Regering och riksdag nonchalerar Lagrådets synpunkter, anser Svenskt Näringslivs skattejurist Kerstin Nyquist. Lagrådet ska enligt regeringsformen undersöka hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna och rättssäkerhetens krav. Tar inte den politiska makten regeringsformen och grundlagen på allvar?

Lagrådet uppmanar regeringen att invänta klartecken från EU-kommissionen innan förslaget om förlängning av sjuklöneperioden införs. Majoriteten i socialförsäkringsutskottet väljer dock att gå vidare med lagförslaget, och frågan är om riksdagens ledamöter kommer att ta hänsyn till Lagrådet.

Det finns fog att fråga sig vad den politiska makten vill ha Lagrådet till om man inte lyssnar på dess synpunkter.

Bestämmelserna om Lagrådet finns i grundlagen - regeringsformen - och dess uppgift är bland annat att undersöka hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna och rättssäkerhetens krav.

Granskningen är inte politiskt inriktad. Lagrådet består av tre av landets högsta domare.

Förutom förslaget till förlängning av sjuklöneperioden finns det ett annat färskt exempel på hur regeringen och majoriteten i riksdagen nonchalerar Lagrådets synpunkter. Det gäller de nya bestämmelserna om skatte- och tulltillägg.

För att inte det svenska skattesystemet skulle strida mot Europakonventionens förbud mot dubbelbestraffning, föreslog Lagrådet att skattetillägg inte ska få påföras för oriktig uppgift, när den skattskyldige redan dömts till straff för vårdslös skatteuppgift.

Ännu mera dubiöst ansåg Lagrådet det vara att behålla den nuvarande lagstiftningen med dubbelbestraffning på tullområdet och föreslog ändringar även där. Regeringen lyssnade inte på Lagrådet.

Skattetilläggsutredningen - som föregick regeringens lagförslag - föreslog att det skulle införas ett krav på att den skattskyldige åtminstone skulle anses som oaktsam för att skattetillägg skulle kunna tas ut.

Skälet till det var att Sverige inte borde balansera på gränsen till vad som kan tänkas strida mot grundläggande mänskliga rättigheter. För att kunna använda sig av en så ingripande och bestraffande åtgärd som skattetillägg borde, enligt utredningen, i någon mening skuld föreligga på den skattskyldiges sida.

Lagrådet konstaterade att om regeringen följt utredningens förslag, med krav på att den skattskyldige handlat med oaktsamhet eller uppsåt, skulle man på ett tydligt sätt ha löst problemen i förhållande till konventionen.

Nu har regeringen inte gjort det, utan hänvisar bland annat till att skattemyndigheterna skulle ha svårigheter med att bedöma om det föreligger oaktsamhet eller uppsåt, samt att det skulle uppstå ökade risker för konflikt med dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen. Alternativet hade varit att se till att vi får en samordning mellan domstolarna, så att de skattskyldiga inte utsätts för dubbla processer.

För att kunna behålla systemet med dubbelbestraffning i skattemål - böter, eller fängelse, och skattetillägg - valde således regeringen ett system som gör att även oskyldiga straffas, det vill säga skattskyldiga som gjort fel i sin deklaration utan att ens ha varit oaktsamma.

Nu valde regeringen att inte ta hänsyn till Lagrådets synpunkter - trots de starka tvivel Lagrådet uttalade om huruvida lagstiftningen skulle klara Europakonventionens rättssäkerhetskrav.

Vad gjorde då riksdagens skatteutskott som behandlade frågan och lämnade förslag till riksdagsbeslut? Jo, majoriteten i utskottet avslog de borgerliga partiernas motion och uttalade att man delar regeringens bedömning att systemet med att ta ut skatte- och tulltillägg kommer att vara helt förenligt med Europakonventionens rättssäkerhetskrav!
Här fanns således inget utrymme för tvivel, och Lagrådets synpunkter berördes inte alls.

Den 14 maj behandlades förslaget i riksdagen, och majoriteten följde som väntat utskottets förslag till lagstiftning.

Av förarbetena till regeringsformen framgår att motivet till att Lagrådet ska granska skattelagarna är att dessa lagar innehåller regler av straffrättslig eller repressiv art, varvid bland annat åsyftas regler om skattetillägg.

Lagrådets granskning är inte av politisk karaktär, och den självklara frågan är: Varför lyssnar inte regering och riksdag på Lagrådet?

Kerstin Nyquist
skattejurist, Svenskt Näringsliv

Copyright