Bokens titel: Le banquier, la juge et le truand
Författare Francois Xavier de Fournas
Förlag: JC Lattès

Vad som hände i Frankrike hände ju också i Sverige. Men här hemma har tystnaden hittills varit i det närmaste total om de svenska storbankernas inblandning i de olagliga affärer som skedde under bankkrisen.

Själv utgör jag ett svenskt undantag. I min egenskap av ordförande i Bankrättsföreningen sedan starten 1996 har skrivit fler artiklar om hanteringen av den svenska bankkrisen än någon annan i både dags- och fackpress. Både om hur kraftfullt Frankrike hanterade sin bankkris, och hur dåligt de svenska regeringarna hanterade den svenska bankkrisen under samma period.

Jag återkommer också till ämnet om Sveriges största bankskandal genom tiderna i boken: ”Från bankkris till börskris” som beräknas utkomma under den 15 januari i år ( Förlag: Bankrättsföreningen 2003 )

Den franska domaren Thierry Jean-Pierre har också tidigare skrivit än mycket bra bok om hur den statliga franska banken Crédit Lyonnais och vad som hände i den statliga franska banken under krisen. Crédit Lyonnais: l´enquete ( Éditions Fixot, Paris 1997 ) som jag också skildrar i min bok.

Den franska krisen hade ungefär samma orsaker som den svenska, d v s att de franska bankerna lånade ut för mycket pengar till ett fåtal stora kunder. En liten del av dessa mycket stora lån måste betraktas som "vårdslös kreditgivning”. Värst av alla i denna sammanhang var den f d statliga banken Crédit lyonnais.

När det var dags att redovisa sin kapitaltäckningsgrad den 1 februari 1990 visade sig att banken var på obestånd. Det var den franska allmänheten som fick skjuta till medel för att banken skulle kunna räddas. Övriga franska banker klarade sig relativt lindrigt undan den franska bankkrisen. De kunde rädda sig själva undan betalningsinställelse och konkurs med blotta förskräckelsen.

120 miljarder kostade det att restaurera Crédit Lyonnais, enligt Thierry Jean-Pierre.Enligt honom utgör den franska bankkrisen och Crédit Lyonnais agerande både när det gäller att frisera boksluten och lämna krediter århundrats skandal.

Hans uttalande i boken visar att han aldrig kan ha hört talas om den svenska bankkrisen. Verkställande direktör i Crédit Lyonnais under denna period var Jean-Maxime Lévêque Både han och de i ledningen som varit ansvariga för bankens svindlande affärer åtalades och fälldes. De sitter sedan flera år i fängelse där de för närvarande avtjänar långa fängelsestraff.

På Trettondagen i år inleddes också rättegången i Paris mot bland annat mot den franske riksbankschefen Jean-Claude Trichet.

Trichet misstänks för att sett genom fingrarna med Crédit lyonnais bokföringsfiffel. Om han fälls blir det svårt för honom att få efterträda Wim Duisenberg som ledare för den Europeiska Centralbanken.

I oktober förra året utom också en bok av den franske bankdirektören Francois Xavier de Fournas som står åtalad för penningtvätt. Hans bok ”Le banquier, La juge et le truand” ( Förlag: JC Lattès, 2002 ) som visar upp en bild av en bankdirektör som blivit ordentligt omskakad. I boken gör han gör allt för att försvara sig mot beskyllningarna som både riktas mot honom och den bank som han företräder ( La Bred ). Samtidigt som han i boken anklagar det franska rättssystemet för partiskhet.

Om han gjort sig skyldig till vad han anklagas för är det alldeles för tidigt att uttala sig om. Förundersökning pågår fortfarande. Målet är fortfarande inte har avgjorts i någon rättsinstans. Francois Xavier de Fournas medger i boken att den internationella korruptionen är en pest som härjar i de demokratiska länderna, som vi hittills inte lyckats göra så mycket åt.

Han medger också att banken regelmässigt blivit lurad att delta i olika affärer i samband med penningtvätt. Bland annat har detta inneburit att banken olagligen skickat pengar till Israel för tvättning. När det gäller Crédit lyonnais menar Xavier de Fournas att den f d statliga banken blivit lurad på minst 3 millioner euro som hänför sig till ren maffiaverksamhet. Som de franska myndigheterna fortfarande inte åtgärdat.

Boken är en svidande uppgörelse med både det franska rättssystemet som han inte längre har någon tilltro till, och med de skurkar som tillåter sig att utnyttja de franska bankerna för sina skumma ändamål. Boken rekommenderas därför varmt av svenskar som kan vara intresserade av detta ämne som bankerna hittills gjort allt för att tysta ner i Sverige.