|
Vittnesförhör med Agneta Runmarker (R) Sakkunnig från Datainspektionen Huvudförhandlingar
vid Svea hovrätt den 30 november 1999 Domare:
Ombud för
klagande: Avskrift Förhör med Agneta Runmarker, sakkunnig från Datainspektionen 1.
LE:
Vittnesförhör på åklagarens begäran med Agneta
Runmarker och åklagaren inleder.
2.
B:
Ja du hördes ju i tingsrätten och du har avgivet
ett utlåtande tidigare här i målet och du vet då att ett visst intresse
tillmätes begreppet personregister. 3.
R:
Ja. 4.
B:
Enligt datalagens bestämmelser. Om jag frågar dig så här först, kan
du rent allmänt sett beskriva vad som karakteriserar vad som menas med ett
personregister i datalagens mening. 5.
R:
Mmmm. Ett register är ju dels vad vi klassigt betecknar som ett register
man har kanske register av en samling människor och kan ange diverse uppgifter
om dom. Men det är också andra anteckningar, kan i vissa fall var löpande
text t.o.m. men då viktiga och det som är kärnan i ett personregister enligt
datalagen det är att det skall vara frågan om någon form av
informationsbehandling av de uppgifter som förekommer i registret och då skall
det vara personuppgifter. Man skall kunna koppla, man skall kunna hänföra
uppgifterna till någon person. Det kan antingen vara rena personuppgifter i
form av namn, personummer men det kan också vara kodade förteckningar man har
kanske någon lista vid sidan om, men kan indentifiera dom här personerna eller
samlig uppgifter som gör att man då kan indentifiera personerna. Och om man då
har en beteckning och syftet är att informationsbehandla de här
personuppgifterna och det är då vi talar om ett personregister. Och när jag nämnde
exemplet då att det även kan var fråga om löpande text och då kanske syftet
är att sammanställa någon form av katalog eller någonting. Då är även då
redan då dom löpande uppgifterna ett register. Så det handlar om att man
skall kunna leta fram information, söka information om dom här personerna, då
pratar vi om ett personregister i datalagens mening. 6.
B:
Mmmm. Det är då vad jag förstår ett ganska vidsträckt begrepp, kan
vara i alla fall. 7.
R:
Ja det kan det vara. 8.
B:
Mmmm. 9.
R:
Men informationsbehandling, det skall vara syftet, det är liksom kärnan
med det hela. Och det får man bedöma från fall till fall vad som kan
betecknas som detta. Så det är inte helt lätt och bara säga att detta är
ett register. Rent praktisk vad som betraktas som ett register är det enkelt
men sedan har vi en gråzon, som man får bedöma praktiskt hur man kan få fram
information om personer och informationsbehandla detta, då betecknas det alltså
som ett register. Enligt Datainspektionens praxis och det är rätten enligt de
domstolsfall som har prövats också. 10.
B:
Mmmm. Går det att spåra ett personregister enligt datalagen. Hur ser
den ut? 11.
R:
Ja datalagen bygger på ett licenssystem. Alla som förde personregister
skulle ha licens för detta. Anmäla sig självmant till Datainspektionen. Om
det inte var några känsliga uppgifter o.s.v. så kunde de räkna med licens,
men det fanns också ett tillståndssystem, vilket innebar att om man inte kunde
förvänta sig att någon hade något register t.e.x. om man inte var kund eller
inte hade någon särskild anknytning eller om det var fråga om känsliga
uppgifter där man ansåg då att myndigheten behövde ha en kontroll över
detta. Då krävdes det alltså tillstånd enligt vissa normgivna kriterier då
enligt andra paragrafen. Och det var särskilt när det är fråga om
brottsuppgifter, känsliga uppgifter om människor, värdeomdömen och liknande,
då anser vi detta vara så pass integritetskänsligt att Datainspektionen
skulle ha kontrollen över detta, meddela tillstånd och bedöma om det överhuvudtaget
skulle finnas ett tillstånd om man skulle få föra det och då förena detta
också med föreskrifter, som ansågs lämpliga på vad sätt man får använda
uppgifterna och vilka uppgifter man får lov att använda t.ex. om personnummer
fick ingå eller inte och vissa säkerhetsföreskrifter det lade man allmänhet
på också då på dom tillståndsregister. Sedan har Datainspektionen också en
mängd sådan här ”Diksar”, som man kallar dom (Datainspektionens författningssamlingar)
där man lär känna ett fält så komma man till vilken praxis som skulle gälla
och under vilka förutsättningar man generellt eller brukade ge tillstånd,
vilka föreskrifter man hade och då gav man s.a.s. generella föreskrifter i
form av författning och sa då i vilka fall man inte behövde ha tillstånd från
inspektionen om man följde dom här föreskrifterna. Så det finns en mängd sådana
också och det gäller typ kundregister och annat där det är vanligt förekommande
register. 12.
B:
Mmmm. När det gäller det här målet så har det gjorts gällande då
Ramsbro har fört personregister. 13.
R: Mmm. 14.
B:
Utan att ha tillstånd för det. 15.
R: Ja 16.
B:
Jag föreställer mig att i samband med att du skulle avge yttrande,
vilket Du också gjorde då beträffande begreppet personregister under sommaren
1998, tittade Du på dom hemsidor som var aktuella, som hänförde sig till
Remsbros webbplats. 17.
R:
Ja det stämmer det. Det var visserligen före min tid när det här ärendet
anmäldes till åklagaren då eller lämnades över för eventuell prövning.
Men den tog vi ut som den här såg ut då och då gav Datainspektionen en föreställning
för mig angående då i vilken fall man bedömde att detta var fråga om
personregister t.ex. på vad man kunde då finna som är betecknad som
registerbegrepp. Sedan har vi den där webbplatsen då ändrats många gånger
sedan dessa och vi har haft anledning titta på den i andra sammanhang också
men vi koncentrerar oss väl nu då på det här och visst jag har tittat på
den en hel del. Det mest utmärkande, det grövsta fall jag tyckte då var det här
s.k. skampålen där just anger personer och sidor var man kan hitta ytterligare
information om dom och där finns en hel del kränkande uppgifter också om dom
här personerna. 18.
B:
Mmmm. Kan du säga lite mer om den här s.k. skampålen och det som gör
att den skulle utgöra ett register. 19.
R:
Ja, ett register och ett tillståndspliktigt register, som man dock
kanske inte hade fått något tillstånd för. Det är en mängd personer som räknas
upp här och sedan finns det då information om dessa och syftet har
inspektionen uppfattat som om det är just är informationsbehandling. Man skall
kunna hitta information om dessa personer. Som jag minns var det angivet nummer
till olika artiklar där man kunde hitta ytterligare information om dom här
personerna. Och det fanns lite sammanställningar om Nordbankens styrelse tror
jag och till detta kopplat ytterligare information och just en hel del nedvärderande
integritetskänsliga uppgifter, integritetskränkande också och man beskyllde
viss brottslighet också tror jag. Så att det den typen av uppgifter som
Datainspektionen tycker är särskilt känsliga och i vanliga fall då gör en
noggrann bedömning om man över huvudtaget skall få sådana här uppgifter i
sitt register, om man ansöker om tillstånd. Och skall man få ha det, vilket
normalt kanske mest är myndigheter så som får ha uppgifter om brottslighet
och annat. Då förenar man detta i allmänhet också till olika föreskrifter
hur man får hantera dom här uppgifterna. 20.
B:
Mmmm. Har du någon uppfattning om huruvida det här, det här skampåleregistret
om vi uttrycker det så, är ett ADB-register? 21.
R:
Ja det förs ju på en dator och är utlagt på Internet, så att det är
ett ADB-register – med ettor och nollor (skrattar), så det fungerar i
datamaskiner. Ja just det ett dataregister. 22.
B: Mmmm. 23.
R:
Allt det här ligger ju på Internet och förs via dator så att det är,
ja det är ett dataregister. 24.
B:
Är det det som är det utmärkande för ett ADB-register som i det här
fallet då påstås vara för handen. 25.
R:
Ja att det ligger behandlat med automatisk databehandling, ja. 26.
B:
Mmm. 27.
R:
Sedan är det så att det kan finnas även manuella uppgifter som kan
kopplas till ett register, som ändå anses då innefatta eller omfattas av det
här ADB-registret. Det finns något rättsfall på att även en mängd pärmar
och så, om det hänförs till och kopplas till ett ADB-register så kan man även
anse att även det omfattar, innefattas i det här ADB-registret det kan finnas
kompletterande och manuella uppgifter också. Men i det här fallet så är det
såvitt jag bara ADB-uppgifter. 28.
B:
Hur menar du att det här är, ja om man nu kallar de så hur det här
registret fungerar. 29.
R:
Ehh jaaa. 30.
B:
Skampåleregistret om vi uttrycker det så. 31.
R:
Bara skampålen? 32.
B:
Ja. 33.
R:
För vi har kanske från inspektionens sida sett detta i princip som ett
register. För enligt datalagen, enligt nya personuppgiftslagen så pratar man
om ändamålet, ändamålet som är kärnan på allt varför man behandlar
uppgifter. 34.
B:
Mmm. 35.
R:
Och i det här fallet har vi väl i princip sett att hela den här
hemsidan har ett och samma ändamål och då är det i princip ett register. 36.
PB:
Förlåt vad sa du nu? 37.
R:
Att den här hemsidan har i princip ett ändamål. 38.
PB: Jaa. 39.
R:
Och skulle då betraktas som ett enda register, från Datainspektionens
synvinkel sett. 40.
B:
Mmm. 41.
R:
Sedan finns det vissa delar i det här då som är ett tydligt register,
men som jag nämnde så kan det även finnas löpande text som fyller på det här
registret, som kan anses innefattas i det här registret alltså det är
ytterligare information som serveras. Allting måste inte presenteras i den
lista s.a.s. som ett klassigt register utan det kan finnas kompletterande
uppgifter i ren löpande text, som kopplas ihop med registret och det är så
som jag har för mig att det här då är uppbyggt genom att man då kopplar
artiklar tillsammans med namn där man alltså kan läsa mer, och då innefattas
den informationen också i registret. 42.
B:
Mmm. 43.
R:
Enligt vårt senaste sätt att se det. 44.
B:
Jaa. Och när det gäller den här skampålen hur skulle den då ha
fungerat? 45.
B:
Mmm 46.
R:
Här står det dessutom.. 47.
LE:
Vilken sida är vi på nu? 48.
R:
Nu är vi på sidan 27 i ansökan om stämning, i förundersökningsprotokollet
vid rubriken vid skampålen. 49.
LE:
Ja då är vi med. 50.
R:
Och här står ju dessutom klart och tydligt hur man skall göra för att
hitta ytterligare information, man underlättar ju sökningen genom att man
talar om här att tittar ni efter namnet hänvisas till antalet rubriker i
vilket namnet förekommer och namnet kan sökas i aktuell rubrik med sökfunktionen
”Find” då, skriv t.ex. Erik Andersson och så får man då upp ytterligare
information om Erik Andersson. Så man har byggt upp den här skampålen på ett
sätt som gör att man hittar, lätt kan hitta information om dom här
personerna. Och det är också detta som gör då att vi anser att syftet är
just informationsbehandling. Man skall söka mer information om dom här
personerna. Man har s.a.s. underlättat sökningen. 51.
B:
Mmm. Är det någonting ytterligare som du vill lägga till beträffande
just det här begreppet personregister i det här sammanhanget? 52.
R:
Nej det är just den här kärnan i informationsbehandling. 53.
B:
Jaaa. 54.
R:
Att även om det är kanske inte vad man i första ögonkastet tycket det
här är ett klassigt register så är tanken att man skall informationsbehandla
och kan informationsbehandla det här materialet, ja då är det enligt vårt
synsätt ett register, ett personregister. 55.
B: Mmm. 56.
R:
Man kopplar personer till detta naturligtvis. Det här är en mängd namn
så det är ingen tvekan om att det är personuppgifter. 57.
B:
Och om jag förstår det rätt så menar du att det är ett sådant
register för vilket tillstånd skulle ha krävts.. 58.
R: Ja oja. Eftersom den här. Är det så att banken hade lagt ut ett register och
deras anställda varit med på det ja då har man naturligt anknytning dom här.
Men den här Föreningen Mot Nordbanken då har ingen naturlig anknytning, så
tillsvida dom här personerna kan förvänta sig finnas med på en hemsida där
någon bygger upp det här och kallar sig Stiftelsen Mot Nordbanken, vilket ju
är väl lite en negativ prägel också då. 59.
B:
Mmmm. 60.
R:
För det menar jag är helt klart ett tillståndspliktigt register. Och så
det här som är lite, som också är negativt och kränkande vid skampålen,
det är dom här som skall skämmas då, som uppenbarligen då enligt Stiftelsen
Mot Nordbanken gjort något fel och lagt en negativa prägel på detta. Det
finns beteckningar som psykopater och lite annat kopplat till detta också och
det är då tillmälen o.s.v. som naturligtvis är integritetskränkande. Och
det är det som är värdeomdömmen och också sådant som gör att det då
skulle vara tillståndspliktigt och extra känsligt och förenat med föreskrifter,
troligen inte fått beviljat något tillstånd över huvudtaget om det hade
kommit upp till bedömning om en ansökan. Vissa delar kanske man kunnat få
tillstånd för men inte alla. 61.
B:
Nej. 62.
R:
Då får man presentera ett ändamål först 63.
B:
Mmm jag förstår. Om vi går över till frågan om s.k. utlandsutlämnande
enligt 11§ i datalagen. 64.
R: Mmmm. 65.
B:
Kan du säga rent allmänt vad ett sådant innebär och vad det var som
krävdes. 66.
R:
Mmm. Ett utlandsutlämnade och varför man över huvudtaget har en regel
om detta i datalagen och man har även regler i den nya personuppgiftslagen så
är syftet med det hela att man skall värna personuppgifter som finns i
register, dom skall inte få förekomma utomlands i länder där det inte finns
något skydd för något personuppgiftsskydd överhuvudtaget. Och då man ju
begränsat dom här reglerna till just dom stater som har anammat en konvention,
idag är det då EU och Efta-stater plus konventionsstater där får föra över
uppgifter fritt för här finns ett sådant skydd. Där finns integritetsskydd då
behöver man inte värna uppgifterna ytterligare. Så det är alltså syftet att
personuppgifter och register och även uppgifter ur register skall kunna samlas
in och föras över så att man skapar register utomlands i länder där det
inte finns något integritetsskydd överhuvudtaget så det är grundtanken då.
Har man personuppgifter och personregister skall kringgärdas med visst
integritetsskydd där vi då har datalagen som bas och i andra länder har vi
motsvarande lagstiftning och dom länder som inte har någon skyddslagstiftning
för sådan här personuppgifter dom skall inte heller se på dom här
uppgifterna för då kan dom göra andra saker med dom som inte vi – Sverige då
inte tycker är lämpliga. Det är kärnan i detta. 67.
B:
Kan du säga någonting om praxis s.a.s. i sådan här frågor. Det
skulle krävas medgivande förstår jag. 68.
R:
Man skall ha sökt om medgivande från Datainspektionen, som skall göra
den här prövningen då om man skall få lov att föra över personuppgifter
till andra länder. Och då är det naturligtvis känsligare om det är känsliga
uppgifter då är det svårare att får ett sådant här medgivande, om det är
harmlösa uppgifter då är det ingen skada med att föra ut uppgifterna i
princip. Det är särskilt då om man har integritetskränkande uppgifter eller
annan form av känsliga uppgifter då har inspektionen varit restriktiv med att
lämna sådant där medgivande, men det finns bl.a. i kommentarer i
sammanfattning om, sammanställning om hur man skall se dom här fallen. 69.
B:
Mmm. Och i det här fallet kan du säga hur det ser ut s.a.s. för
Datainspektionens synpunkt? 70.
R:
Ja man kan säga eftersom enligt min bedömning den här typen uppgifter
med då brottsmisstanke och integritetskränkande värdeupplysningar o.s.v. vi
inte ens skulle troligen ha meddelat något tillstånd, säger vi också att vi
skulle naturligtvis inte ansett att dom här uppgifterna skall spridas till
tredje land heller. Skulle inte fått något medgivande till den här typen av
uppgifter att föra ut de. 71.
B:
Mmm 72.
R:
Det är ytterligare ett steg, först får man bedöma om man huvudtaget får
ha ett sådant här register, om det behövs tillstånd och sedan i tredje
fallet om kan för ut dom registerna. 73.
B:
Mmmm. Hur ser man från Datainspektionens sida på det förhållandet att
dom här uppgifterna har lämnats ut via Internet? 74.
R:
Det är ju försvårande omständigheter som jag ser det i och med att
det är så väldigt stor spridning på Internet. Det är inte bara så att man
har skickat det, kanske e-mailat till en viss adress eller någonting, utan man
har lagt ut det för hela världens dataintresserade att se på dom. Och särskilt
när det är då kränkande uppgifter som förekommer så är det ju
allvarligare som vi ser det. 75.
B:
Mmm. 76.
R:
När det är så stor krets som man har ingen kontroll över uppgifterna,
man vet inte vilka som läser dom eller vad som händer med dom. Dom ligger allmänt
tillgängliga på Internet. För vem som helst att lagra ned och behandla. 77.
