[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Bankerna skräms av förmånsrätten
Av  Niclas Lindberg - Dagens Industri -14 april 2003  

Bankföreningen hotar med sämre kreditförsörjning för småföretag om bankerna får sämre förmånsrätt. Men medger senare att det främst är svaga företag som kan få problem.
   Bankerna ska väl leva på räntor från goda företag, inte på att realisera tillgångar i konkurser, skriver Niclas Lindberg, ledamot (s) av riksdagens lagutskott. Och berättar att majoriteten i lagutskottet väntas stödja reformen.

I dagsläget sätts 98,5 procent av företagen på obestånd i konkurs. Endast cirka 1,5 procent räddas genom rekonstruktion. Så kan det inte fortsätta. Det verkar alla vara överens om.

Så gott som alla, till exempel Företagarnas Riksorganisation som organiserar 55.000 småföretagare, är också överens om att det är bankernas starka ställning som driver fram konkurser i stället för rekonstruktioner.

Svenska Bankföreningen ställer sig oförstående till kritiken. Samma bankförening som bland annat genom Gösta Fischer hotar och skrämmer med att försämra livskraftiga småföretags kreditförsörjning. Något som senare motsägs av Svenska Bankföreningens egna representanter.

Vid en uppvaktning av lagutskottet svarade bankdirektören Lennart Francke på en direkt fråga att etablerade företag med god återbetalningsförmåga skulle påverkas marginellt, om de nya konkursreglerna infördes.

De livskraftiga företagens möjligheter till god kreditförsörjning hotas alltså inte. Det är samma bedömning som såväl Förmånsrättskommittén som regeringen gör.

Däremot angav Francke att företag med en sämre återbetalningsförmåga kan få problem i och med att säkerheten försämras. Det får väl anses vara helt i sin ordning, och snarare ett stöd för reformen än en kritik mot den.

Jag trodde att bankernas verksamhet gick ut just på att bland annat låna ut pengar till livskraftiga företag och göra vinst på räntorna.

Det är väl inte genom att realisera tillgångar i konkurser som bankernas vinster ska skapas?

Självklart kommer sunda företag även framöver att få lån av bankerna.

Det är glädjande att företagens egna organisationer, Företagarnas Riksorganisation och Svenskt Näringsliv, inte gått på Bankföreningens skrämseltaktik. Möjligen för att den är obegriplig; flera länder i Europa har ett liknande system som det som nu föreslås utan att det hotat företagens kreditförsörjning.

Såväl Företagarnas Riksorganisation som Svenskt Näringsliv uppgav vid utskottsuppvaktningen att de vill att bankernas företagshypotek ska sänkas.

En som gått på skrämseltaktiken är tyvärr Håkan Bonander på Almi Företagspartner. Han hävdar att de nya reglerna skulle hota kreditförsörjningen för de 30.000-35.000 nya företag som årligen startas. Det är inte sant.

Förmånsrättskommittén kom i sitt arbeta fram till att nystartade företag inte kommer att påverkas i någon särskild omfattning.

Kommitténs undersökningar visar att det är främst äldre företag som kan lämna säkerhet i form av företagshypotek.

Detta bekräftades också av Svenska Bankföreningen vid utskottsuppvaktningen.

Småföretagaren Per Lidström och förre bankdirektören Erling Bergkvist raljerar över att propositionen innehåller förslag om att förbättra löntagarnas möjligheter att få ut intjänad lön vid en konkurs.

Lönegarantin är för närvarande maximerad till 100.000 kronor och täcker enbart i ett fåtal fall en medelinkomsttagares bruttolön under tre månader.

För att förbättra löntagarskyddet föreslås nu att lönegarantin ska maximeras till fyra basbelopp (cirka 154.000 kr).

Löntagarna har redan i dag förmånsrätt för att få ut sina löner vid en konkurs. Om staten går in och täcker lönerna genom lönegarantin, övertar också staten löntagarnas förmånsrätt. Genom att bankernas förmånsrätt ändras, kommer dock löntgarnas möjlighet att få ut sina konkursfordringar från konkursboet att öka.

Det leder i sin tur till att staten vid en utbetalad lönegaranti får bättre kostnadstäckning. Allt i enlighet med de regler som redan gäller och som inte föreslås ändras.

Samma Lidström och Bergkvist raljerar också över att utdelningen till de oprioriterade fordringsägarna blir för liten. Det hela beror troligen på att man missuppfattat målet med propositionens förslag.

Huvudmålet är att antalet konkurser ska minskas, och att arbetstillfällen ska räddas.

Ett annat, men underordnat, syfte är att alla fordringsägare ska få en viss utdelning vid konkurs, så att alla får ut något och inte som i dag ofta sker - bara bankerna.

Propositionens förslag kommer att leda till det.

Jag hoppas att det i riksdagen finns en stark uppslutning kring att Sverige behöver ett ökat företagande och fler arbetstillfällen. Det får vi om vi kan minska antalet konkurser och rädda livskraftiga företag.

Jag känner mig säker på att en majoritet av ledamöterna i lagutskottet ska inse detta.

Inför riksdagsbehandlingen fattas det fortfarande röster, men jag sätter min tro till att så gott som alla borgerliga partier ska kunna ställa sig bakom denna nödvändiga reformering av förmånsrättsreglerna.

Jag har inte ens slutat hoppas på att miljöpartiet till slut ska ta sitt förnuft till fånga.

Niclas Lindberg
riksdagsledamot (s)
och ledamot av lagutskottet


Dagens Industri
Copyright


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida