Nyligen frikände hovrätten en tidigare Ericssonanställd som lämnat ut hemliga dokument. Detta för att det var hans arbetsmaterial - han hade inte på olovligt sätt berett sig tillgång till dokumenten. Skadan för Ericsson uppgår till hundratals miljoner kronor.
   Lagen måste ändras för att skydda det svenska närings­livets konkurrenskraft och säkra tillväxten. Men även för att skydda rikets säkerhet.
   Möjligheterna till civil process ger inget adekvat skydd, anser två jurister på Advokatfirman Delphi & Co.

I december 2002 gjorde Demoskop en undersökning (se http://www.ibas.se/nyheter/) som visade på ett oroande fenomen. En tredjedel av deltagarna i undersökningen uppgav att deras anställda tagit med sig företagshemligheter när de lämnat sin anställning.
   Problemet med att anställda som har tillgång till företagshemligheter inte kan ställas till straffrättsligt ansvar för bland annat företagsspioneri, aktualiseras tydligt i hovrättens frikännande dom mot den före detta Ericssonanställde.
   Då han inte på ett olovligt sätt berett sig tillgång till dokumenten, kunde han inte dömas till ansvar enligt gällande rätt.
   I en artikel i DI den 19 december förra året, "Företagets tjuv går fri. Missnöjd med. jobbet - tog med sig kundregistret" av Margaretha Levander beskrevs hur en anställd som tagit med sig kundregister från ett reseföretag för att starta konkurrerande verksamhet blivit frikänd i tingsrätten. Detta eftersom dagens lagstiftning endast undantagsvis straffar anställda som angriper företagshemligheter.
   Fallen med den före detta Ericssonanställde och resebyråns kundregister är bara två i en rad av mål där anställda har tagit med sig företagshemligheter från sin tidigare arbetsgivare, och använt dem antingen för att starta en konkurrerande verksamhet eller för andra syften.
   Det finns uppenbarligen en marknad för företagshemligheter som berör svenska säkerhetsintressen.

Även om företagsspioneri av anställda som lämnar ut sitt arbetsmaterial inte är straffbart, kan ett civilrättsligt ansvar utkrävas genom att arbetsgivaren riktar skadeståndstalan mot den anställde.
   l Ericssonfallet uppskattas skadorna till hundratals miljoner kronor, en summa som den tidigare anställde sannolikt aldrig kan betala. l praktiken tog han alltså ingen större risk när han var en del i kedjan som lämnade ut för Ericsson och Sverige vital information till främmande makt.

sin tidigare arbetsgivares företagshemligheter för att starta egen verksamhet, eller använder dessa i en konkurrents verksamhet, undviks investeringar i uppbyggnad av till exempel kundregister eller affärsplaner.
   Inte heller i denna situation tar den anställde någon större risk. Möjligheten till förtjänst är däremot god.
   I Ny Juridik nr 4 2002 "Företagshemligheter i domstolarnas praxis" har vi gått igenom den praxis som finns enligt lagen om skydd för företagshemligheter (FHL).

För att säkra bevisning är företaget ofta hänvisat till åklagare för att försöka få till stånd en husrannsakan. Och åklagarna har ingen särskild beredskap för att hantera mål om angrepp på företagshemligheter.
   Domstolarna försöker genomgående uppskatta företagens skada. Uppskattningarna hamnar på mycket låga nivåer. En anställd som ska starta konkurrerande verksamhet kan lugnt kalkylera med risken för skadestånd.
   Relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare bygger på ett ömsesidigt förtroende, vilket accentureras när företagshemligheter hanteras inom ramen för en anställning.
   En arbetsgivare måste, med lagen i ryggen, kunna anförtro anställda företagshemligheter - så är det inte nu.
   Immateriella rättigheter som patent, mönster och upphovsrätt, och företagshemligheter är centrala tillgångar för svensk industri och - som i Ericssonfallet - vitala för Sveriges säkerhet.

Därför behöver FHL ses över och ändras påföljande vis:
   • Företagen ska ha rätt att säkra bevisning om angrepp på företagshemligheter . genom intrångsundersökning (en civilrättslig motsvarighet till husrannsakan).
   •Anställdas angrepp på företagshemligheter måste kriminaliseras, och kravet på synnerliga skäl för skadeståndsskyldighet vid angrepp som sker efter anställningens upphörande måste avskaffas.
   •Det måste införas en uttrycklig hjälpregel för skadeståndsberäkning. Den kan exempelvis bygga på en hypotetisk licensavgift vid lovligt utnyttjande av företagshemligheten i fråga.
   Vidare måste brottsbalkens regler om olovligt förfogande, egenmäktigt förfarande och olovligt brukande göras tillämpliga även på information och inte endast på fysiska saker.
   "Svenska företag måste ges minst lika goda förutsättningar som sina konkurrenter på den globala marknaden. Det är därför hög tid att införa ett adekvat och heltäckande skydd mot angrepp på företagshemligheter.
  En översyn och skärpning av nu gällande lagstiftning skulle även medföra att Sverige bättre levde upp till sina åtaganden i det så kallade Trips-avtalet (Trade Related Aspects on Intellectual Property Rights) inom ramen för WTO (World Trade Organisation) .
   Ge svenska företag samma skydd för företagshemligheter som deras konkurrenter i andra industriländer!

Copyright