Vi är Sveriges mest tillgängliga bank, skriver Nordbanken på sin hemsida på Internet och räknar upp sitt eget rikstäckande kontorsnät (273 kontor). Postens omkring 1000 kontor, "landets största telefonbank, banktjänster via Internet och alltmer utvecklade former av självservice."
   Men både veckan före och dagen efter nyår har Nordbanken varit Sveriges minst tillgängliga bank. Varken självservice eller datoriserade kassor har fungerat, bankomaterna har inte lämnat ut pengar, betalkorten har inte gått att betala med, Internetbank och telefonbank har stått stilla. Kunderna har fått stå i kö på bank- eller postkontor och har haft svårt att få besked före årsskiftet om skattemässigt viktiga affärer blivit genomförda - något som kan betyda avsevärda summor när slutskatten ska beräknas.
   Problemen uppgavs vara lösta klockan 23 på tisdagskvällen, men ett nytt kortare stopp kom vid lunchtid på onsdagen. Någon riktig klarhet om orsakerna kunde banken inte ge.

ATT BETALNINGSSYSTEMEN fungerar är en grund grundförutsättning för en modern ekonomi. Statsmakternas mångmiljardaktion for att rädda krisbankerna i början av 1990-talet handlade just om att bevaras tilltron till det finansiella systemet. Nordbanken var den bank som krävde störst ekonomisk insats. Sedan dess har banken rest sig ur krisen, staten har fått tillbaka sina pengar, och banken har fusionerat till en stor nordisk bankkoncern. Nordea. Ändå har bankens 3,5 miljoner kunder i Sverige just fått känna på vad en ny kris för betalningssystemet kan innebära.
   Att det inte finns pengar, det vill säga att en bank inte har täckning för sina åtaganden, är den klassiska formen av bankkris. Det var vad som hände när banker både direkt och indirekt via finansbolag belånade snabbt stigande förväntningar på - som det visade sig - uppblåsta fastighetsvärden.
   Att inte få tag på de pengar som finns är det näst värsta som kan hända. Om pengarna är inlåsta i banken går det inte att betala räkningar, inte att göra affärer. Det är det Nordbankens kunder har fått en handgriplig lektion i vad det betyder.
   Banken har också exponerat en närmast kuslig bild av sin egen sårbarhet. Datasystemet är kärnan i den verksamhet som en modern banks hela existens står och faller på.

DET TAR TIO MINUTER att byta bank. ropar en av kvällstidningarna från löpsedeln - och bankbyten finns det många goda skäl till, bland annat avgifter och ränta. Datakrångel kring årsskiftet kan vara droppen för många missnöjda kunder.
   Däremot finns det ingen garanti för att inte också andra banker kan råka ut för samma problem. Bankerna behöver bara rapportera in "väsentliga" händelser till Finansinspektionen, som därför inte får veta allt. Ingemar Hägg, som är chef för tillsynsenheten tror att inspektionen kanske måste återgå till tvingande regler för att få veta mer.
   Finansinspektionen har numera en hel enhet för operationella risker men ser som sin viktigaste uppgift att se till att bankernas verkställande ledningar och styrelser själva både förstår hur viktigt det är och verkligen har kontroll över datasystemen.

BANKERNAS DATARISKER får ökad tyngd i och med det förslag till nya internationella kapitaltäckningsregler som den så kallade Baselkommittén offentliggör den 16 januari. Nu ska tillförlitligheten i systemen och kvalitén på personalen som sköter dem mätas och vägas in i bankernas behov av eget kapital. Att datariskerna uppmärksammas är viktigt; om det räcker återstår att se. Baselkommitténs senaste regler från 1988 infördes successivt i Sverige 1990-92, de innebar ökade kapitaltäckningskrav för fastighetslån, det vill säga en varning för att fastighetslån kan vara farliga, men hindrade ändå inte den fastighetsrelaterade bankkrisen.

FÖR NORDBANKEN ÅTERSTÅR att ge rapport till Finansinspektionen på måndag och an återupprätta sitt anseende. Värdet av löften om att kunderna inte ska behöva lida för bankens problem lär visa sig när skadeståndskraven för missade affärer eller missade skatteavdrag börjar droppa in.

ledare@di.se

Copyright