[Hemsida]
[Brf-direkt] [Skicka vykort]
[Tipsa ditt nätverk]
Nordea och FöreningsSparbanken sämst i klassen
Av CG Ström TT Stockholm - 29 november 2002
Storbankerna brister fortfarande i informationen till kunderna om vad det kostar och hur lång tid det tar att skicka pengar till länder inom EU, Norge och Island. Sämst i klassen är Nordea och Föreningssparbanken, enligt Finansinspektionens senaste granskning.
Finansinspektionen (FI) riktar i rapporten en svidande kritik mot storbankerna. Några av dem har visserligen ryckt upp sig och förbättrat informationen till kunderna och i vissa fall sänkt avgifterna och kortat överföringstiderna.
Men FI skriver i rapporten att det är anmärkningsvärt att några av bankerna inte fullt ut gjort något åt de brister i informationsgivningen som inspektionen påtalade i början av året och att kunder i vissa falla tvingats betala dubbla avgifter för en överföring.
- Det är viktigt för kunden att veta hur lång tid det tar att skicka pengarna, kostnaden för transaktionen och till vem man kan klaga om det inte fungerar, säger Kerstin af Jochnick, avdelningschef på FI.
Hotat med vite
Eftersom Föreningssparbanken och Nordea inte lever upp till lagen om betalningsöverföringar inom EES-länderna, EU-länderna, Island och Norge måste de båda bankerna har rättat till bristerna senast den sista mars nästa år. Annars hotar FI med vitesföreläggande via Konsumentverket.
FI kontrollerade i september hur lång tid det tar att föra över pengar, avgifterna och informationen till kunderna och jämförde med motsvarande undersökning i början av året. Bara SE-Banken och Föreningssparbanken följde lagen om skriftlig information till kunderna.
Sammantaget har ändock den genomsnittliga tiden för en betalningsöverföring inom EES-området kortats från 2,7 bankdagar i januari till 1,5 bankdagar i september. Och avgifterna för betalningar till utlandet har minskat med fem procent.
Dubbla avgifter
Men antalet fall där även mottagande bank tagit ut en avgift har samtidigt ökat.
- Det här måste bankerna rätta till. Det gäller i synnerhet när det handlar om små belopp där avgifterna i praktiken kan bli lika stora som beloppet som ska skickas, säger Kerstin af Jochnick.
Kortare överföringstider innebär att bankerna inte i samma utsträckning kan utnyttja räntan på överförda belopp. Resultatet kan därför bli att avgifterna ökar, enligt FI.
Intäkterna som bankerna får från överföringar motsvarar omkring tre procent av de totala intäkterna. Och för de fyra storbankerna handlar det om 1,5 miljarder kronor.
Det är fritt fram för bankerna att ta ut vilka avgifter de vill. Men det får inte ta längre tid än fem dagar att göra betalningsöverföringen och informationen om kostnader och tiden det tar att skicka pengar måste vara tydlig enligt lagen om betalningsöverföringar inom EES-området.
CG Ström
|