[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Vad chefen för Riksgäldskontoret, Thomas Franzén, reagerar mot är alla som blivit lurade av bankerna att köpa aktier på en nedåtgående börs. Kanske är det t o m så att Thomas Franzén själv har förlorat pengar på sina aktieköp, och det är därför han reagerar så starkt.

Sverige är ett land som under loppet av tio år gått från bankkris till börskris. Det har varit bankerna som har tjänat mest bägge gångerna. De bidrag bankerna fick av staten genom räntesubventioner och genom direkta bidrag under bankkrisen är direkt olagliga, och strider på ett uppenbart sätt mot WTO:s handelsregler.

Medan bankerna fick bidrag för de hade misskött sig, och inte längre kunde uppvisa sin lagstadgade kapitaltäckningsgrad, fick kunderna som bankerna ville göra sig av med högre räntor. Vissa bolag förvisades direkt till bankernas ”skräpkreditföretag” som sålde ut alla tillgångarna för bankernas kunder, utan någon ordentlig pantrealisation som lagen föreskriver.

Är det på det kanske på det viset att det bara är när man själv drabbats av orättfärdiga beslut så reagerar man ? I annat fall borde Thomas Franzén ha reagerat redan för tio år sedan när 60.000 livskraftiga företagare fick alla sina krediter uppsagda. Den gången berodde det också på giriga bankdirektörer som var rädda om sitt eget skinn, men struntade i sina kunder.

Genom att se hur lätt det var att bedra sina kunder försöker de givetvis att upprepa mönstret. Under bankkrisen fick krisbankerna med Gota Bank och Nordea i spetsen tillstånd av den dåvarande ”bankministern” Bo Lundgren att säga upp alla krediterna för skötsamma företagare som inte passade in i krisbankernas portföljer.

Myndigheterna ( bl a Finansinspektionen ) hjälpte också till genom att nedvärdera hela Sveriges fastighetsbestånd, ( FFFS 1991:10 )för att det skulle bli lättare för bankerna att säga upp krediterna för skötsamma företagare. Detta skedde med den moderate ”bankministerns” godkännande.

I mitt tycke reagerar således Thomas Franzén tio år för sent på bankernas agerande. Följderna.är ju uppenbara. Sverige är nu inne i en ond cirkel. Företagarna har helt förlorat tilltron till våra banker och politiker Företagen lämnar landet i strid ström, eller säljs till utlandet. I dag är en majoritet av befolkningen skattefinansierad - antingen genom bidrag eller genom att vara offentligt anställda när de ”riktiga” jobben försvinner.

När företagen lämnar landet ökar regeringen trycket på den svenska allmänheten genom olika skattepålagor. Bland annat genom en ökad fastighetstaxering vilket bl a låginkomstagaren Bo Bexander fått känna av. För hans hus i skärgården har taxeringen ökat från 565.000 kronor 1989 till beräknade 4.766.000 kronor för år 2003, som han skall betala på sin inkomst på cirka 100.000 kronor per år.

Politikernas inställning tycks vara den att det inte gör någonting om bankerna misshandlar både allmänheten och företagare. Följderna av ett sådant agerande är uppenbara. Sverige tappar exportintäkter. Redan har Sverige sjunkit från fjärde till 18 plats i välfärdsligan.

Allmänheten och fastighetsägare straffbeskattas. Husen står ju kvar och kan inte flytta från Sverige.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen