[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Nu skall kvasten gå, låter han meddela. Alla oegentligheter som hittills sopats under matten inom den svenska försäkringsbranschen, måste fram i dagsljuset. När jag sedan ser vad han hittills lyckats åstadkomma när det gäller den hittills beslutade förundersökningen, blir jag mörkrädd. Han verkar inte alls vilja utreda vad den självförvållade ekonomiska krisen inom försäkringsbolagen egentligen handlar om.

De tre tidigare toppcheferna inom Skandia som misstänks för grov trolöshet mot huvudman, gör det på grund av att de fått hyreslägenheter av Skandia. Att chefstjänstemän får hyra lägenheter av de företag där de arbetar hör knappast till ovanligheterna. Det är inte heller olagligt. Den beslutade förundersökningen handlar således inte om att gamla och nya styrelser och ledningar inom försäkringsbolagen under en lång följd av år, skott sig på spararnas bekostnad.

Vad som hittills framkommit är att de tre misstänkta cheferna skall ha låtit ”överrenovera” sina egna lägenheter på Skandias bekostnad, vilket knappast heller kan betraktas som något grovt brott, eftersom cheferna inte själva äger lägenheterna utan bara är hyresgäster. Hyresvärden kan ju också omgående vräka sina hyresgäster om de tillfogat ägaren någon ekonomisk skada.

Av en helt annat dignitet är frågan om att sakbolaget Skandia skott sig på livbolaget Skandias bekostnad, så att spararna av vad som hittills framkommit kanske har förlorat 13 miljarder kronor eller mer. Det är detta som Christer vand der Kwast måste utreda. Samma fråga gäller misstankarna om förhållandena inom övriga sakbolag inom försäkringsbranschen, som kan ha skott sig på livbolagens bekostnad.

Att vare sig styrelseordförande Bengt Braun i Skandia eller övriga i styrelse och ledning för Skandia som misstänks för grova oegentligheter inte vill att dessa affärer skall utredas är en självklarhet. Bengt Braun är ju tillsatt av aktieägarna som tjänat på affärerna. Överåklagare Christer van der Kwast verkar fortfarande inte ha förstått att det är aktieägarna i moderbolaget Skandia som tjänar på att sakbolaget plundrat livbolaget och spararna på stora tillgångar. Att spararna i Skandia Liv blivit plundrade är redan ju redan klarlagt !

Men precis som man gjorde under bankkrisen låter man bli att utreda de största brotten som handlar om hur bankerna skodde sig på fastighetsägarnas och företagarnas bekostnad under krisen. Och att Carl Bildt (m) och Bo Lundgren (m) gjorde detta möjligt genom att godkänna att finansinspektionen nedvärderade hela Sveriges fastighetsbestånd med mellan 50 - 70%. Det onda skedde bara för att det skulle bli lättare för bankerna att säga upp krediterna för skötsamma företagare som inte längre passade in i krisbankernas ”portfölj”

Finansinspektionens generaldirektör Ingrid Bonde fokuserar också sitt intresse till Skandias och de övriga försäkringsbolagens olika bonusar och lägenhetsaffärer. Därmed fjärmar hon sig också kring de allvarligaste händelserna.

Många av de hårt kritiserade interna skumraskaffärerna inom de olika försäkringsbolagen har ju chefjuristen Hans Schedin på Finansinspektionen tidigare godkänt.

Nu uppmanar Ingrid Bonde dessutom försäkringsbolagens branschorganisation att utreda livbolagens VD löner och lägenhetsaffärer, utan att tänka på att den organisation som hon vänder sig till, har till uppgift att försvarar försäkringsbolagens intressen.

Det är advokat Otto Rydbeck på Settervalls Advokatbyrå som tillsammans med revisorn Göran Tidström har fått Skandias uppdrag att tvätta Skandias byk. Han verkar heller inte vilja utreda hur de skumma affärerna mellan Skandias sakbolag och livbolag gått till.

Rydbeck hade ju också uppdrag att granska vissa förhållanden under bankkrisen. Någon ordentlig utredning om hur bankerna behandlade sina kunder krisen gjorde han aldrig. Det inte ingick i utredningens uppdrag. Inte heller tog han han fasta på de grova bokföringsbrott som måste begåtts i både Gota Bank eller Nordea (gamla Nordbanken) som måste betraktas som uppenbara, med tanke på de stora kapitaltillskott som senare tillfördes bägge bankerna.

Samma politiska förhållande som rådde under bankkrisen 1987 - 1993 verkar råda under försäkringskrisen 2003. Regeringen vill försöka dölja de grövsta brotten. Man vill helt enkelt inte skingra dimridåerna kring bankkrisens och försäkringskrisens år.

Mats Lönnerblad
ordf. i Bankrättsföreningen