B:
Har man flera sådana fall där medgivande har sökts just när det gäller
(avbröts av R:)? 78.
R:
Att lägga på Internet ja, ja ohja det finns en mängd från kommuner.
Man dra en parallell till, väldigt ofta är frågan om att man skall
avidentifiera eller i vart fall ta bort känsliga uppgifter om man skall få göra
sådant här, ofta t.o.m. ta bort personnamn om man vill lägga ut kommunalt
protokoll t.ex. på Internet då skall men rensa det. Där har också kärnan
ofta varit eller många beslut eller medgivande har förenats med föreskrifter
om att man ska ha ett samtycke och det är lite grann i enlighet med den nya
lagstiftningen som finns idag som bygger på samtycke i personuppgiftslagen. Att
har man något samtyckte att lämna ut uppgifterna ja då är det grönt ju,
idag helt och hållet och det var även kan man säga praxis från
Datainspektionens sida att man väldigt ofta krävde informationsmedgivande i
dom här fallen. 79.
B:
Mmm. Ja då har inte fler frågor 80.
LE:
Nähä. Advokat Bratt varsågod. 81.
PB:
Ja tack. Jag tänker ställa några frågor till dig, också om det här
som är centralt vad som är ett personregister som förs med hjälp av ADB, då
enligt första paragrafen datalagen. Jag tänkte börja med och be dig titta på
du hade förundersökningsprotokoll framför dig. 82.
R:
Ja. 83.
PB:
Sida 19 så har du en upprepning av dom som sitter i styrelsen här i
Stiftelsen Mot Nordbanken Mats Lönnerblad, Ingvar Axelsson och Börje Ramsbro 84.
R:
Mmmm. 85.
PB:
Och det är utlagt på Internet, är det ett personregister som för med
hjälp av ADB? 86.
R:
Ja. 87.
PB:
Och jag skall ta ytterligare ett exempel här som vi hade i tingsrätten,
jag tror att åklagaren har det. Det är ingivet i målet. Vi var inne på
Riksdagens hemsida en dag och tittade då på vad som fanns där. 88.
R:
Är det samma sida som i tingsrätten? 89.
RB:
Det är samma sida och en punkt som vi tittat på här. Det finns i höger
kolumnen här onsdagen 17 mars, så står det här längst ner ”Inputcentrum
politikerkefé med Rolf Käneryd, Åke Sandström och Sofia Jonsson. Vad är din
uppfattning om det? Det är också utlagt på Internet. Är det ett
personregister som är fört med hjälp av ADB? 90.
R:
Det kan det vara ja. När man skall bedöma om det är ett personregister
eller inte eller ADB behandlat eller inte behöver jag kanske inte gå in på.
Men om det är ett personregister eller inte så får man ju som jag sa förut får
man titta på vad är ändamålet, vad är syftet med detta och dessutom får
man titta på eftersom kravet är informationsbehandling va. Får man se hur länge
ligger dom här uppgifterna här, ligger dom bara helt kort för att köras ut
en sådan här lista i en datamaskin alltså om man skall bara ha ut en text, ja
då är det normalt inte informationsbehandling. Det här ligger ute på
Internet och troligen under en viss tid, så då är det mycket som tyder på
att det är ett personregister. Man kan ladda ned detta och sammanställa det själv.
Så att det är mycket som talar för det. Men det är hela tiden gränsdragningsfall
alltså vad är syftet, hur länge skall man använda dom, är det tänkt att
informationsbehandla dom här uppgifterna, dom här frågorna måste man ställa. 91.
PB:
När det gäller informationsbehandling, då säger du att detta är ADB
Automatisk informationsbehandling. Förstod jag det rätt, är det den omständigheten
att man med hjälp av en dator PC har fört upp det här på en hemsida på
Internet. Är det där den automatiska databehandlingen ligger? 92.
R:
En dator inblandad. 93.
PB:
En dator inblandad det är det som krävs. 94.
R: Ja 95.
PB:
Om jag säger att jag då, vi har hört här idag Ramsbros genomgång av
vad som tekniskt sett menas med ADB och ett ADB-register som är fört på det sättet
att det medger sortering, analys, samkörning, strukturering o.s.v. då måste
det vara måste det vara enligt hans uppgift, uppgifter som är tekniskt sett så
strukturerade att varje fält, varje enskild uppgift är tekniskt identifierbar
så att dom här kan samköras, analyseras, sorteras. Är det någonting som man
kör med en sådan här uppgifter som finns på det vi har tittat på nu? 96.
R:
Om man enligt Ramsbros uppgifter kan tekniskt samköra det (avbryts av
PB) 97.
PB:
Om man kan ta en sådan sammanställning som att det finns tre stycken här
som är med i en styrelse eller som exempelvis kan gör och kan använda det på
det sättet att man kan samkör det med andra ADB-förda register att man kan
sortera ut vissa uppgifter o.s.v. Är det möjligt med de här? 98.
R:
Ja det är väl möjligt att koppla det här till dom namn till andra
register. Det måste vara möjligt. Men det är inte min definition om vad som
är register som ni (avbryts av PB:) 99.
PB:
Spelar det ingen huruvida man har en strukturering på det sättet där
man har möjlighet att såsom stora ADB-förda register hos myndigheter och företag
är uppbyggda rent tekniskt att dom är identifierbara poster som är möjlig
att samköra, strukturera ut vilka är födda i Visby som vi har tittat på 100.
R:
Nej det är inte nödvändigt. 101.
PB:
Det spelar ingen roll? 102.
R:
Nej det är inte nödvändigt att det är på det viset. 103.
PB:
Utan att automatisk databehandling det är då enligt er uppfattning dels
att det är en dator inblandad? 104.
R:
Ja varför jag svarar så, är mycket att i samband med den nya
personuppgiftslagen när man gick in på förarbetet om vad som skulle omfattas
där, där det är även manuell behandling. Dom första reglerna var utsatta
till att vara helt eller delvis automatiserad som man använder. Då gick man
just in på och tar upp vad som är ADB-behandling och då menar man att det är
när det är ettor och nollor inblandade. Alltså att det är ADB, det är inte
analogt utan digital. Och det är det som är ADB. Nu är jag inte tekniker så
jag mest sett det här med personregister ADB ur juridisk synvinkel. Men det måste
vara en dator inblandad annars är det inte ADB-behandling. Men som jag nämnde
tidigare så måste inte allting vara en sökfunktion och allting ihop med själva
ADB-registret, det kan finnas manuella uppgifter sidan av som kan kopplas ihop
med dom här ADB-uppgifterna också. 105.
PB:
Jag vill bara få fram vad som är din uppfattning. Nu kan vi konstatera
att ADB var ju ett begrepp som fanns långt före Internet som funktion. 106. R: Ja
oja. 107.
PB:
Och med automatiserad databehandling har man oftast menat en serie
systematiska operationer på en befintlig mängd data. Men det vill jag inte ta
någon diskussion om jag vill bara konstatera vad du säger, är en dator
inblandad då är det ettor och nollor och då är det automatisk
databehandling. Krångligare än så är det inte enligt dig. 108.
R:
Nej det har man hört att det inte är. Men sen är det inte det samma
som att det är ett ADB-register eller så. 109.
RB:
När du talar om dom här olika uppgifter du var inne på att det finns
uppgifter här som är kränkande, som innebär och det är alldeles klart så
att det finns uppgifter som innebär anklagelser som är kränkande o.s.v. Men
om vi talar om dom uppgifter dom bestämmelser som åberopas här 4§ datalagen
som handlar om uppgifter om brott eller misstankar om brott o.s.v. sådana känsliga
uppgifter och sedan så 6§ andra stycket så är det frågan om andra uppgifter
av värderande typ- mjukdata som man talar om. Hur skall sådan uppgifter för
att det skall vara frågan om ett register, hur skall dom vara beskaffade skall
dom vara klassificerade på något speciellt sätt? 110.
R:
Nej det är dess lydelse bara, ett omdöme, en värdering normalt lägger
vi i dom beteckningarna. Fakta uppgifter och värdeomdömen. 111.
PB:
Så om man i en sådan här förteckning hänvisar till textställe där
det står om en person. Herr Johansson var en riktig skurk så när han gick in
och träffade det här avtalet så förteg han allting för den andra och
vilseledde honom. Och på ett annat ställe står det någonting annat. Den här
personen har begått sexuella trakasserier o.s.v. krävs det inte att det finns
någon genomgående informationsaspekt att man har alla personer som
kategoriseras enligt mjukdata som presumtiva alkoholmissbrukare, arbetsobenägen
o.s.v. Kan det bara vara en osorterad samling av värdeomdömen och anklagelser. 112.
