I ett TV-tal den 7 oktober från den Qatarbasersade TV-stationen al-Jazeera tackade Usama bin Ladin sin Gud för att The Twin Towers på Manhattan nu är jämnade med marken och samtidigt svor han till Gud, att det amerikanska folket inte längre skall tillåtas leva i fred. Två dagar senare upprepade Usama bin Ladin sitt hot. Så här lät det då:

"USA måste veta att den islamiska nationen inte håller tyst. Jihad är idag varje muslims skyldighet. Amerika måste inse att stormen av flygplan inte kommer att ta slut och att det finns tusentals unga människor som ser fram emot att dö på samma sätt som amerikaner ser fram emot att leva. "

Även senare har Usama bin Ladin återkommit med liknande hotelser - även efter att han sannolikt dött i en leversjukdom. Ibland har det skett med formuleringar som inte är helt lätta att tolka och som kan tyda på att världen har drabbats av en svårt mentalt störd människa. Allra senast då CNN kunde sända ett av al-Jazeera videobandat tal, som CNN på okänt sätt lyckats komma över.

Författare: Fred I Greenstein
Titel: The Presidential Difference, Leadership Style from FDR to Clinton
Förlag: Princeton University Press

Den fråga världen alltsedan den 11 september ställer sig är: Räcker George W Bush till? Är han i besittning av det ledarskapande insikter och det goda omdöme som erfordras för att möta den skräckfyllda framtid, som inte bara USA utan alla de människor och nationer, som Usama bin Ladin gjort till sina och terror- organisationen al-Qaidas fiender, nu kommit att ställas inför?
   Detta var frågor som jag fick tillfälle att just en av dessa dagar, då jag - för att vara exakt den 9 oktober - fick möjligheten att träffa den amerikanske professorn Fred I Greenstein, som just dessa dagar var på snabbvisit i Sverige.
   Greenstein är professor emeritus vid universitetet i Princeton och är nog den person, som ägnat är bäst insatt i hur amerikanska presidenter bestått provet att leda USA och hur de agerat i olika uppkommande situationer. Om just detta har Greenstein skrivit inte mindre än åtta böcker. Den senaste och just utkomna är "The Presidential Difference, Leadership Style from FDR to Clinton" (Princeton University Press).
   Boken omfattar 12 kapitel. Där beskrivs och analyseras alltifrån Franklin D Roosevelts "virtuoasa ledarskap" till den "odiciplinerade" Bill Clinton med alla kvinnohistorier. Boken innehåller också ett efterkapitel om George W Bushs bakgrund - att analysera och värdera hans ledarskap är ännu för tidigt.

12 presidenter bedöms efter 6 olika skalor
I boken bedömer Fred Greenstein 12 olika presidenter med avseende på sex olika "typegenskaper", nämligen dessa:

1. Förmåga att tala
2. Organisationsförmåga
3. Skicklighet
4. Framtidsvision
5. Absorbera information
6. Emotionell intelligens

Genom Greensteins noggranna analys av de 12 presidenterna får läsaren en god bild både av den situation en amerikansk president befinner sig i och hans förmåga att kunna lösa både inrikes och utrikes problem. Av särskild intresse blir Greensteins granskning och analys av hur olika presidenter reagerat inför olika hotbilder, där amerikanska intressen blivit utmanade.

Roosevelt skickligast
Enligt Greenstein har ingen av USA:s tidigare presidenter varit mer politiskt skicklig än Franklin D Roosevelt, som tillträdde i samband med den stora mellankrigsdepressionen. Mellan den 9 mars 1933 och den 6 juni 1933 lyckade Roosevelt genomföra flera stora och viktiga reformer av stor betydelse för den amerikanska nationen och som kom att begränsa depressionens skadeverkningar. Han ledde också USA:s deltagande i det andra världskriget - ett deltagande som kom att avgöra kriget.
   Harry S Truman har fått utstå hård kritik för att han - då kriget realiteten redan var avgjort - fällde atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Det skall - menar Greenstein - mer för att sätta sig i respekt visavi Sovjet än att slutgiltigt besegra Japan. När det gällde inrikespolitiken fullföljde Truman den av Roosevelt inslagna vägen - ett slags keyanistisk interventionspolitik.
   Som en av efterkrigstidens om inte mest briljanta så dock mest populära presidenter tonar Dwight D Eisenhower fram. Detta mycket i kraft av att ha lett de militära styrkorna i Europa. Om den gamle generalen själv trivdes med att vara "civil ledare" av den amerikanska nationen kan dock ifrågasättas.
   Den under Eisenhower presidentskap upptornade hotbilden mot USA och - som det då vanligen uttrycktes -"demokratierna" var kommunisternas framgångar i Korea. I samband med valet lovade Eisenhower att försvara Sydkorea mot det agressiva och anfallande Nordkorea, vilket han sedan som president också gjorde - dessutom med framgång. Eisenhower var samtidigt förståndig nog att inte involvera USA för mycket i det franska "förlustföretaget" att slå vakt kring Indokina som fransk besittning och samtidigt som ett värn mot den dessa år i Asien framstormande kommunismen.

John F Kennedy red ut stormen
Redan 12 dagar efter att John F Kennedy hade installerat sig som president hotade Sovjetunionen med "frihetskrig för tredje världen". Det kalla kriget höll på att övergå till något synnerligen explosivt. Ryska kärnvapen installerades på Kuba. Amerikanarna kände sig allvarligt hotade. Denna gång av Sovjetunionen. Kennedy fruktade ett tredje världskrig.
   Fred Greenstein redogör för hur hälften av Kennedys rådgivare ville att han skulle bomba Kuba, medan hälften var emot. Kennedy hade bara varit president i 89 dagar när han beslutade att man först skulle försöka invadera Kuba. Detta skedde också i samband med den famösa invasionen i Grisbukten, som snabbt blev ett stort och för den amerikanska prestigen kostsamt fiasko.
   Till slut lyckades Kennedy lösa krisen, som lätt nog hade kunnat eskalera i ett tredje världskrig, genom att lova att dra tillbaka amerikanska kärnvapenmissiler från både Grekland och Turkiet (vilket man redan hade gjort) om bara Sovjet drog tillbaka de ryska missilerna från Kuba, vilket man sedan gjorde. En vanlig bedömning är att Chrustjev ville se hur långt han kunde gå och därmed också testa fastheten i den unge presidenten hämtad från den amerikanska överklassen. Biträdd av sin bror Bob Kennedy kom John F Kennedy att bestå provet.
   Efter mordet på John F Kennedy i Dallas den 22 november 1963 tillträdde den dåvarande vicepresidenten Lyndon B Johnson som president. Det vi minns från Johnsons presidentperiod är hans oförmåga att hantera utrikespolitiken. Inför hotet från Nordvietnam mot Sydvietnam initierade Johnson 1965 upptrappningen av Vietnamkriget, som innan det var över skulle kosta 50 000 amerikanska soldater livet. Vietnamkriget var den främsta orsaken till att Johnson inte ställde upp för omval.
   Det blev i stället hans efterföljare Richard Nixon som till slut lyckades få bort soldaterna från Vietnam. Nixon lyckades även i övrigt bra med sin utrikespolitik Han var den första presidenten som åkte till Moskva för att minska kapprustningen. Han såg också till att USA fick goda relationer till Kina. Till slut var det emellertid Watergate-skandalen och inbrottet i demokraternas partihögkvarter som fick Richard Nixon på fall.

Kommer George W Bush bestå provet?
Den fråga som nu tränger sig på är huruvida George W Bush det prov han - även det efter bara en kort tid som president - kommit att ställas inför. Svaret vet vi inte, eftersom kampen just har börjat. Men förhoppningsvis har den nuvarande presidenten hunnit lära sig en del både av sin far som också var president och av sina rådgivare av vilka flera också tillhörde pappa Bushs team.
   Faderns elddop kom den 2 augusti 1990, när Saddam Husseins invaderade Kuwait. För det irakiska ledarskapet blev kriget ett snöpligt antiklimax. Amerikanarnas och dess allierades intervention inleddes den 16 januari. Redan den 24 februari hade Saddam Husseins och hans miljonarmé besegrats och tvingats dra sig tillbaka genom vidsträckta ökenområden under svåra umbäranden. De allierades förluster i stupade och sårade var - precis som i Afghanistan - minimala. Den amerikanska sårbarheten - och kostnaderna i liv - finner man inte på slagfältet utan i det öppna och civila samhälle, som är demokratins både kännemärke och idé - till skillnad från de moderna despotierna med sin i stor utsträckning stulna teknologi.
   Utifrån ett historiskt perspektiv framstår det prov, som bröderna Kennedy ställdes inför och sedan också bestod, som ett - jämfört med dagens - söndagsskoleprov.

Det är krisen som prövar ledarskapet
Professor Fred I Greensteins visar med sin briljant skrivna bok, att det är i den politiska krisen som ledarskapet prövas. På sin tid myntade Roosevelt uttrycket, att "vi inte har någonting att frukta, förutom fruktan själv". Det är där vi i dag. står - igen, kunde man tillägga. Därför hänger så oändligt mycket på det ledarskap som i demokratisk ordning hamnat hos George W Bush. Det gäller människorna världen över - även de inte så få som alltid vet bäst men som sedan så ofta visat sig ha "vetat" käpprätt fel.

Den Svenska Marknaden - DSM
Ägare, utgivare och redax
Jan Gillberg
Box 5150
102 43 Stockholm
Fax 08 - 624 24 82