[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk] Politisk maktutövning Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 29 september 2003 I Sverige är en av de större bristerna i 1974 års författningsreform att de politiker som själva tog sig makten att på egen hand skriva in regler för sin maktutövning, underlät att i den nya regeringsformen föra in några regler, om hur denna maktutövning skulle kontrolleras. I så gott som alla författningar utom den svenska finns det regler om en sådan viktig kontroll. Den som här behärskar riksdagsmajoriteten, kan i stort sett göra vad han vill med sin makt utan risk för några påföljder, vilket tydligt märktes under den svenska bankkrisen 1987 - 1993. Ansvariga politiker från vänster till höger har fortfarande inte ställts till svars för de grova juridiska övergrepp som man begick mot företagen under denna period och som höll på att försätta hela Sverige i statskonkurs. Tvärtom belönas de politiker på olika sätt som var involverade i dessa ekonomiska skeenden under bankkrisen. Finansminister Allan Larsson som lät krisbankerna bedriva verksamhet, trots att såväl Gota Bank och Nordea (gamla Nordbanken) var på obestånd sitter i dag som ordförande i Sveriges Television i stället för att avtjäna det långvariga fängelsestraff han förtjänar. Bo Lundgren kunde t o m bli partiordförande (visserligen under en mycket kort period) för moderaterna, trots allt elände som han hann ställa till med under krisen i sin egenskap av bankminister. Myndighetspersoner som angriper företagare på ett orättfärdigt sätt belönas i stället för att fängslas. Straffas gör i stället alla de företagare och privatpersoner som råkar ut för myndigheternas olika olagliga åtgärder. Senaste exemplet är de fyrahundra företagare som bevisligen blivit felinformerade av skattemyndigheterna, vilka momsskatteregler som gäller för direktimport av bilar. De flesta av de som drabbades har redan fått alla sina tillgångar beslagtagna, utan att sakfrågorna i målen blivit prövade i några rättegångar. Demokratin bygger på majoritetsprincipen. De som är flest beslutar. Det är därför det är så viktigt med garantier för de som tillhör minoriteter av olika slag skall kunna påräkna en rättvis behandling, och senare en rättvis rättegång. (6 art 1§ i Europakonventionen) Men det är tyvärr lätt att skönja en klar trend de senaste tre decenniernas politiska utveckling i Sverige, att man numera tillerkänner domstolarna minskad vikt. Detta framgår klart av den stora debatten i denna fråga såväl på Bankrättsföreningens välbesökta hemsida www.bankrattsforeningen.org.se som i Svenska Dagbladet. Domstolarna verkar uppfattas ibland som konkurrenter om samhällsutvecklingen. Politikerna har därför som lagstiftare varit angelägna om att, när så varit möjligt, skjuta domstolarna i bakgrunden. T.o.m. med helt i sank vilket framgår av domarnas egna inlägg i debatten. Farorna i denna utveckling ligger framför allt däri att de enskildas möjligheter att erhålla rättsligt skydd minskas i takt med att domstolarnas befogenhet att gripa in beskärs. Särskilt anmärkningsvärt är att politikerna i samband med arbetet på att ompröva de medborgerliga fri- och rättigheterna inte velat ge de enskilda medel att hävda sin rätt om de blir kränkta i dessa friheter eller eljest myndigheter eller andra gjort intrång i deras frihetssfär.
|
Mats Lönnerblad |
Hemsida |