[Hemsida]
[Brf-direkt] [Skicka
vykort] [Tipsa ditt nätverk]
CUL-DE-SAC
(Återvändsgränd)
Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 21 maj 2004
Det svenska rättssamhället hamnat i en
återvändsgränd. Svenska domstolar följer inte längre de regler som framgår av Den Europeiska Konventionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande
friheterna.
Felet är att svenskarna inte längre kan få rättvisa rättegångar
(6 art
1§). Den förste som på allvar uppmärksammade vad som höll på att hända med det
svenska rättssamhället var advokaten och medborgarrättskämpen Lennart
Hane.
Han skrev en bra bok om eländet. Smygande diktatur, (Bokförlaget Novum
1972) Problemet med boken var att den var för politisk. Hane borde begränsat sig till den juridiska analysen. I stället passade
han
på, att i sin bok torgföra sina egna politiska uppfattningar, vilket
gjorde
att boken aldrig fick den stora uppmärksamhet den förtjänar.
Även regeringsrådet Gustaf Petrén och Sven H Åsbrink skrev en tänkvärd
liten
skrift om medborgerliga fri - och rättigheter 1976, med det passande
namnet
"Försvara din frihet" (Medborgarrättsrörelsen, 1976) som också är läsvärd.
Det var Gustaf Petrén som startade Medborgarrättsrörelsen i Sverige.
Åsbrink
som han skrev skriften tillsammans med, var också medlem i styrelsen.
Advokaten Lennart Hane är fortfarande med i styrelsen för
Medborgarrättsrörelsen, där jag själv numera är vice ordförande.
Problemet med både bokens och skriftens fortsatta spridning är politikerna
i
Sverige, från vänster till höger, inte tar medborgarrättsfrågorna på
allvar.
Statminister Olof Palme kallade Medborgarrättsrörelsen föraktfullt för
"Petréns lilla lekstuga." Svenskarna har blivit så bortskämda med sin
frihet, att de inte närmare reflekterar över hur man uppnått den. Gemene
man
tycker inte att frågan hur man bevarar och försvarar sin frihet är viktig.
Medborgarrättsrörelsen (MRR) har samlat ett växande antal medborgare som
är
oroade för att demokratin i vårt land försämras, på ett sätt som till slut
kan hota friheten. Värst har det blivit inom rättsväsendet, där domarna
inte
längre följer grundläggande lagregler. När mål sedan skall överklagas till
nästa rättsinstans tillåts inte längre vare sig ny bevisning eller
framförande av andra omständigheter än vad som skett i första
rättsinstansen.
Det är den grundläggande orsaken till att hela det svenska rättsväsendet
kapsejsat.
Hur man skall kunna överklaga ett mål när inte längre lagarna följs ? Om
man
inte längre tillåts att försvara sig med ny bevisning och omständigheter,
när lagarna inte följs av våra domare ? Det är en fråga som ingen domare
vill besvara. Frågan är för politiskt känslig. Likaså frågan om inrättande
av specialdomstolar, där Sverige redan fått påbackning från
Europadomstolen
i Strasbourg, och därför redan tvingats skrota Bostadsdomstolen.
Arbetsdomstolen (AD) står på tur. Det beror sammansättningen i AD som inte
uppfyller de krav som ställs på en opartisk domstol. Sverige har redan
blivit anmäld till Europadomstolen för att inte följa gällande krav. Svar
från Europadomstolen i denna fråga väntas inom något år.
När man i Sverige röstade fram den nya regeringsformen 1973, var det få
politiker som uppmärksammade hur dåligt den nya grundlagen tillgodoser
svenskarnas medborgliga fri- och rättigheter. Lagen kunde ändå klubbas
igenom, utan någon större opposition.
Därför är det viktigt att Sverige när vi nu på nytt börjar diskutera en
förändring av grundlagen. Nu när dessa frågor är aktuella. Samtidigt som
EU:s nya grundlag bör diskuteras offentligt. Kravet på den nya grundlagen,
är att den på ett bättre sätt än tidigare, överensstämmer med med våra
grundläggande fri- och rättigheter.
De ändringar i rättegångsbalken som gör det betydligt svårare att
överklaga
till hovrätterna, eftersom man infört förbud att i princip i
hovrättsrättegången införa nya omständigheter eller nya bevis, måste
omgående
slopas. Sverige måste på nytt hitta en framkomlig väg. Bort från
återvändsgränden. För att landet skall kunna kalla sig för en rättsstat.
Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Skribent i finansrätt
|