultera EG-domstolen.

Svenska domstolar bra
"Det är lätt att ställa frågor, men det är svårt att ställa rätt frågor och det tycker jag svenska domstolar är bra på. Utan de italienska domstolarna skulle vår arbetsbörda lätta betydligt."
- Hans Ragnemalm tycker inte att det bara är EG-rätten som påverkat svensk rätt, utan att det också sker ett motsatt utbyte. Svensk miljörätt och offentlighetslagstiftningen är två exempel på god rättskultur, som han tycker all han fått gehör för bland sina kolleger.
- "EG-rätten är ju resultatet av 15 länders olika rättskulturer. Nu tar jag med mig kompetens och erfarenheter från att tolka EG-rätten till vår egen Regeringsrätt och det tror jag kan bli givande."

Ola Hellblom

Copyright