Tvärtom vad många tror har de gamla religionstvisterna inte handlat så mycket om vi skall ha Gudstro eller ateism. Tvisterna har mest handlat om vilket namn som skall ges åt religionen och Gud. En av historiens allra största och långdragna dispyter handlar om filosofen Jesus betydelse. Hur Jesus skall betecknas ? Var Jesus Gud eller människa ?

Bokens titel: When Jesus became God
Författare: Richard E Rubenstein
Förlag: Harvest Books, 1999-224 sidor

Den dialoglösa konfrontationen ifråga om livets orsak och mening mellan religion ( gudstro) och materialism (ateism ) började på allvar, för bara drygt tvåhundra år sedan, och spred sig i takt med den vetenskapliga upplysningen, teknologins och massmedias utbredning över hela jordklotet.

Målet för den konfrontationen var att så småningom kunna ersätta alla osakliga teorier om förhållanden i verkligheten med en saklig upplysning om hela orsakssammanhanget.

De senaste vetenskapliga forskningsresultaten gav växande och numera helt övertygande bevis för att materiella (objektiva) sakligheten som man då satsade på har en bestämd gräns, med andra ord inte är tillämpbar om man vill förstå hela orsakssammanhanget. Därmed är förhoppningen som man knöt till materialism vetenskapligt ifrågasatt och en ny situation har uppstått. Följden blev en allmän känsla av desorientering samt ett förvillat prövande av alla tänkbara, ofta helt irrationella utvägar.

Själv har jag i två filmer Livets Mening( Esselte Science, 1976 ) med Ärkebiskopen Olof Sundby och Professor Ingemar Hedenius och Helhetsbegreppet med filosofen Stefan Hlatky ( Esselte Science 1978 ) velat aktualisera fyra grundfrågor om livets orsak och mening med hänvisning till ett tredje perspektiv som filosofen Stefan Hlatky har utarbetat på basis av den vetenskapliga rön som har förändrat situationen, och som Hlatky senare tillsammans med författaren Philip Booth ger uttryck för i boken: ”A commonsense Theory of the Original Cause” ( Jon Carpenter Publishing, Oxfordshire 1999 )

De grundfrågor som olika filosofer och vetenskapsmän har försökt ge svar på är människans grundfrågor från antiken 400 år före Kristus och fram till idag. Fyra exempel på sådana grundfrågor är:

1. Vad skiljer människan från djuren ?

2. Är man den synliga kroppen eller finns det något man kallar själ eller ande och som är odödligt ?

3. Hur ska den mänskliga samlevnaden organiseras ?

4. Är människan den högsta arten eller finns det en Gud ?

Den västerländska filosofin, inklusive Kristendomen, hur utvecklats med början från de grekiska filosoferna som en blandning av teologi, panteismem och naturfilosofi. Den grekiske filosofen Platon som verkade i Aten på 300-talet F.Kr menade att universum är en fulländad sfär med en levande själ.

Enligt Platon är himlakropparna levande varelser, bestående och gudomliga. Den värld som våra sinnen visar oss är en skugglik halvverklighet. Den sanna verkligheten är idévärlden som bara kan fattas med hjälp av tanken.

Aristoteles var lärjunge till Platon. Aristoteles räknas som en av de tidigaste vetenskapsmännen genom att han systematiskt studerade olika arter och naturfenomen och deras samband. Men störst betydelse fick han kanske genom den världsbild som han vidareutvecklade:

Han menade att jorden är världsalltets centrum. Kring jorden finns 8 kristallsfärer som uppbär var sin planet, bl a solen, månen och fixstjärnorna, Venus, Jupiter, mars etc. Ytterligare finns ”Nous”, förnuftet som Aristoteles identifieras med Gud. Gud sätter hela tillvaron i rörelse utan att själv vara underkastad någon rörelse.

När det gäller Kristendomen syn på Gud och naturen får vi dels ta hänsyn till Gamla Testamentes skrifter med b l a skapelseberättelsen i första Mosebok, dels till Kristi filosofi enligt Nya Testamentet. Allt detta kom att inverka på kyrkans lära.

Enligt berättelse i första Mosebok framstår Gud som en allsmäktig skapare och upprätthållare av hela världsalltet. Citat 1:a Mos: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord etc…

Enligt Kristi uttalande i Johannesevangeliet är Gud evigt bestående och allting finns i Gud och Gud är ursprunget till allt skeende i tillvaron. Citat Johannes 1: I begynnelsen var ordet och ordet var hos Gud etc…

Om kampen hur man skall definiera kristendomen under Roms sista dagar, har författaren Richard E Rubenstein skrivit en mycket intressant och läsvärd bok: ”When Jesus became God” ( Harvest Books, 1999 )

Frågan ställdes på sin spets redan hösten 299 e kr när kejsaren Diocletian återvände till Rom, efter sin stora seger över perserna. Många av de kristnade invånarna i Rom, hade slutat att tillbedja de gamla gudarna och börjat göra korstecknet, vilket skrämde den vidskeplige kejsaren.

Diocletian påbjöd att alla måste följa den gamla religionen, men förbjöd bara tillämpningen av kristendomen för några få utvalda grupper. Till en början var det bara soldater och tjänstemän i kejsarens hov förbjöds att tillämpa kristendomen. Kejsaren Diocletians mål var emellertid inte att helt förbjuda kristendomen, utan att stärka den romerska religionstillhörigheten, och samtidigt integrera kristendomen med övriga religioner.

Efter nästan trehundra år av förföljelse av kristna gjorde kristendomen stora framsteg 324 e Kr, när Konstantin den Store blev kejsare i Rom. När de kristna inte längre kände sig lika förföljda som tidigare började de med att försöka definierna vad den sanna kristendomen innebar.

Två läror som ville definiera både Gudsbegreppet och Jesus betydelse dominerade dessa diskussioner som splittrat kyrkosamfunden och fortsatt ända in i våra dagar. Prästen Arius predikade att Jesus måste betraktas som en stor filosof, men det gick inte att likställa honom med Gud. En annan präst, Athanasius hävdade i stället att Jesus var Gud, inkarnerad i mänsklig gestalt.

Det är denna diskussion som mer än någonting annat har förgiftat tillvaron för många troende - och inte frågan om alternativet ateism eller religion - som aktualisterats först under de senaste två århundradena.

Richard E Rubenstein som skrivit boken är professor i konfliktlösning och offentliga affärer vid George Mason Universitet, där han specialiserat sig på religiösa konflikter. Rubenstein berättar om hur denna konflikt utbröt och vilka konsekvenser konflikten fick för kyrkan, vilket gör att det är lättare att förstå hur kristendomen utvecklats ända in i våra dagar, varför jag gärna vill rekommendera denna bok.