I går kväll publicerade OECD för första gången statistik över Sveriges köpkraft för 2002. Siffrorna visar att Sverige under förra året stärkte sin ställning jämfört med andra länder och steg i vad som i den svenska debatten ibland kallas "välståndsligan".

OECD publicerar två olika "välståndsligor". Den ena används för att jämföra hur tillväxten påverkat ett lands relativa position i förhållande till andra länder över tiden. Sverige klättrade under förra året från 12:e till 11:e plats på denna lista. I den andra listan, som fångar en ögonblicksbild när det gäller jämförelser av köpkraft mellan länder, steg Sverige från 17:e till 15:e plats förra året.

Siffrorna revideras kontinuerligt under året. Men trenden är tydlig. Sverige stärker sin ställning.

Till skillnad från vad många debattörer hävdar, har Sverige under de senaste åren haft en mycket god ekonomisk utveckling jämfört med omvärlden. Sedan 1994 har Sveriges tillväxt varit väsentligt högre än både EU- och OECD-genomsnittet.

Färska siffror från SCB visar att den höga tillväxten i Sverige de senaste åren i själva verket varit ännu högre än vad de flesta tidigare trott. Enligt SCB var tillväxten i Sverige under perioden 1994-2001 i genomsnitt 0,2 procentenheter högre än vad som tidigare redovisats. Det innebär att tillväxten i genomsnitt varit 3,2 procent per år under perioden. Detta kan jämföras med tillväxten bland EU-länderna, som under samma period var i genomsnitt 2,5 procent.

Revideringen är en av de mest omfattande som SCB gjort. Den ger en mer korrekt och delvis ny bild av den ekonomiska utvecklingen i Sverige sedan 1994.

EU-kommissionen presenterade nyligen en omfattande rapport där Sverige lyftes fram som ett föredöme när det gäller ekonomisk politik. Rapporten har fått stort genomslag i internationell press, men knappt uppmärksammats alls i Sverige. Undersökningen följer upp den så kallade. Lissabonstrategin där EU satt upp som mål att till år 2010 bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi.

EU-kommissionen lyfte särskilt fram Sverige som ett föregångsland när det gäller ekonomiska reformer, sysselsättning, miljö samt forskning och innovation. Sverige, tillsammans med Danmark och Finland, ligger i topp när det gäller att genomföra de åtgärder och uppnå de mål EU:s medlemsländer gemensamt beslutat om. EU-kommissionens rapport är ett styrkebesked för den svenska ekonomiska politiken, såväl som för den nordiska välfärdsmodellen.

Vad är det då som ligger bakom denna positiva utveckling, och hur ska vi arbeta för att den fortsätter under åren framöver? Det finns inte en enkel förklaring till varför ett land får god tillväxt. Det handlar i stället om många olika saker: Sunda offentliga finanser, låg inflation och låga räntor, utbildningssatsningar, investeringar i forskning och utveckling, infrastruktur, entreprenörskap, öppenhet mot omvärlden och väl fungerande arbetsmarknad och institutioner är några förklaringar som de flesta brukar kunna enas kring.

Det finns därför inte heller någon enkel, förlösande åtgärd eller politisk reform som kan genomföras för att tillväxten i ett slag skall stiga i höjden. I stället handlar det om ett träget arbete inom ett brett fält. Den socialdemokratiska regeringen har under de två senaste mandatperioderna drivit en mycket medveten och långsiktig politik för att stärka Sveriges tillväxtförutsättningar. Denna politik har gett resultat.

Politiken har även gett Sverige ett gott utgångsläge inför framtiden. I de flesta undersökningar som mäter framtida tillväxtpotential ligger Sverige mycket bra till. Sverige leder EU:s innovationsindex för 2002, och är enligt OECD det land i världen som satsar mest på kunskap. Sverige har sedan 1998 klättrat från 24:e till femte plats i världen när det gäller tillväxtpotential, enligt inflytelserika World Economic Forum som för ett par veckor sedan möttes i Davos - för att nämna några exempel.

Förutsättningarna finns på plats. Samtidigt finns mycket kvar att göra. Den stigande sjukfrånvaron måste brytas om tillväxten ska kunna bli god även åren framöver. Även när det gäller sysselsättning och arbetskraftsutbud krävs förbättringar. Stabiliteten i de offentliga finanserna måste upprätthållas. En annan förutsättning för en god ekonomisk utveckling är en fortsatt väl fungerande lönebildning och låg inflation.

Det finns också stora risker när det gäller den internationella ekonomiska utvecklingen. Sverige är ett litet, exportberoende land och starkt beroende av utvecklingen i omvärlden. Det är oroande att många bedömare spår att tillväxten i EU blir svag också 2003. Det är därför nu extra viktigt att EU:s medlemsstater uppfyller sina åtaganden och för en ansvarsfull ekonomisk politik. Att som exempelvis den franska borgerliga regeringen bara strunta i sina åtaganden gentemot övriga EU-länder är givetvis mycket allvarligt.

Samarbetet inom EU är avgörande för att långsiktigt skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling i hela Europa. Sverige är pådrivande i detta arbete. Vår förhoppning är att Europeiska rådet på sitt årliga vårmöte ska sätta ytterligare tryck på EU-länderna att fortsätta arbetet för tillväxt och ekonomiska reformer i unionen.

Även på hemmaplan finns mycket att göra. I den senaste budgetpropositionen presenterade regeringen ett antal områden för ökad tillväxt. En viktig del i det programmet var att öka samförståndet och dialogen mellan olika samhällsaktörer. Det är i samverkan som de nya innovationerna, uppfinningarna och entreprenörerna har bäst förutsättningar att växa fram.

Välfärd förutsätter tillväxt. Att fortsätta genomföra insatser som leder till en god ekonomisk utveckling är därför en av mandatperiodens viktigaste utmaningar. Vår förhoppning är att dialogen och samförståndet mellan politiker, arbetstagare och företagare ska kunna stärkas och utvecklas under de kommande åren. Vi har alla del i att Sverige nu ligger i topp inför framtiden bland EU-länderna. Vi har också ett gemensamt ansvar för att fortsätta att utveckla Sveriges ekonomiska styrka.

Bosse Ringholm
Leif Pagrotsky

Dagens Nyheter
Copyright