Referat från PUL-seminarium

1998-10-22, TCO-salen, Linnégatan 14, Stockholm
Arrangörer: TCO och Folkrörelsernas medieforum.

Referatet nedan är skrivet av Susanne Bertman. I bildarkivet finns högupplösta bilder från seminariet. Bilderna är tagna av Benny Hellis. Materialet är fritt för publicering.

- Vår webbplats blir olaglig. Jag ber inte om en process. Men det vore bra om TCO eller någon annan stor organisation blir anmäld och inte någon enskild person., sa TCOs ordförande Inger Ohlsson idag vid ett seminarium kring personuppgiftslagen (PUL) som anordnades av TCO och folkrörelsernas massmedieforum.
- Personuppgiftslagen står i konflikt med grundlagstiftningen Den skiljer ut journalister men säger inget om hur folkrörelser och enskilda ska göra.
- Vi vill ha klarhet, sa Inger Ohlsson. Hur gör man för att påpeka missförhållanden på en arbetsplats? Hur gör en miljögrupp som vill peka ut ansvariga för en miljökatastrof?

Bland det hundratal deltagare från bl a fackföreningar, organisationer och massmedia som hade samlats för att få mer klarhet kring PUL fanns många som instämde.
- Erkänn att lagen är fel. Gör om den! Vi måste få ett auktoritativt svar innan vi går härifrån tyckte Eva Spira från Statstjänstemannen.
Klas Reinholdsson, justitiedepartementets handläggare, redogjorde för den nya lagen. Men hur EG-domstolen tolkar bestämmelserna vet man inte och vilka undantag man får göra vet man inte heller. Det är också oklart vad som är journalistisk verksamhet och inte.
- Om någon påstår att det är journalistiska ändamål så ska man godta det. Man har vänt på bevisbördan, sa Klas Reinholdsson.
PUL gäller all behandling. Internet är inte undantagen. För hemsidor gäller att det är inte privat verksamhet eftersom man sprider till en större okänd krets. Klas Reinholdssons råd till hemsidesredaktörer var ändå att efter 24 oktober fortsätta som förut om innehållet var detsamma.
Agneta Runmarker, dataråd hos Datainspektionen, tyckte att lagen var bra även om hon ansåg den vara en kompromissprodukt och oklart hur den kommer att tolkas innan EU-domstolen sagt sitt.
- Syftet är att ha en hög skyddsnivå för att få ett fritt flöde länderna emellan.. Vi kommer att ha en dubbel uppgift och två parallella system. Datalagen lever kvar i tre år för de som redan har tillstånd. Personuppgiftslagen gäller nya behandlingar.
Agneta poängterade att begreppet samtycke ska tolkas mer strikt och Datainspektionen (DIN) kommer att få mycket arbete med rådgivning. Redan nu har man fått in 560 nya ansökningar från kommunerna om att lägga ut information på nätet.
DIN kommer också att ha vissa befogenheter för att se till att reglerna följs. Brott mot PUL kan ge fängelse i upp till två år.
- Vi kommer att göra stickprov. Vi kommer inte att hinna mer. Allmänheten är vår stora kontrollant .Människor som känner sig kränkta.
- DIN har, sa Agneta R. , påpekat för regeringen att enskilda har behov av att föra ut information via internet. Det finns möjlighet för regeringen att göra undantag . Vi har redan tillskrivit regeringen två gånger om att göra undantag men inget har hänt.
- Jag tror och hoppas att vi inte sett slutet. Men idag ser det ut så här, förbud och bara vissa undantag.
Inger René (m) hade också ställt frågor till regeringen utan att ha fått något svar. Hon tycker det är absurt att DIN ska tillämpa en lag som är dödfödd redan innan den trätt i kraft.
- Jag tycker lagen är ett missfoster men vi måste reglera samarbetet mellan Europas stater.
Men moderaterna var med om att rösta igenom lagen.
- Vi sa ja för att vi förbundit oss att implementera EG-lagstiftningen i Sveriges lagstiftning. Vi bejakar det fria flödet, sa Inger René (m).
- Kritiken som nu framförs och som vi delar, grundar sig på den lagstiftningsmodell som regeringen valt och som direktiven byggde på. Men direktiven styr inte lagstiftningsmodell tycker vi. Den här lagstiftningen är redan idag föråldrad. Det finns ett löjes skimmer över den.

Bli lagbrytare!

"Yttrandefrihet har vi fortfarande men på internet tveksamt."

Lagen får absurda följder. Istället för att öka integritetsskyddet så försämras det, menade deltagarna i paneldebatten.
- Folk kommer inte att bry sig om lagen. Det finns en potential för överheten att ingripa när de vill. Vi måste skriva in i yttrandefrihetslagen att den också gäller digitala medier, sa Olle Wästberg, publicist.
Att rättsosäkerheten och utrymme för godtycke ökar var man ense om.
- Tydligen är det DIN:s resurser som bestämmer vilken yttrandefrihet vi har i landet. sa Jacob Palme, professor. Det är inte bra att ha en otydlig lag. Lagen måste tala om vad som är förbjudet och inte förbjudet.
- Min erfarenhet är att DIN ändrar sig från år till år. Det ger en potentiell möjlighet att komma åt när man vill komma åt, sa han.
- Man borde aldrig infört lagen, sa Olle Wästberg,. Problemet är att en lag som inte är klar utan beroende av tillämpningar, ger överheten makten. Yttrandefriheten blir beroende av regeringsbeslut och så ska det inte vara.
Anders R Olsson, journalist kallade det hela för en "nordkoreansk situation.
- De ansvariga kan inte svara. Det ordnar sig nog. Vi ska slingra oss undan säger de. Vi ska börja kalla allt möjligt för journalistik. Då har man lyft undan rättssäkerheten. Överheten får övertaget, menade Olsson.
- I Sverige har vi aldrig velat lägga politisk makt i juristers händer. Det är politikernas sak att avgöra hur stor yttrandefrihet vi har, sa Anders R Olsson
Olle Wästberg tyckte att politikerna reagerade lite sent.
- Allt fanns ju. Remissvar. Man kan inte bara säga hoppsan. Man visste ju att det skulle bli så här.
Vad ska då fackförbund och andra göra?
- EU kan stämma oss för brott, sa Wästberg. Låt oss pröva det och se vad som tar överhand.
Och Anders R Olsson, journalist, uppmanade alla webbredaktörer att fortsätta som förr.
- Ha så mycket civilkurage att ni gör det varje anständig medborgare i ett demokratiskt samhälle bör göra , sa han.

   Se! - Åtalad för brott mot datalagen - Personuppgiftslagen