[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Revisorskåren har de senaste fem åren dränerats på 400 verksamma - hela 10 procent - när kåren i stället borde ha ökat. Delvis förklaras det av att många gått i pension, men många flyr också yrket för att kraven och ansvaret ökar; pressen från lagstiftaren, tillsynsmyndigheter, klienter och massmedier tilltar. 
   När något gått snett i företagen, skyller man ofta på revisorn, med rätt eller orätt. Revisorn kommer i fokus i allt fler uppmärksammade affärer (som aktuella Prosolvia). 

Vilken sorts personer kommer i framtiden att söka sig till revisorsyrket? Den traditionelle försiktige granskaren och rådgivaren känner sig kanske inte så väl till mods i den nya revisorsroll som växer fram. 

   Kraven på robusthet och motståndskraft ökar; man måste kunna stå emot press och påverkan när det blåser. Stark integritet - oberoende och självständighet - kräver redan lagstiftaren. 
   Man kan redan nu se att fler lämnar yrket när det aviseras kvalitetskontroller från tillsynsmyndigheten och från FAR och SRS. Kraven på den enskilde revisorn har väl aldrig varit så stora som nu. Det ställs krav på vidareutveckling inte bara inom revision, redovisningsrätt, finansiering och skatt, utan också bolagsrätt och annan civilrätt. 
   Därtill kommer lagstiftarens ökade krav om att anmäla misstanke om brottslighet och nya uppgifter i samhällets tjänst. Vidare alla internationella frågor.    Med hänvisning till vad som hänt de noterade storbolagen i USA det senaste året, Enron, Worldcom och Qwest, har redovisning och revision kommit i fokus på ett sätt som kanske aldrig förr. Ett av världens största och mest framgångsrika revisionsföretag genom tiderna, Arthur Andersen, har krossats sönder och samman av skandalerna i USA. 
   Revisorerna allierade sig med företagsledningen och hjälpte den att manipulera de ekonomiska rapporterna. Varför medverkade revisorerna till detta? Girighet påstår många. Och kanske trycket från företagsledningen. 
   Låt oss slå fast att det är mycket svårt att med lagstiftning inom redovisning och revision förhindra brottslighet. President Bush har nu sett till att införa hårdare straff, men redan tidigare var de amerikanska bolagen underkastade kontroll av kanske världens strängaste kontrollmyndighet på området, SEC (Securities and Exchange Commission) - ändå kunde dessa brott begås. 
   Kan detta hända här, eller har det redan hänt? Vissa nämner Fermenta, och andra nämner Prosolvia som svenska exempel. 
   Redovisning och revision är inte en statisk vetenskap utan utvecklas hela tiden. Anpassning sker till den globala marknaden, till EU och utvecklingen i näringslivet. 
   Svensk redovisning bygger på bokföringslagen och årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendationer och Bokföringsnämndens allmänna råd och vägledningar. Där dessa inte räcker till hänvisas till IASB (International Standard Accounting Board), och skulle inte detta räcka hänvisas till FASB (Financial Accounting Standard Board) i USA. Redovisningsrådet, som främst vänder sig till noterade företag, kommer ut med allt fler och allltmer omfattande rekommendationer. 

Bokföringnämnden, som främst vänder sig till icke noterade företag, försöker anpassa dessa rekommendationer till de mindre företagen men hinner inte med, vilket gör att många företag måste förlita sig på de övrigas rekommendationer om sådana finns. 

På detta sätt utvecklas god redovisningssed i Sverige. Men då det inte finns rekommendationer eller allmänna råd i alla situationer, och då företagen kan välja mellan de olika organisationerna, beroende på verksamhet och hemort, uppkommer flera goda redovisningsseder i Sverige. Det komplicerar bilden. Därtill kommer tolkningar av både lagtext, rekommendationer, råd och vägledningar. 
   Inom redovisningen finns alltså ingen fullständig sanning. Detta gör frågan mycket svårare i Sverige, än det kanske är i USA, att konstatera om brott begåtts inom redovisningområdet eller ej. 

I USA anses reglerna vara mycket klarare då det gäller lagstiftning och normgivning - det är lättare att klarlägga vad som är brott och inte. Där finns inte på samma sätt utrymme för olika tolkningar och möjligheter att tillämpa flera goda redovisningsseder. 

Den svenska revisorskåren, godkända och auktoriserade, uppgår totalt till cirka 4.000 medlemmar. De flesta är organiserade inom FAR och Svenska Revisorssamfundet SRS, som är två intresseorganisationer som tillvaratar revisorernas intressen, utvecklar revisionen, hjälper till att tolka lagar och rekommendationer inom revision, nationellt och internationellt, samt påverkar lagstiftningen på olika områden. 
   Revisorerna är underkastade tillsyn från Revisorsnämnden som bland annat gör uppsökande kontrollverksamhet. Både SRS och FAR har de senaste åren utvecklat program för kvalitetsvägledning för sina medlemmar. 
   Därtill kommer interna kvalitetsprogram inom de enskilda byråerna. 
   Ny revisorslag infördes så sent som den 1 januari 2002, bland annat i syfte att stärka revisorns självständighet och oberoende. Stora krav på att revisorerna ska styrka och dokumentera detta i sin verksamhet och i sin rådgivning har nu införts.    I Sverige föreligger revisionsplikt i alla aktiebolag, somliga handelsbolag och kommanditbolag med flera. I andra länder är revisionen ofta endast tvingande för noterade och större bolag; ibland krävs endast begränsad eller övergripande revision för övriga bolag. 
   Kostnaden för revisionen i de mindre företagen har ifrågasatts i flera år. Jag har förståelse för detta då det gäller de allra minsta företagen, "levebrödsföretagen", där en enklare revision borde kunna införas. 

I övriga bolag är dock revisionen, rätt utförd, väl värd sitt pris. Revisionens syfte är ju att skydda bolaget mot ekonomiska förluster till gagn för aktieägare, borgenärer, anställda och samhället. Förhoppningsvis kommer företagsledningarna i Sverige nu att återigen inse detta, och inte pressa ned revisionsarvodena i sådan utsträckning att kvaliteten hotas.

Per-Olof Andersson
ordförande i Svenska Revisorssamfundet