De tre viktigaste uppgifterna för moderaterna och en borgerlig regering är att skapa en ny tillväxt- och företagspolitik, lägga grunden för en verklig kunskapsskola och återupprätta rättsstaten. Vi måste utmana enpartistaten och ge människorna ett alternativ. Men vi får inte glömma att de väljare som måste vinnas har präglats av det långvariga socialdemokratiska maktinnehavet. De känner oftast inte till det moderata alternativet annat än i en förvanskad tappning, skriver Fredrik Reinfeldt, som valberedningen i går eftermiddag enhälligt föreslog till ny moderatledare.

Jag valde att engagera mig partipolitiskt för att jag ville få utlopp för mitt intresse för andra människor. I moderaterna fann jag det parti som bäst förenade en tilltro till människors förmåga och vilja att stå på egna ben med en känsla av ansvar människor emellan för dem som inte fullt ut kan bära det ansvaret.

Jag känner inget viktigare eller mer meningsfullt att göra av mitt yrkesliv än att försöka leva upp till mina väljares förtroende för att förverkliga denna vision. Efter valet 2002 sviktade jag för första gången i min övertygelse om att jag och andra moderater har den förmågan. Besvikna sympatisörer, aktiva och partipolitikens kommentatorer beskrev ett parti jag inte kände igen.

Jag har sedan valet rest runt i Sverige och mött tusentals människor. Många av dem har varit aktiva i moderaterna eller sympatisörer, men långt ifrån alla. Min och deras slutsats är att moderaterna har rätt grundidéer och står för viktiga värden. Vi är och ska förbli den viktigaste frihetskraften i svensk politik. Vi har uppfattningen att demokratin i sig är omistlig, men samtidigt inte kan ursäkta intrång i människors privata sfär. Vi bygger vår syn på samhället utifrån den enskildes och de nära gemenskapernas perspektiv. Utgångspunkten är att frihet är en förutsättning för att du själv ska få välja väg i livet. Friheten balanseras sedan i sin tur av att du förutsätts respektera gemensamma regler och ta ansvar för och bära konsekvenserna av dina egna handlingar.

Vi förespråkar marknadsekonomi och frihandel, vi tror på enskilt ägande och fri företagsamhet. Det gemensamma ansvaret manifesteras i en fungerande rättsstat och ett väl utbyggt socialt skyddsnät. Vårt frihetsideal är universellt. Varje mur som raseras, varje gräns som minskar i betydelse och varje diktator som faller är steg på vägen mot en bättre värld.

Valet 2002 markerade inte en idékollaps för moderaterna. Det handlade dock inte heller om bara otur, enskilda företrädare eller märkliga valaffischer. Vi har inför väljarna inte förmått synliggöra våra värden, det blev i stället mer fokus på siffror och komplicerade förslag.

När komplicerade förslag och siffror inte upplevs hänga ihop med idéer och önskemål om samhällsutveckling, blir upplevelsen lätt teknisk. Till det kommer att vi inte tillräckligt tydligt sorterat upp inför väljarna vad som är vårt löfte att genomföra i det korta perspektivet och vad som tar lite mer tid.

Denna för väljarna mycket centrala indelning i tid förvanskas lätt av politikens kommentatorer till en resa utmed den upplevda linjära partipositionsskalan från höger till vänster. Äpplen blandas med päron. Jag tror väljarna på valdagen söker två besked. Vad kan jag vänta mig ska ske direkt och vilka lite mer långsiktiga idéer underbygger jag med min röst. Det bör vara vår uppgift att möta väljarna i valet 2006 med svaren.

Socialdemokraterna har styrt Sverige i 62 av de senaste 71 åren. Många underskattar vad det egentligen betyder. Det görs ibland mer för att behaga maktens parti i Sverige än att se till människors behov. I en blandning av svensk konsensustradition och den moderna tidens avoghet mot skarpa idékonflikter byggs närheten till den socialdemokratiska samhällssynen in överallt i det offentliga Sverige.

Medierna, oppositionspartierna, de offentliga myndigheterna, skolorna, rättsväsendet, näringslivet och organisationerna i Sverige präglas alla av detta. Vi utgår i vår syn på Sverige från att det är ett land som styrs av socialdemokratiska politiker i förtroendeställning eller utsedda uppdrag. Resultatet blir en farlig maktens böjlighet. Med drag av en enpartistat riskerar det att leda till demokratisk, moralisk och intellektuell förstelning.

Moderaternas uppgift måste bli att utmana enpartistaten och ge människor ett alternativ, säger många. Jag instämmer men vill tillägga: glöm inte att de väljare vi ska vinna till stöd för ett maktskifte också har vuxit upp och präglats av det långvariga socialdemokratiska maktinnehavet. De känner i de flesta fall inte till mycket om alternativet, annat än i förvanskad beskrivning.

I delar av landet har moderaterna tillsammans med andra borgerliga partier med bevarat väljarstöd visat på vad vår politik skulle innebära i praktiken. Jag sitter ofta på mitt tåg från Stockholms norra förorter på väg in till jobbet och hör hur föräldrar pratar om vilken skola de ska välja mellan alla alternativ som numera finns. Det är naturligt för dem, förmodligen inte ens upplevt som något som har med politik att göra, men för många finns inte denna närhet till den borgerliga praktiken. Socialdemokraternas hårda centralisering av makten i Sverige har dessutom i praktiken försatt även borgerligt ledda kommuner under statlig tvångsförvaltning. De demokratiska alternativen stryps.