R:
Så länge det kan hänföras till en viss person, det är det som är kärnan
och vi kan hänföra den här uppgiften till en viss person. 113.
PB:
Men det krävs inte att man s.a.s. i det här registret enligt din
uppfattning då, skall kunna ta fram att man har strukturerat, tagit fram alla
som hänför sig till viss kategori en viss värdering. 114.
R:
Nej nej inte alls utan att man kan koppla då ett visst personnamn till
en sådan här värdeomdöme eller misstanke om brott. Att vi kan koppla ihop
det med namnet. 115.
PB:
Ja. Det kan du i och för sig i en löpande text. 116.
R:
Ja om den då är uppbyggd på ett sådant sätt att det är tänkt att
fylla på personregistret. 117.
PG:
Om du kallar det för ett personregister då. 118.
R:
Om vi skall söka information om den här personen. Om det är uppställt på
ett sådant sätt. Antingen om du har rent löpande text om vi pratar det där
det står att Andersson är skurk o.s.v. då kommer vi in på dom här bedömningarna,
kan man beteckna (bandvändning) 119.
LE:
Om du tar om svaret från början. 120.
R:
Ja vi skall. En ren löpande text där det står då uppgifter om t.ex.
missbruk av en art om viss person, då kommer man tillbaks till dom här bedömningarna,
är det ett personregister? Vad är syftet med det? Hur länge finns dom här
uppgifterna här? Är dom tänkta att informationsbehandla? Man kan söka
uppgifter om det, sammanställa uppgifter på något sätt. I det här fallet
har det varit fråga om att man har namn och sen har man då kopplat artiklar
och andra uppgifter till dom här personerna och då menar jag, artiklarna behöver
i och för sig inte vara strukturerade utan med hjälp av personnamnet här där
du har kopplat en viss artikelnummer så kan du då återfinna information om
t.ex. att någon skulle vara en skurk då eller. Och det menar jag räcker för
att du skall få in dom här uppgifterna under personregistret. Du behöver inte
klassificera en mängd alkolister eller något annat då. 121.
PB:
Du säger att. Ursäkta att jag ställer dig inför frågan för det här
är kärnpunkten. Du säger då att hela den här hemsidan med hänsyn till
skampålen och att man hade den här siffermarkerade hyperlänkarna att blir
s.a.s. ett register, hela framställningen var det så? 122.
R:
Enligt Datainspektionens uppfattning är det mycket som tyder på att
hela den här hemsidan då skulle vara ett enda register. Om vi nu talar om
skampålen? 123.
PB:
Jaa, vad var det nu du svarade på åklagarens frågor, det var att allt
det här både förteckningen och dom texter som hemsidan hänvisar till var ett
enda stort register, det var så? 124.
R:
Det är mycket som talar för detta. Det är alltså en bedömningsfråga
som jag försöker redogöra för. Ja. 125.
PB:
Och då kommer min följdfråga är det då också rätt uppfattat att
det finns inget krav på dom uppgifter, värdeomdömen o.s.v. som vi talar om på
något sätt skall vara sorterade eller klassificerade? 126.
R:
Nej, utan det viktiga är att man kan hänföra dom här uppgifterna till
en viss person det är det som gör att dom kopplas till s.a.s. personregistret. 127.
PB:
Och då blir min nästa fråga här blir då, om dom register, ADB-förda
register som finns hos myndigheter som finns hos företag t.ex. när det gäller
sådana register som man talar om i 4 § datalagen så säger man enligt den här
undantagsbestämmelsen så har t.ex. rikspolisstyrelsen fått tillstånd att föra
att s.k. förundersökningsregister det är ett exempel som nämns i
kommentaren. Är den typen av ADB-förda register, är dom enligt din
uppfattning sorterade och klassificerade på ett speciellt sätt eller förekommer
det bara att den är en skurk, att den super, o.s.v. finns det då s.a.s. genomgående
informationsaspekter i dom registerna? 128.
R:
Jag vet inte exakt hur dom registerna ser ut. Normalt är ju den typen av
mycket känsliga register är ju specialförfattningar, registerförfattningar
som talar om vad man får lov att ange i sådan här register. 129.
PB:
Men skulle men inom polis, inom sjukvård o.s.v. överhuvudtaget kunna
använda sådana register för informationsbehandling om inte uppgifterna var
sorterade och klassificerade på ett visst sätt, både tekniskt och rent
sakligt sätt? 130.
