skriver författaren Robert Gilpin i sin bok ”The Challange of Global Capitalism” ( Princeton University Press 2000 ). Det var också under 2:a världskriget som politikerna började ta på sig ansvaret för den fulla sysselsättningen.

Bokens titel: The Challenge of Global Capitalism
Författare: Robert Gilpin
Förlag: Princeton University Press 2000

Det är detta ansvar som politikerna i västvärlden försöker uppfylla, utan att riktigt lyckas. Den självpåtagna plikten om full sysselsättning inkluderar också en hög nivå av social- och ekonomisk välfärd och en levnadsstandard som hela tiden ökar och inte får minska.

Ur ett svenskt perspektiv är Gilpins resonemang mycket intressant. Det var ju efter dessa principer som det gamla ATP-systemet byggdes upp för att senare kollapsa, i samband med den svenska bankkrisen (1987 - 1993).

I sin bok menar Robert Gilpin att ekonomer överdrivit regeringarnas roll i den ekonomiska utvecklingen, vilket vi svenskar fick känna av redan i början av 70-talet, när den svenska ekonomin började gå kräftgång.

Trots starka attacker mot den s k ”välfärdsstaten” från konservativa i både Sverige och annorstädes vill länderna inte backa från sin tidigare roll. Den svenska staten försöker nu med konstlade medel behålla myten om vem som skapade välfärdstaten, vilket gör att svenskarna i dag tvingas betala världens högsta skatter, bara för att hålla myten vid liv, att det är de svenska socialdemokratiska regeringarna och inga andra, som skapat den svenska välfärden.

Därför tvingas nu också skötsamma kommuner betala ”utjämningsskatt” till de mindre skötsamma. Villabeskattningen i attraktiva områden är i dag så hög, att många äldre som tvingas betala både förmögenhetsskatt och fastighetsskatt inte längre har råd att bo kvar i sina hus. Svenska företagare behandlas av svenska regeringar, som något otäckt som katten släpat in.

I dag befinner sig därför Sverige i nästan samma situation som Argentina som med sina stora statsskuld och osäkra fiskala situation, som gör att många företagare flyr landet eller att företagen säljs till utlandet.

När den förre talmannen och ministern ( s ) Thage G Peterson den 9 december förra året höll föredrag på en Rotaryklubb i Stockholm om sin vän, den socialdemokratiske statministern Olof Palme med anledning av boken han skrivit om honom ”Olof Palme som jag minns honom” ( Albert Bonniers förlag 2002 ) ställde jag frågan till honom, om det var så att Palme och socialdemokraterna på nåder accepterade kapitalismen, men inte kapitalisterna, blev svaret att det nog kunde stämma.

Tyvärr är det nog så att det ledande partiet i Sverige sedan mer än 50 år inte mer än tolererar kapitalismen, och samtidigt allt för att minska de svenska kapitalisternas makt och inflytande, vilket varit och är förödanden för Sverige.

Minskningen av företag har varit markant i Sverige under de sista 30 åren. I stället för att bejaka kapitalisterna gör socialdemokraterna allt för minska inflytandet för de krafter som skapade det svenska välståndet.

Därför måste ”The Challange of Global Capitalism” betraktas som en viktig bok med vilka mått man än mäter. Vi måste börja lära oss att förstå att det är kapitalismen som är den mest välståndsgrundande systemet som världen någonsin känt till och att inget annat system som ekonomen Joseph Schumpeter redan påpekat gynnat ”vanliga” människor lika mycket !

Genom att skjuta skarpt på kapitalister, som både bankerna och regeringarna gjorde under bankkrisen, skjuter man sönder det kapitalistiska systemet. Det räcker inte med att motvilligt beundra pianot. Det är pianisten som får pianot att låta ! Det är därför viktigt att det kapitalistiska systemet fungerar som det borde. Systemet belönar ju den som är mest effektiv och straffar den som inte är produktiv.

Robert Gilpin betonar i sin bok att det kapitalistiska systemet inte kan överleva utan ett ett starkt och klokt ledarskap.

Trots att en del viktiga reformer under senare tid som inkluderar skapandet av World Trade Organization ( WTO ) är bestämmelserna som reglerar handeln, pengar och andra ekonomiska aktiviteter i en internationell värld, ännu inte anpassade till den nya globala ekonomin.

Akilleshällen i den liberala världen är den dåliga förståelsen för olika marknadssystem och hur kapitalister skapar välstånd ! Revisionister både i Sverige och utomlands kritiserar globaliseringen genom att påstå att den bara skapar konflikter när den i stället kan skapa grunden för en ny välfärd för utvecklingsländerna.

Det tidigare motsatsförhållandet mellan kapitalism och kommunism har ersatts av olika konkurrerande former av kapitalism och sociala system i olika regionala block. Många amerikaner och europeer tror också att det är konkurrensen från miljoner lågavlönade kinesiska arbetare som skapat en högre arbetslöshet både i Amerika och i Europa.

Skapandet av den Europeiska Unionen, ( EU ) där Sverige anslöt sig så sent som 1995, och Mastrichtavtalet ( 1991 ) tillkom för att EU skall kunna mäta sig ekonomiskt med både Japan och USA.

Men det var de remarkabla årtiondena mellan 1880 - 1914 som utgjorde höjdpunkten för den fria marknaden och ”lassiez - faire”, skriver Robert Gilpin. Frihandeln och globaliseringen under denna period en höjdpunkt som man vare sig kunna åstadkomma före eller efter denna period.

Min egen uppfattning är därför att frihandel och globalisering och frihet för företag att flytta kapital i en global värld borde utgöra riktlinjer för den svenska regeringen, i stället för att som nu motverka företagares ansträngningar att expandera och utveckla sin verksamhet.

För första gången har också Europa möjligheten i och med utvidgningen av EU att ersätta dollar med Euro som världens ledande valuta.

Men detta kan bara ske om Europa lyckas skapa en effektiv inre marknad. Många europeiska ledare tror också att euron kommer att påverka och stärka det politiska förhållandet mellan Europa och USA.

Gilpin menar att framtiden för den globala ekonomin är osäker. Under 1990-talet upplevde Amerika den längsta perioden någonsin av ekonomiskt tillväxt med liten arbetslöshet. Under samma period var arbetslösheten hög i Europa och tillväxten låg. Både Sverige och Japan befann sig i en djup finansiell kris efter den svenska bankkrisen och den japanska fastighetsbubblan.

Ryssland har befunnit sig i en extrem krissituation under de senaste tio åren. Latinamerika har haft stora svårigheter att hävda sig ekonomiskt. Därför tror nu många analytiker att resten av världen borde tillämpa det amerikanska systemet för frihandel med frihet för kapitalet och att staten bör blanda sig i den ekonomiska utvecklingen så lite som möjligt och i stället börja bejaka den globala kapitalismen.

Själv är Robert Gilpin pessimistisk när det gäller utvecklingen av den globala kapitalismen. Hans egen slutsats är att världen upplevt två storhetsperioder. När det gäller den globala ekonomiska utvecklingen som inleddes med Pax Britannica innan 1:a världskriget och fortsatte med Pax Americana efter det 2:a världskriget.

Den verkliga utmaningen för Sveriges del borde därför vara att äntligen börja bejaka den kapitalistiska utvecklingen i både Sverige och utomlands, så att landet kan delta i den globala ekonomiska utvecklingen, vilket är det som skapar ett varaktigt ekonomiskt välstånd.