Grunden för ett maktskifte ligger alltid i att människor söker efter något nytt. De söker svaren på hur tillvaron i deras vardag kan bli bättre. När vi formulerar vårt alternativ ska vi naturligtvis ha genomtänkta förslag på alla områden.

Jag ser tre uppgifter som jag uppfattar som helt avgörande områden för förändring och därmed grund för en borgerlig regering. Vi ska formulera en tillväxt- och företagandepolitik som kan lyfta Sveriges välstånd, vi ska lägga grund för en kunskapsskola som ger alla elever utrymme att växa och vi ska återupprätta rättsstaten som en garant för enskilda att känna trygghet från våld och brott.

Jag har under våren rest runt i Sverige och besökt växande och välmående företag. Det är en resa i familjeföretagens Sverige. Till välfungerande företag kommer sällan politiker, varför de flesta blivit lite förvånade men glada för att jag ändå sökt kontakt. I deras händer ligger den snabbaste vägen till att fler ska få arbete och att tillväxten ska skjuta fart. De sitter på idéerna som fungerar.

Deras berättelse om Sverige visar både på landets potential och problem. Potential därför att svenskar är uppfinningsrika, arbetsamma och i många fall dessutom företagsamma. Problem därför att till hinder för deras växande ligger brist på kvalificerad arbetskraft, kommuner och statliga regler som förhalar besked och motarbetar växt, skatteregler som nästan omöjliggör generationsskiften och dessutom tar bort alla privatekonomiska drivkrafter för att vilja växa. I stället för att ge dem utrymme att växa levererar den politiska majoriteten arbetsmarknadspolitiska lösningar och bidragskonstruktioner som ger fungerande företag problem med osund konkurrens.

Den politik som behövs är inte svår att beskriva. Med sänkta skatter, stramare bidragssystem och en mer flexibel arbetsmarknad kommer det att löna sig bättre att arbeta, spara, investera och driva företag. Detta är kärnuppgiften för moderaternas ekonomiska politik och lägger grund för vår långsiktiga förmåga att ge fler arbete och säkra våra trygghetssystem.

Jag har varit i kontakt med fler brottsoffer än de flesta. Kring motståndet mot effekterna av våld och brott finns Sveriges mest oförlösta folkopinion. Svenska folket är in i själen trött på maktens eviga gullande med våldsverkare och gärningsmän. När tiotusentals människor uttrycker sin upprördhet i e-postprotester över hur en styvpappa sparkat ihjäl en liten pojke med det sedvanliga milda straffet som följd, var det en signal om vad som kommer att följa. Många är de som utsatts för stölder och inbrott som lämnats med känslan av att det ingenting görs och att det dessutom blir de drabbade själva som får reda upp brottslighetens konsekvenser.

Varningssignalerna kommer tydligast från de unga brottsoffren. Jag har samtalat med tonårskillar som blivit rånade av kriminella ungdomsligor. De har blivit bestulna på pengar, klockor och mobiltelefon. Ibland får de ta av sig kläderna och de får oftast stryk. Efter det händer ingenting. Ingen grips, ingen får stå till svars, oftast pratar ingen med dem. Dessa brottsoffer pratar om ett samhälle i kollaps och en vuxenvärld som är totalt frånvarande.

På besök i en skola i Anderstorp under våren samtalade vi kring frågan om något hänt i den svenska skolan på senare år. Det nämndes att det blivit okej att vara duktig i skolan. Det är det mest hoppfulla besked om Sverige jag fått på länge. I en skola där det är okej att vara duktig sätts äntligen kunskapen främst. Den som anstränger sig i skolan lägger grund för sin egen självständighet. Med kunskaper gör de sig redo för den arbetsmarknad som Sverige är på väg att få, de lägger grund för att förstå ett alltmer komplicerat samhällsliv.

I kunskapens spår elimineras trångsynthet. Frågan är om den svenska skolan är tillräckligt bra på att uppmuntra denna kunskapstörst?

I samtal mer direkt med elever kommer ofta upp frågor om att det borde vara en lugnare miljö i skolan. Det är framför allt unga tjejer som säger detta. Erfarenheterna av att utstå nedsättande omdömen som en del av vardagen kan kanske vid en ytlig betraktelse framstå som något ungdomarna kan hantera. På egen hand och borta från kompisarna är det något ungdomarna vill att vuxna ska ta större initiativ för att tillsammans med ungdomarna komma till rätta med.

Det finns en förväntan efter något nytt i Sverige. Ett moderaterna i förnyelse kan bli del av svaret. Framför oss ligger nu först att vinna höstens folkomröstning om euron. Euron lägger grund för ökad tillväxt när Sverige gynnas av ökad handel, investeringar och bättre priskonkurrens. Det är först via en övergång till euron som Sverige fullt ut deltar i det europeiska samarbetet. Vi sökte aldrig ett halvt medlemskap. Det är en inspirerande tanke att våra barn kan växa upp i ett Europa där nästan alla använder samma pengar. Det visar att jordklotets mest sönderkrigade kontinent kanske ändå lärde läxan till sist.

Vår stämma i oktober lägger grund för moderaternas uppgift framåt. Ett parti troget och tydligt vad gäller sina värderingar, alternativet till en utveckling mot enpartistaten, nära människors verklighet och med en genomarbetad politik för att föra Sverige framåt.

Framgången är aldrig given i politiken. Förutsättningarna är dock goda och våra förutsättningar att överraska har nog aldrig varit större än nu.

Fredrik Reinfeldt

Dagens Nyheter
Copyright