R:
Jag vet inte om jag förstår dig riktigt rätt? Men äh…(kan inte
svara) 131.
PB:
Måste det inte stå för att få fram hur många personer är idag
delgivna missanke för narkotikabrott, hur många är dömda för sexualbrott,
hur många av dom här personerna har inom sjukvården bedömts var
alkoholmissbrukare. Man måste kunna ta fram enligt speciella sorterade och
klassificerade informationsaspekter. 132.
R:
Ja ofta är det ju så. 133. PB: Ja. 134.
R:
Och det är ju då när vi hamnar på dom här och så är de klassiska
registerna uppbyggda, men vi har också den här (avbröts av PB) 135.
PB:
Det här är inget klassigt register då? 136.
R:
Delar av det anser jag vara ett klassigt register som den här skampålen.
Men om vi pratar om hela den här webbplatsen, så är inte alltihop ett
klassigt register i och med att det är mycket artiklar och mycket annat. Då får
man försöka göra den här bedömningen. Är det ett och samma ändamål för
hela den här webbsidan. Den har legat ute väldigt länge vilket vi då kan tal
för att det skulle vara ett enda register för just informationsbehandling.
Eller tar man, skriver man en sida och vill att bara människor skall läsa och
ta bort det dagen efter och då är det inte lika mycket som talar för att
detta skulle vara informationsbehandling, så det är bedömning man får göra
i varje fall. 137.
PB:
Du har sagt här flera gångar, att som du bedömde det från
Datainspektionens sida, så var ett och samma ändamål för den här
webbplatsen så att det är den betydelsen för eran bedömning och vad är det
ändamålet enligt din uppfattning? 138.
R:
Vi kan inte säga att det är så eftersom det inte är vi som lagt ut
det och man inte har begärt att vi skall specificera ändamålet. Jag säger
att mycket talar för, mycket tyder på när man ser den här sidan att det är
ett och samma ändamål. Man vill föra fram sina åsikter, man anser att man
har blivit misskrediterad och namnet är ju då Stiftelsen Mot Nordbanken. Man
vill lägga fram sin sak om hur man har blivit illa behandlad av banker och
etablissemanget. Det överskuggar det mesta som finns på den här sidan. 139.
PB:
Man lägga fram sin sak och man vill diskutera är det ett vanligt syfte
med register? 140.
R:
Nej. Inte att enbart diskutera, nej. 141.
PB:
Då har jag inga fler frågor. 142.
LE:
Fler frågor från åklagaren? 143.
B:
Nej. 144.
LE:
Då är förhöret avslutat. 145.
BR:
Jag skulle gärna vilja. Paragraf 1, som är ju hela kärnan i den där
datalagen. Där står det automatisk databehandling, personuppgifter som kan hänföras.
Då menar jag hänföras automatiskt inte att jag skall använda huvudet och söka.
Och det är så att hela den springande punkten är att vi har inte någon
automatisk möjlighet att söka informationen eller samköra utan det här bara
en hänvisning var jag kan gå in och leta efter informationen. När det står
automatisk databehandling, är det automatisk databehandling när jag måste
manuellt gå in och leta? Det är min fråga? Kan man se någon automatiska
databehandlingen? 146.
R:
Enligt min uppfattning så är det inte så att allting måste vara
automatiskt, om man läser i kommentaren till datalagen och i förarbeten. Så
är kärnan att man kan hänföra någonting till. Det betyder inte att allting
måste vara ADB. Du kan hitta uppgiften inom det här registret. Och sedan har
men dessutom i det här fallet hjälp till att hitta genom att tal om var man återfinna
informationen, man har ju ställt upp den på ett sådan sätt. Och där kan man
då hitta löpande text, som kan kopplas till en viss person, och då menar jag
enligt den praxis finns att den här textmassan, som ju då är i löpande text,
den kopplas till registret och blir en del av registret. 147. BR: Den sorterar inte på något sätt. Det som du själv sa, det är inget vanligt register det här. (d.v.s. Bankrättsföreningens hemsida) 148.
R:
Nej inte de flesta delarna. 149.
LE:
Vi har fått klart för oss hur du ser på det och Börje Ramsbro ser det
på på ett annat sätt. 150. R: Ja. 151.
LE:
Då tackar vi så mycket. |
|
|
|
|
|
|
Hemsida |