Företagaren Börje Ramsbro dömdes till 12 500 kronor i böter därför att han publicerat personuppgifter på sin hemsida. Avgörande för domen är att Ramsbro under 1997 listat ett 70-tal personer vid en "elektronisk skampåle". Han hävdar att alla var mer eller mindre skyldiga till bankkrisen.

Tingsrätten anser att uppräkningen av namnen är ett olagligt personregister. Rätten anser också att uppgifterna "i och med att de lagts ut på Internet, kunnat läsas och lagras i utlandet", något som strider mot lagen.

Men tingsrätten anser inte att det krävs några bevis. I stället räcker det med att anta att uppgifter om exempelvis Nordbanken kan "väcka intresse hos personer med anknytning till eller intresse för bankvärlden".

"Det berättigar till antagandet att uppgifterna skulle komma att lagras av Internet-användare utomlands", skriver chefsrådmannen Blomquist i domen.

Därmed går tingsrätten helt på kammaråklagare Anne-Marie Bergströms linje, som i sin tur gått helt på Datainspektionen utlåtanden inför rättegången. Börje Ramsbros försvarare, Percy Bratt, anser däremot att all databehandling utomlands först måste bevisas.

- Vi kommer att överklaga till Svea hovrätt, hävdar han.

- Ett viktigt skäl är att domstolen inte beaktat rätten till yttrandefrihet. Vi anser att hemsidan i vid mening är journalistik, som faktiskt är undantagen i nya personuppgiftslagen, PUL.

Men domstolen har valt att döma för brott mot gamla datalagen, som existerar parallellt med PUL fram till oktober år 2001. Datalagen gör inget undantag för journalistik. Benny Hellis, webbredaktör på TCO, är mycket kritisk till domen.

- Den gör lagstiftningen väldigt svåröverskålig. Frågan är vad som egentligen ska gälla - nya PUL eller gamla datalagen.

Christoph Andersson