Debatt: Datainspektionen

I DN:S ESSÄ den 1/11 framställs Datainspektionen som ett hot mot yttrandefriheten och offentlighetsprincipen. Ingressen frågar om det verkligen är rimligt att en myndighet som Datainspektionen skall avgöra var yttrandefrihetens gränser går: Svaret är ett klart nej. Rätten till yttrandefrihet är inskriven i grundlag och var de närmare gränserna går ska förstås i högre instans avgöras av våra domstolar. Så sker också. Alla Datainspektionens beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol.
   Fråga om ansvar för brott mot datalagen eller personuppgiftslagen avgörs av allmän domstol. I sådana fall kan tolkning av yttrandefrihetens gränser komma att prövas. Det är då inte ovanligt att yttrande begärs från Datainspektionen. Det är dock givetvis domstolen som i dessa fall fattar besluten om var gränserna går, inte Datainspektionen. En annan sak är att Datainspektionen som tillsynsmyndighet har erfarenhet och kunskaper i dessa frågor och att domstolarna i mycket stor utsträckning har följt inspektionens råd.
   I Artikeln tar Christoph Andersson upp några fall som har gällt utlämnande av allmän handling. I ett beslut har Datainspektionen med hänvisning till den så kallade utlandssekretessen (2 kap l § sekretesslagen) inte lämnat ut vissa avsnitt i protokoll från en arbetsgrupp som verkar enligt artikel 29 i data skyddsdirektivet. De delar som inte har lämnats ut rör känsliga frågor om bland annat de då pågående förhandlingarna mellan EU-kommissionen och det amerikanska handelsdepartementet om villkoren för överförande av datoriserade uppgifter till USA. Datainspektionens beslut ändrades inte av Kammarrätten i Stockholm och Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd. Datainspektionens beslut stod således fast.

Eksjö tingsrätt har dömt en person för brott mot personuppgiftslagen. Den dömda har överklagat domen. Artikeln ger intrycket av att det är Datainspektionen som har avgjort målet eller att inspektionen på något sätt skulle vara part i processen. Datainspektionens roll i sammanhanget är att på begäran av åklagaren i målet ha avgivit två yttranden, vari inspektionen har upplyst om vilka lagrum som kan vara tillämpliga. Datainspektionen har inte haft något tillsynsärende mot ifrågavarande person, hon anmälde sig själv till polisen.
   Datainspektionen gör sitt bästa för att få till stånd en vettig tillämpning av personuppgiftslagen och använder som sig bör en liberal tolkning när det gäller yttrandefrihet. De fall som har upprört några journalister är främst att öppna nät som Internet inte har grundlagsskydd. Frågan är föremål för utredning. För egen del hoppas och tror jag att Internet inom en inte alltför avlägsen framtid får en sådan struktur och stabilitet att det kan räknas som ett särskilt medium där yttranden kan få åtnjuta grundlagsskydd.

Ulf Widebäck
Generaldirektör Datainspektionen

Se vidare Dagens snytning

Copyright

Ulf widebäck skriver att det inte är Datainspektionens sak att avgöra yttrandefrihetens gränser. Men i själva verket är det just vad hans myndighet gör. Exempelvis ogillar inspektionen att djurrättsaktivister namnger enskilda pälsdjursfirmor på nätet. Likaså att medlemmar i en organisation kritiserar namngivna styrelseledamöter för maktfullkomlighet. Det är inte heller tillåtet att kritisera någon högt uppsatt person i samhället med argumentet att han eller hon "totalt misslyckats med sina uppdrag".
Frågan är hur Ulf Widebäck kan kalla detta för en "liberal tolkning" av lagen. Visserligen är det domstolarna som avgör i slutänden. Men det är alltid Datainspektionen som "gör avspark", enligt Ulf Widebäck i en intervju för radions "Vår grundade mening"

Se vidare.
www.PUL.nu