[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Del 3 ( Sverige har politiska domstolar)

Tanken från staten sida var också att Retriva och Securum skulle kunna försälja panterna så snabbt som möjligt till olika utvalda ”bulvanföretag” och därmed slippa ifrån onödiga pantrealisationer, som lagen föreskriver. Därför fick också kredithanterarna i Retriva och Securum en rejäl ”bonus” på alla affärerna. Den bilden bekräftas också av många drabbade fastighetsägare som jag talat med.

Bara i Skaraborg så blev 220 fastighetsägare fråntagna alla sina fastigheter på ett brutalt sätt, vilket också bekräftas den f d fastighetsägaren Stig Larsson från Skövde som själv drabbades  Han fick alla sina krediter uppsagda, utan någon egentlig pantrealisation eller värderingar av fastigheterna. Och tvingades sedan lämna ifrån sig sitt livsverk, utan någon ersättning alls. Se text nedan.

Men Finansinspektionen gör som staten vill. FI har överhuvdtaget inte reagerat juridiskt på något de olika rättsövergreppen som förekom under bankkrisen. Den bild som alltmer börjar klarna, visar hur det gick till när krisbankerna sade upp krediter för skötsamma fastighetsägare.

Först sades alla lånen upp av krisbankerna med kort varsel, och under löpande avtalsperiod, med hänvisning till att säkerheterna inte längre var betryggande. Sedan fördes de skötsamma fastighetsbolagen över till de olika ”skräpkreditföretagen” för en mycket omild behandling.

Den bestod i att ägarna tvingades bort från sina företag med kort varsel. Därefter försåldes fastigheterna till olika bulvanföretag. Utan några egentliga värderingar, och utan att de gamla ägarna tilläts yttra sig om försäljningarna. När fastigheterna såldes med förlust, tvingades de gamla ägarna ändå att fullfölja sina borgensåtaganden. Detta skedde trots att de aldrig varit på obestånd, och trots att de alltid skött sina kreditåtanganden mot banken.

När sedan ärendena kommer upp till domstol bryr sig domstolarna i de flesta fall inte om ifall man gjort några marknadsmässiga värderingar över fastigheterna vilket måste betraktas som anmärkningsvärt. I de få fall där domstolarna krävt marknadsmässiga värderingar, vill banken inte processa vidare, utan gör upp i godo med kunden för att ärendet inte skall leda till prejudikatdom i Högsta domstolen ( HD).

Det innebär i princip att tusentals fastighetsägare i Sverige har fått finna sig i att bli rånade av ”sin” bank under bankkrisen 1987 - 1993, utan att överhuvudtaget kunna agera juridiskt i domstol. Bankstödsnämnden som tillkom för att hjälpa bankerna har inte heller brytt sig om att hjälpa bankkunderna utan i själva verket desinformerat om den verkliga orsaken till bankkrisen (som var att det var bankerna som var på obestånd, och inte deras kunder), vilket också måste betraktas som anmärkningsvärt.

Mats Lönnerblad

Av Stig Larsson

"PÅ RÖVARUPPDRAG I SKARABORG"

Enligt flera diskussioner jag har haft med den statliga tillsyningsmyndigheten Finansinspektionen (FI) så finns det ingen ort i Sverige som drabbades så hårt och skoningslöst av Securum/Retrivas framfart 92-95, som Skövde och dess omedelbara närhet.

Enligt FI så blev 220 fastighetsägare fråntagna sina fastigheter under dessa år vilket enligt FI är anmärkningsvärt och anledning till misstänksamhet varför de inte kunde få behålla sina fastigheter.

Det är i själva verket inte så anmärkningsvärt. Ser man till hur man skulle lösa finanskrisen från Statsmakternas sida och hur det hela blev upplagt med så lösa boliner utan resurser till uppföljning var det fritt fram för aktörer som Securum/Retriva att bedriva rövaruppdrag.

Det var en ensidig värdering av fastighetsvärden utan motpartens synpunkter och dennes värdering och framtidsutsikter.

Den största slakten utfördes hösten 95, strax före en väntande räntenedgång. Efter denna hade det varit betydligt svårare att hantera. Ett år efter (hösten 96) var ränteläget nära nog halverat.

Därefter såldes flertalet intagna fastigheter vidare av Kungsleden till andra besuttna fastighetsägare till en bekväm prisnivå. En prisnivå till mycket bra avkastning och utan forna ägares kännedom. Här var kännedomen om begreppet pantrealisation okänd och utförd som ett egenmäktigt förfarande.

Varför fick inte de forna ägarna denna förmån? Fullständigt obegripligt. Det fanns ingen vilja och heller ingen förmåga till problemlösning hos dessa aktörer. Embryon till nya framgångsrika företagsbildningar sopades bort skoningslöst.

Under "DEBATT & DIALOG" i Dagens Industri 13 mars skriver Guy Lofalk, advokat och delägare i Hellström & Partners Advokatbyrå, att lagstiftningen är à la 1700-tal och orsakar onödiga konkurser.

Det är ett helt rätt påpekande. Hittills har principen varit så att det skulle straffas istället för ett konstruktivt tänkande att bevara en entreprenöranda.

Om man ser till bakgrunden - 2 regeringar (S + M), ett bunkergäng (M), finansdepartementet, en ovetande riksdag, bankstödsnämnd, en statlig bank NORDEA, två statliga keditbolag Securum/Retriva, ett statligt fastighetsbolag Kungsleden, ovetande domstolar utan insikt i problematiken och en stor allmän rikspress som lyser med sin frånvaro har den som blivit utsatt för ovanstående övergrepp liten chans att göra sig hörd.

Det är ett mycket dåligt betyg till statsmakterna. Det är inte bara dåligt - det är en förnedrande inställning. De som blev utsatta för detta övergrepp kräver räfst och rättarting och ersättning. När kommer riksdagens beslut 14 mars förra året om en opartisk kommission till stånd?

Nu står flera aktörer på tur att erhålla medaljen för "dumhet & arrogans".

Stig Larsson

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen