Bankerna kommer inte att förlora på försämrad förmånsrätt men behöver heller ingen sådan piska - de föredrar alltid rekonstruktion framför konkurs. Nej, förlorarna blir småföretagen. Förslaget bör inte genomföras innan dessa konsekvenser utretts. Avvakta den kommande insolvensutredningen, föreslår företrädare för Bankföreningen och Handelsbanken.

Som del av en "reformering" av förmånsrättsreglerna föreslår regeringen att underlaget för företagshypoteket reduceras till hälften. Förslaget behandlas i dagarna av lagutskottet.

Samtliga partier i näringsutskottet utom s och v har tidigare avstyrkt förslaget. Riksdagsledamoten Niclas Lindberg (s), som är medlem av lagutskottet, uttryckte i DI förhoppningen att utskottet, och i sinom tid riksdagen, skulle komma till motsatt ståndpunkt.

Det hoppas inte vi - för småföretagens skull.

För statskassan spelar reformen liten roll. Den beräknade besparingen till följd av en förmodat bättre utdelning på skattefordringar är bara 300 miljoner kronor.

För bankerna själva är förslaget inte heller av någon avgörande betydelse. Bankerna kompenseras genom att många företag kommer att tvingas använda sig av andra låneformer, till exempel leasing och fakturabelåning, som oftast är dyrare och ibland mindre flexibla för företagen.

Socialdemokrater och vänsterpartister motiverar förslaget med omsorg om företag som har det knepigt och hotas av konkurs. Tanken är att alla kreditgivare blir mer angelägna att medverka till rekonstruktion, om säkerheterna kanske inte har fullgott värde i händelse av konkurs.

Man tror att banken, som ofta har just företagshypoteket som pant för sina krediter, i dag sitter alltför lugnt när det bär utför för ett svagt företag. Erfarenheten från finanskrisen i början av 1990-talet var dock att inga kreditgivare kunde lita på att man hade fullgod pant för sina lån.

Varje konkurs innebär en svårförutsedd kapitalförstöring. Även det starkaste företagshypotek eller det mest lågtliggande fastighetspantbrev kan visa sig otillräckligt när det kommer till kritan.

Det är en allmän bankmannaerfarenhet att det alltid är bättre att söka rekonstruera ett företag som har någon överlevnadspotential, än att låta det gå i konkurs.

Tvärtom sker åtskilliga företagsrekonstruktioner just på basis av att banken vill bevara ett värdefullt företagshypotek intakt, i stället för att tvingas se det förödas i en konkurs.

Ofta förutsätter rekonstruktionen att en ackordsuppgörelse kan träffas med en eller flera leverantörer, och att banken kan finansiera ackordslikviden på basis av ett sådant intakt företagshypotek.

Det krävs således att det finns minst en kreditgivare som kan säkerställa ackordsfinansieringen.

Det är alltså tvivelaktigt om den föreslagna reformen har någon positiv effekt för svaga företag.

Det är däremot en reform som helt säkert kommer att försvåra - eller åtminstone fördyra - finansieringen för många livskraftiga företag.

Effekterna blir förstås marginella för sådana företag som är mycket starka och har en ovedersägligt god återbetalningsförmåga. De kanske inte alls behöver ställa företagshypotek som säkerhet.

Men bara i Handelsbanken är i dag företagskrediter på cirka 32 miljarder kronor säkerställda med företagshypotek, och Handelsbankens marknadsandel på svensk företagskreditmarknad är 30 procent.

Regeringens utredare har inte gjort några exakta beräkningar av vilka konsekvenser ett halverat företagshypotek skulle få för mindre och medelstora företags lånefinansiering.

Hur många företag drabbas om några tiotal miljarder av företagskrediter måste säkerställas med kompletterande säkerheter, som ägarborgen och fastighetspant, eller överföras till fakturabelåning eller leasing?
Hur mycket dyrare blir dessa företags krediter?
Nog verkar det som om regeringen spelar ett högt spel om företagens finansiering. Även om försämrat företagshypotek hade effekt på företagsrekonstruktioner, skulle det bara beröra en mindre andel av de cirka 8.000 företagskonkurserna per år. Och detta till priset att man riskerar försämringar för de friska, livskraftiga företagen.

Det totala antalet företag med minst en anställd är drygt 200.000. Därtill kommer 460.000 ensamföretagare och drygt 150.000 jordbruksföretag som riskerar att få dyrare finansiering.

När nystartade företag ska finansiera sig får de oftast lita till sitt egna kapital och till bankkrediter. Bortsett från factoring och leasing är då företagshypoteket den enda typ av säkerhet som möjligen kan ha ett värde redan på ett tidigt stadium.

Att beskära företagshypotekets värde som kreditsäkerhet skulle rätt allvarligt försvåra finansieringen av många nya företag.

Någon ändring i företagshypoteket bör inte genomföras, förrän konsekvenserna av reformen för små och medelstora företags kreditförsörjning belysts på ett tillfredsställande sätt.

Ett lämpligt forum är den utredning om ett samlat insolvensförfarande som kommer att tillsättas av justitiedepartementet senare i år, och som ska se över möjligheten till en gemensam lagstiftning för såväl konkurs som företagsrekonstruktion.